der Junggesellenabschied - möhippa/svensexa
Ja, de senaste dagarna har det verkligen varit sommarvärme här nere. Idag när jag satt ute och läste i solen var det så varmt att man svettades. När jag lite senare vid halv fem-tiden cyklade till scouterna så var det inga problem att cykla bara i piratbyxor, t-shirt och sandaler. Till och med vinden var riktigt varm. Det är härligt att bara kunna gå ut utan att behöva tänka på jacka och så. :)
Resten av veckan med Charlotte förlöpte väldigt lugn. Vi var ute en hel del. I torsdags till exempel gick vi en runda på stan, och charmtrollet Charlotte lyckades såklart få en godbit. Den här gången ett kvarts wienerbröd som kebabhakets ägare gav henne. I fredags var vi på lekplatsen med Danny och Tim. Det var sött att se hur Tim och Charlotte lekte i sandlådan.
I fredags kväll åt vi hemma hos Veronika och Wolfgang, riktigt gott! När Julia och Milan sedan åkte hem och jag åkte in till Hannover så stannade Charlotte hos morföräldrarna. Julia och Milan är nämligen i München den här helgen, på möhippa respektive svensexa för Julias bästa väninna och hennes blivande man. Jag har alltså haft huset helt för mig själv och har det en-två timmar till.
I fredags åkte jag alltså in till Hannover på kvällen och träffade Dani, Melissa och Danis scoutkompis Felix där. Vi var på Frühlingsfest, vårfestival, och gick omkring där ett slag. Jag och Dani hade barnsligt roligt när vi åkte slänggungan. :) Gårdagskvällen var lika trevlig. Igår var jag nämligen och åt på pizzeria Uno, där Dani jobbade som servitris för första gången. Jag var där med Melissa och vi träffade dessutom Danis familj där. Senare på kvällen var jag hemma hos Melissa en stund med hennes kompis Denice. Vi körde Singstar nån timme och drog oss sedan till Meiern, Springes kneipe. Kneipe är ett ord som är typiskt tyskt, det går verkligen inte att översätta. En kneipe är som en blandning mellan en pub och en krog, med väldigt tysk atmosfär. Det finns inget motsvarande i Sverige, åtminstone inte vad jag vet.
Idag har det som sagt var varit en väldigt varm dag. Jag har mest suttit ute i solen och läst medan tvättmaskinen gick för full gång hela dagen. Imorse var jag också och tränade. Träning plus cykling, jag kommer definitivt ha träningsvärk imorgon...
Det sista som finns att berätta här nerifrån (innan jag sätter mig med holländskaläxan) är att jag börjar märka att det var ett tag sedan jag var hemma. Mer än 3,5 månader är det nu sedan jag senast satte min fot på svensk mark... Det känns, speciellt när jag vet att det är 2,5 månader innan jag kommer hem. Hemlängtan slår till betydligt oftare än innan och med större kraft. Inte så kul. Jag trivs väldigt bra här nere, har roliga saker att göra och allt är på det hela taget bra, men trots det så längtar jag hem. Jag tror att det är delvis pga. att det var så länge sedan jag var hemma, delvis för att det börjar likna sommar här nere och då saknar jag allt hemma mer. Det börjar som sagt var märkas...
söndag 25 april 2010
onsdag 21 april 2010
Ik heet Anna en ik spreek en beetje Nederlands :)
Som jag tror att ni alla begrep: Jag heter Anna och jag pratar lite holländska
Dagarna går här, de bara försvinner. Vi har ömsom väldigt fint väder, ömsom kallare och gråare. Som till exempel idag. Det var ruggigt kallt ute när Charlotte och jag gick ut, så den där turen om lekplatsen blev det inte idag. Jag gick istället så fort jag kunde till Penny och tillbaka, för att köpa det vi behövde. Riktigt rått väder med lite regn emellanåt.
I lördags var jag alltså i Braunschweig och träffade Michael. Kom dit vid tjugo i tolv och irrade omkring lite på stationen innan jag hoppade på en buss. Stationen låg en bit utanför centrum och jag hade ingen aning vilken spårvagn/buss jag skulle ta. Ingen karta fanns det, bara en väldigt rörig busskarta. Men men, jag hoppade på en som skulle stanna vid rådhuset, rådhus brukar ju ligga i centrum. :) Och sedan jag jag åt ett håll som såg lovande ut och vips så hamnade jag mitt i innerstan, dessutom precis vid turistbyrån, så jag passade på att hämta en karta. Sedan spenderade jag två timmar i Braunschweigs centrum, som förvisso inte är jättestort, men betydligt mysigare än Hannovers. Det var ett helt bilfritt centrum, solen lyste och det var mycket liv och rörelse. Till skillnad från Hannover fanns det dessutom en hel hög med gelaterior i centrum, tyvärr blev det inte nåt besök på nån av dom (men naturligtvis en glass senare, nåt annat hade ni väl inte förväntat er?).
Efter min rundvandring och förgäves letande efter en sommarklänning drog jag mig bort till slottet, där jag träffade Michael en stund efter två. Slottet i Braunschweig är riktigt gammalt, hela tre år. :) 2006 rev de nämligen ner hela det gamla slottet (ca 200 år tror jag) och byggde upp det på nytt. Billigare än renovering antar jag. Numera är det än galleria i slottet, plus ett museum och stadsbibliotek. Där utanför träffade jag som sagt var Michael, som hade råkat dubbelboka sig. Så jag fick träffa två av hans kompisar också, men det gjorde mig inte så mycket. Vi gick omkring i Braunschweig en stund till och drog oss sedan till en park och la oss i solskenet. Mycket härligt! Naturligtvis blev det glass innan vi åkte dit, det är ju en glassoman ni har att göra med. Och gud va god den glassen var! Helt otrolig! Ananasglassen var nog nåt av det godaste jag nånsin ätit! På det hela tagen en trevligt dag.
I söndags var vädret fortfarande strålande och jag satt ute i solen ett bra tag. Det var riktigt sommarvärme där ett tag, så gott och skönt. Vår trädgård ligger dessutom i lä :) Scoutmötet spenderades därför ute i skogen och på kvällen så var jag och Dani hemma hos Melissa och grillade. Bratwurst, fetaost, majs, potatis och banan till efterrätt. Inte dåligt och väldigt gott!
Tjaa, sedan har det varit vardag igen. Charlotte har varit på lite kinkigt humör och har dessutom gått och blivit en riktigt liten dramaqueen. Så fort nåt inte går som hon vill, när hon inte får göra nåt speciellt eller inte gå åt det hållet hon vill så blir det väldigt dramatiskt. Guuuud, så synd det är om mig, utstrålar hela hon. Hon slår händerna mot knäna, händerna mot marken eller lägger sig raklång på marken och skriker under tiden i högan sky. När jag är på bra humör har jag svårt att hålla mig för skratt, men när jag är på sämre humör kan det vara enerverande. Tålamodet prövas verkligen. Idag hade hon en fas då hon slängde allt på golvet och vägrade ta upp det igen. Det blev viljornas kamp, flera gånger dessutom. Jag får helt enkelt sitta där jag säga till henne om och om igen att hon ska plocka upp saken. Där ger jag mig inte.
Själv har jag spenderat eftermiddagarna med att plugga holländska. Nybörjarkursen del två började i måndag och det var kul att komma dit igen. Vi var en tapper skara på sex personer, tydligen är två mer anmälda. Det gick ganska bra måste jag säga, hade inte glömt så mycket. När jag väl repeterar allt igen så kommer det snabbt tillbaka. Vi läste faktiskt en hel tidningsartikel på lektionen, och jag begrep nästan allt. Kul att man kan det efter så få lektioner. Det är kul att lära sig nåt nytt, det har jag sagt för men säger det igen!
Tjaa, det var nog det som fanns att berätta om de senaste dagarna. Jag har lite att göra hela tiden, framför allt nu med holländskan, men det är bara roligt :) Hoppas ni mår bra!
Dagarna går här, de bara försvinner. Vi har ömsom väldigt fint väder, ömsom kallare och gråare. Som till exempel idag. Det var ruggigt kallt ute när Charlotte och jag gick ut, så den där turen om lekplatsen blev det inte idag. Jag gick istället så fort jag kunde till Penny och tillbaka, för att köpa det vi behövde. Riktigt rått väder med lite regn emellanåt.
I lördags var jag alltså i Braunschweig och träffade Michael. Kom dit vid tjugo i tolv och irrade omkring lite på stationen innan jag hoppade på en buss. Stationen låg en bit utanför centrum och jag hade ingen aning vilken spårvagn/buss jag skulle ta. Ingen karta fanns det, bara en väldigt rörig busskarta. Men men, jag hoppade på en som skulle stanna vid rådhuset, rådhus brukar ju ligga i centrum. :) Och sedan jag jag åt ett håll som såg lovande ut och vips så hamnade jag mitt i innerstan, dessutom precis vid turistbyrån, så jag passade på att hämta en karta. Sedan spenderade jag två timmar i Braunschweigs centrum, som förvisso inte är jättestort, men betydligt mysigare än Hannovers. Det var ett helt bilfritt centrum, solen lyste och det var mycket liv och rörelse. Till skillnad från Hannover fanns det dessutom en hel hög med gelaterior i centrum, tyvärr blev det inte nåt besök på nån av dom (men naturligtvis en glass senare, nåt annat hade ni väl inte förväntat er?).
Efter min rundvandring och förgäves letande efter en sommarklänning drog jag mig bort till slottet, där jag träffade Michael en stund efter två. Slottet i Braunschweig är riktigt gammalt, hela tre år. :) 2006 rev de nämligen ner hela det gamla slottet (ca 200 år tror jag) och byggde upp det på nytt. Billigare än renovering antar jag. Numera är det än galleria i slottet, plus ett museum och stadsbibliotek. Där utanför träffade jag som sagt var Michael, som hade råkat dubbelboka sig. Så jag fick träffa två av hans kompisar också, men det gjorde mig inte så mycket. Vi gick omkring i Braunschweig en stund till och drog oss sedan till en park och la oss i solskenet. Mycket härligt! Naturligtvis blev det glass innan vi åkte dit, det är ju en glassoman ni har att göra med. Och gud va god den glassen var! Helt otrolig! Ananasglassen var nog nåt av det godaste jag nånsin ätit! På det hela tagen en trevligt dag.
I söndags var vädret fortfarande strålande och jag satt ute i solen ett bra tag. Det var riktigt sommarvärme där ett tag, så gott och skönt. Vår trädgård ligger dessutom i lä :) Scoutmötet spenderades därför ute i skogen och på kvällen så var jag och Dani hemma hos Melissa och grillade. Bratwurst, fetaost, majs, potatis och banan till efterrätt. Inte dåligt och väldigt gott!
Tjaa, sedan har det varit vardag igen. Charlotte har varit på lite kinkigt humör och har dessutom gått och blivit en riktigt liten dramaqueen. Så fort nåt inte går som hon vill, när hon inte får göra nåt speciellt eller inte gå åt det hållet hon vill så blir det väldigt dramatiskt. Guuuud, så synd det är om mig, utstrålar hela hon. Hon slår händerna mot knäna, händerna mot marken eller lägger sig raklång på marken och skriker under tiden i högan sky. När jag är på bra humör har jag svårt att hålla mig för skratt, men när jag är på sämre humör kan det vara enerverande. Tålamodet prövas verkligen. Idag hade hon en fas då hon slängde allt på golvet och vägrade ta upp det igen. Det blev viljornas kamp, flera gånger dessutom. Jag får helt enkelt sitta där jag säga till henne om och om igen att hon ska plocka upp saken. Där ger jag mig inte.
Själv har jag spenderat eftermiddagarna med att plugga holländska. Nybörjarkursen del två började i måndag och det var kul att komma dit igen. Vi var en tapper skara på sex personer, tydligen är två mer anmälda. Det gick ganska bra måste jag säga, hade inte glömt så mycket. När jag väl repeterar allt igen så kommer det snabbt tillbaka. Vi läste faktiskt en hel tidningsartikel på lektionen, och jag begrep nästan allt. Kul att man kan det efter så få lektioner. Det är kul att lära sig nåt nytt, det har jag sagt för men säger det igen!
Tjaa, det var nog det som fanns att berätta om de senaste dagarna. Jag har lite att göra hela tiden, framför allt nu med holländskan, men det är bara roligt :) Hoppas ni mår bra!
fredag 16 april 2010
Lata dagar i solen
De senaste dagarna har varit väldigt lugna och både i onsdags och torsdags var vädret väldigt fint. Lilla fröken sover ju också väldigt länge på morgonarna, vilket jag naturligtvis inte har nåt emot. Vi har varit ute och gått, handlat och varit på lekplatsen. Igår var vädret verkligen otroligt fint, så jag satt ute hela eftermiddagen och läste. Var till och med tvungen att ta på mig en blus efter ett tag, för mina armar höll på att blir lätt röda. Solen tar rejält så här på våren. Tjaa, det är nog det man kan säga om onsdagen och igår. Idag var vi hemma hos Danny och hennes son Tim från krabbelgruppe, åt frukost och barnen lekte. Fem stycken plus fem barn. Det var väldigt trevligt och väldigt gott. Som sagt var, frukostbjudningar gillar jag skarpt! Det är nog det som finns att berätta. Imorgon ska jag till Braunschweig och hälsa på Michael är tanken. Det blir förhoppningsvis och förmodligen riktigt kul!
tisdag 13 april 2010
Veckan som gått
Då var tanken att jag verkligen skulle komma ifatt med skrivandet. Ska försöka att kort sammanfatta det som hänt den senaste veckan.
I onsdags började Julia och Milan att jobba igen. Så där försvann mina sovmorgonar. Jag tar över babyfonen vid lite efter sex på morgonen, men som tur är kan jag somna om då, eftersom jag vaknar direkt om den låter. Det är en sida av mig som verkligen har förändrats under tiden här nere, jag vaknar betydligt lättare av ljud. Innan sov jag ju som en stock på natten även om åskan gick för fullt, men nu vaknar jag som sagt var av minsta ljud från babyfonen. Bra egenskap för det här jobbet, men jag hoppas att kunna lägga mig av med den vanan när jag kommer hem, för såå kul är det inte att vakna av minsta lilla...
Charlotte sover hur som helst fortfarande ganska länge på morgonarna. Det varierar mellan åtta och nio, fast oftast vaknar hon till även vid sjutiden och då får jag gå och lägga mig hos henne en stund innan hon somnar om. Vissa dagar den senaste veckan har vädret varit strålande och de dagarna har Charlotte och jag mestadels spenderat utomhus, antingen i sandlådan i trädgården eller på lekplatsen. I onsdags var vi även och åt glass när Julia kom hem. Och det är ju alltid trevligt :) Sedan gick vi och tittade på kläder. Medan Julia provade typ hela butiken så sprand Charlotte mest omkring och var följdaktligen dödstrött sen. Hon somnade i vagnen. Väldigt sött :) Eftermiddagarna då vädret är fint spenderar jag mest i trädgården med en bok.
De dagarna då vädret inte har varit så fint har vi varit inomhus och lekt som vanligt: ritat, läst böcker, sjungit och så. I fredags var vi på krabbelgruppe, där gruppen bara krymper. Nu är vi bara tre kvar, eftersom Merle har flyttat och Agnes har börjar jobba igen. En liten tapper skara, men det gör oss inget, för barnen tycker ju att det är kul. I fredags var jag också i Hannover på kvällen med Dani. Tanken var att vi skulle utforska Hannover, fast jag som trodde att Dani hade mer koll än jag tog helt fel. Men men, vi hittade två trevliga ställen som vi stannade en stund på och drack våra cocktails respektive öl. Dani är nog den enda tjejen i min ålder som jag känner som tycker om Guinnes...
Lördagen spenderades delvis framför datorn med jobbansökningsskrivande. Som sagt var, trots att det är tre månader kvar börjar det märkas att mitt år här nere går mot sitt slut. Dessutom var jag en sväng i skogen och gick, det börjar bli grönt nu och några enstaka vitsippor hade vågat sig fram. Det är så rofyllt att gå omkring i skogen här, oftast träffar jag inte en enda människa.
I söndags var Julia, Charlotte och jag på födelsedagsbrunch hemma hos Caro och Basti. (Milan var tvungen att arbeta) Basti hade nämligen födelsedag i fredags. Resterande folk från familjen Steffen var också där samt Bastis föräldrar och bror med respektive. Det var en makalös frukost, så mycket gott och så mycket att välja på. Kan inte säga annat än att jag blev väldigt mätt! Varför bjuder vi alltid in till fika eller middag i Sverige, varför aldrig frukost som är så gott?
Tjaa, så mycket mer finns inte att berätta. Igår åt vi på Pallas igen, testade nåt nytt som inte var nån höjdare. Jag har kommit igång med träningen igen, gud vad konditionen försämras när man är sjuk. Men det ska vi nog ändra på igen! Charlotte och jag var ute idag igen och hon ställde till med ett litet uppträde när jag förklarade att vi INTE skulle till Martino idag. Hon SKULLE bestämt uppför trappan, hon är en bestämd liten dam och började storgråta när jag lyfte henne därifrån. Det hörde naturligtvis servitrisen/ägaren (som för övrigt vet vilka vi är) så Charlotte fick en trasig våffla. Sedan var allt frid och fröjd igen. Titta, nu har jag faktiskt lyckats komma ifatt med skrivandet, är själv lite imponerad. Strax bär det av mot träning. Hoppas ni mår bra där hemma, för det gör jag!
I onsdags började Julia och Milan att jobba igen. Så där försvann mina sovmorgonar. Jag tar över babyfonen vid lite efter sex på morgonen, men som tur är kan jag somna om då, eftersom jag vaknar direkt om den låter. Det är en sida av mig som verkligen har förändrats under tiden här nere, jag vaknar betydligt lättare av ljud. Innan sov jag ju som en stock på natten även om åskan gick för fullt, men nu vaknar jag som sagt var av minsta ljud från babyfonen. Bra egenskap för det här jobbet, men jag hoppas att kunna lägga mig av med den vanan när jag kommer hem, för såå kul är det inte att vakna av minsta lilla...
Charlotte sover hur som helst fortfarande ganska länge på morgonarna. Det varierar mellan åtta och nio, fast oftast vaknar hon till även vid sjutiden och då får jag gå och lägga mig hos henne en stund innan hon somnar om. Vissa dagar den senaste veckan har vädret varit strålande och de dagarna har Charlotte och jag mestadels spenderat utomhus, antingen i sandlådan i trädgården eller på lekplatsen. I onsdags var vi även och åt glass när Julia kom hem. Och det är ju alltid trevligt :) Sedan gick vi och tittade på kläder. Medan Julia provade typ hela butiken så sprand Charlotte mest omkring och var följdaktligen dödstrött sen. Hon somnade i vagnen. Väldigt sött :) Eftermiddagarna då vädret är fint spenderar jag mest i trädgården med en bok.
De dagarna då vädret inte har varit så fint har vi varit inomhus och lekt som vanligt: ritat, läst böcker, sjungit och så. I fredags var vi på krabbelgruppe, där gruppen bara krymper. Nu är vi bara tre kvar, eftersom Merle har flyttat och Agnes har börjar jobba igen. En liten tapper skara, men det gör oss inget, för barnen tycker ju att det är kul. I fredags var jag också i Hannover på kvällen med Dani. Tanken var att vi skulle utforska Hannover, fast jag som trodde att Dani hade mer koll än jag tog helt fel. Men men, vi hittade två trevliga ställen som vi stannade en stund på och drack våra cocktails respektive öl. Dani är nog den enda tjejen i min ålder som jag känner som tycker om Guinnes...
Lördagen spenderades delvis framför datorn med jobbansökningsskrivande. Som sagt var, trots att det är tre månader kvar börjar det märkas att mitt år här nere går mot sitt slut. Dessutom var jag en sväng i skogen och gick, det börjar bli grönt nu och några enstaka vitsippor hade vågat sig fram. Det är så rofyllt att gå omkring i skogen här, oftast träffar jag inte en enda människa.
I söndags var Julia, Charlotte och jag på födelsedagsbrunch hemma hos Caro och Basti. (Milan var tvungen att arbeta) Basti hade nämligen födelsedag i fredags. Resterande folk från familjen Steffen var också där samt Bastis föräldrar och bror med respektive. Det var en makalös frukost, så mycket gott och så mycket att välja på. Kan inte säga annat än att jag blev väldigt mätt! Varför bjuder vi alltid in till fika eller middag i Sverige, varför aldrig frukost som är så gott?
Tjaa, så mycket mer finns inte att berätta. Igår åt vi på Pallas igen, testade nåt nytt som inte var nån höjdare. Jag har kommit igång med träningen igen, gud vad konditionen försämras när man är sjuk. Men det ska vi nog ändra på igen! Charlotte och jag var ute idag igen och hon ställde till med ett litet uppträde när jag förklarade att vi INTE skulle till Martino idag. Hon SKULLE bestämt uppför trappan, hon är en bestämd liten dam och började storgråta när jag lyfte henne därifrån. Det hörde naturligtvis servitrisen/ägaren (som för övrigt vet vilka vi är) så Charlotte fick en trasig våffla. Sedan var allt frid och fröjd igen. Titta, nu har jag faktiskt lyckats komma ifatt med skrivandet, är själv lite imponerad. Strax bär det av mot träning. Hoppas ni mår bra där hemma, för det gör jag!
söndag 11 april 2010
Några dagar från veckan som gått
Då var tanken att jag skulle skriva ifatt det sista. Den senaste veckan har varit lugn, men först var det förra helgen som jag fortfarande inte berättat om.
I lördags kväll (förra veckan) var jag, Melissa och Dani ute och dansade i Hameln. Jag har inte träffat Melissa på ca ett halvår, men det kändes faktiskt inte så konstigt att ses igen. Hon och Dani tog alltså med mig till ett ställe i Hameln som de varit på innan. Det bra med denna kvällen var att det var gratis inträde för tjejer innan klockan elva, så naturligtvis var vi där en stund tidigare. Dessutom fick man dricka för 10 euro om man hade med sig ett målat påskägg, så det hade vi såklart! Så inträde och tre dricka kostade mig totalt 20 cent. Inte illa för en helkväll ute... :)
Vi hade hur som helst kul! Hade rejält ont i fötterna på hemvägen, att dansa i högklackat i några timmar känns. Dessutom stank jag rök, för i ett av rummen (det med bäst musik) var det inte rökförbud som i de andra rummen. Men men, det var ändå riktigt härligt att komma ut och dansa igen. Konstaterar varje gång att jag går ut på tok för sällan (är väl för snål). Musiken var okej, ibland spelade DJ:n något som kändes helt galet, men för det mesta var det hyfsad musik. Vid halv tre kände de andra för att åka hem, så då var det bara att snällt följa med.
I söndags var jag tvungen att stiga upp lite innan nio, så så mycket sömn blev det inte. Det var ju påskdagen och Charlotte skulle leta ägg i trädgården. Här i Tyskland gör man det lite annorlunda jämfört med hemma. Man gömmer chokladägg i små högar, små "nästen", och kanske nån liten present. Charlotte hade en liten korg och gick omkring och la ner äggen hon hittade i korgen. Hon förstod poängen med det hela direkt och det var så sött att se henne gå där med sin lilla korg.
Sedan bar det av hem till Julias föräldrar och påskfrukost. Caro, Basti, Änni och Resa var också där och innan frukosten blev det lite påskäggsletande till för Charlotte. Hon fick mer choklad av mormor och morfar än av Julia och Milan! Typiskt morföräldrar... Frukosten var STOR, det fanns mycket att välja på och allt var riktigt gott. Efteråt satt vi och pratade medan Charlotte sov en stund och därefter blev det en promenad. Sedan var det fikadags (man blev definitivt mätt). Det var riktigt trevligt och jag börjar känna nu att jag kommer att sakna alla när jag åker hem. Det är visserligen drygt tre månader dit, men det känns ändå som om nedräkningen har börjat. Väldigt blandade känslor...
På måndagen vaknade jag inte förrän vid elva (vet inte vad som hänt, sover aldrig så länge!) och efter en sen frukost var jag hemma hos Dani en stund. Sedan bar det av igen för mer påskfirande, den här gången till Milans föräldrar. Guud, vad tråkigt jag hade det där. Bara massa vuxenprat om trädgårdsmöblen och deklaration... Men men, jag stod ut och när vi åkte hem igen bestämde vi oss för att äta på Pallas. Lagom gott som vanligt, men jag börjar faktiskt tycka att maten där är helt okej.
I tisdags var det Julias och Milans sista semesterdag, men för att avlasta dem lite tog jag hand om Charlotte en stund. Efter en trevlig frukost tillsammans på morgonen så tog jag med mig Charlotte till lekplatsen och sedan gick vi en sväng i stan. Trappor är roliga! Hon gick upp och ner, upp och ner, hur många gången vet jag inte, för en stentrappa i stan. Roligt hade hon det i alla fall. :) Man märker verkligen hur alla sinnen är på helspänn när man är ute och går med henne. Uppmärksamheten är betydligt högre än när man är ensam. Man är hela tiden beredd att slänga sig fram om hon skulle trilla i en trappa eller om hon skulle få för sig att springa ut på gatan. Jag märker faktiskt hur jag spänner mig. På tisdageftermiddagen var jag i Hannover med Dani och letade sommarklänningar. Men utbudet var riktigt illa, kanske de inte har kommit än. Det blev istället en blus för min del (konstigt nog på H&M). På kvällen grillade vi här hemma och jag åt på tok för mycket, men det var ju så gott!
Nej, gott folk, det får bli allt för ikväll. Imorgon är ju faktiskt arbetsdag igen. Gonatt!
I lördags kväll (förra veckan) var jag, Melissa och Dani ute och dansade i Hameln. Jag har inte träffat Melissa på ca ett halvår, men det kändes faktiskt inte så konstigt att ses igen. Hon och Dani tog alltså med mig till ett ställe i Hameln som de varit på innan. Det bra med denna kvällen var att det var gratis inträde för tjejer innan klockan elva, så naturligtvis var vi där en stund tidigare. Dessutom fick man dricka för 10 euro om man hade med sig ett målat påskägg, så det hade vi såklart! Så inträde och tre dricka kostade mig totalt 20 cent. Inte illa för en helkväll ute... :)
Vi hade hur som helst kul! Hade rejält ont i fötterna på hemvägen, att dansa i högklackat i några timmar känns. Dessutom stank jag rök, för i ett av rummen (det med bäst musik) var det inte rökförbud som i de andra rummen. Men men, det var ändå riktigt härligt att komma ut och dansa igen. Konstaterar varje gång att jag går ut på tok för sällan (är väl för snål). Musiken var okej, ibland spelade DJ:n något som kändes helt galet, men för det mesta var det hyfsad musik. Vid halv tre kände de andra för att åka hem, så då var det bara att snällt följa med.
I söndags var jag tvungen att stiga upp lite innan nio, så så mycket sömn blev det inte. Det var ju påskdagen och Charlotte skulle leta ägg i trädgården. Här i Tyskland gör man det lite annorlunda jämfört med hemma. Man gömmer chokladägg i små högar, små "nästen", och kanske nån liten present. Charlotte hade en liten korg och gick omkring och la ner äggen hon hittade i korgen. Hon förstod poängen med det hela direkt och det var så sött att se henne gå där med sin lilla korg.
Sedan bar det av hem till Julias föräldrar och påskfrukost. Caro, Basti, Änni och Resa var också där och innan frukosten blev det lite påskäggsletande till för Charlotte. Hon fick mer choklad av mormor och morfar än av Julia och Milan! Typiskt morföräldrar... Frukosten var STOR, det fanns mycket att välja på och allt var riktigt gott. Efteråt satt vi och pratade medan Charlotte sov en stund och därefter blev det en promenad. Sedan var det fikadags (man blev definitivt mätt). Det var riktigt trevligt och jag börjar känna nu att jag kommer att sakna alla när jag åker hem. Det är visserligen drygt tre månader dit, men det känns ändå som om nedräkningen har börjat. Väldigt blandade känslor...
På måndagen vaknade jag inte förrän vid elva (vet inte vad som hänt, sover aldrig så länge!) och efter en sen frukost var jag hemma hos Dani en stund. Sedan bar det av igen för mer påskfirande, den här gången till Milans föräldrar. Guud, vad tråkigt jag hade det där. Bara massa vuxenprat om trädgårdsmöblen och deklaration... Men men, jag stod ut och när vi åkte hem igen bestämde vi oss för att äta på Pallas. Lagom gott som vanligt, men jag börjar faktiskt tycka att maten där är helt okej.
I tisdags var det Julias och Milans sista semesterdag, men för att avlasta dem lite tog jag hand om Charlotte en stund. Efter en trevlig frukost tillsammans på morgonen så tog jag med mig Charlotte till lekplatsen och sedan gick vi en sväng i stan. Trappor är roliga! Hon gick upp och ner, upp och ner, hur många gången vet jag inte, för en stentrappa i stan. Roligt hade hon det i alla fall. :) Man märker verkligen hur alla sinnen är på helspänn när man är ute och går med henne. Uppmärksamheten är betydligt högre än när man är ensam. Man är hela tiden beredd att slänga sig fram om hon skulle trilla i en trappa eller om hon skulle få för sig att springa ut på gatan. Jag märker faktiskt hur jag spänner mig. På tisdageftermiddagen var jag i Hannover med Dani och letade sommarklänningar. Men utbudet var riktigt illa, kanske de inte har kommit än. Det blev istället en blus för min del (konstigt nog på H&M). På kvällen grillade vi här hemma och jag åt på tok för mycket, men det var ju så gott!
Nej, gott folk, det får bli allt för ikväll. Imorgon är ju faktiskt arbetsdag igen. Gonatt!
fredag 9 april 2010
Dagarna efter Berlin
Jag har för tillfället lite tid över, ska åka med tåget till Hannover vid halv nio. Dani och jag ska nämligen gå ut, om det blir cocktails, dans eller både och får vi se, det är Dani som har koll ikväll och jag bara hänger med. Men som sagt var, lite dödtid fram tills dess så jag tänkte att jag kunde sammanfatta dagarna efter Berlin, så långt jag hinner.
Johan och jag kom alltså tillbaka på tisdag kväll. På söndag kväll reste han hem igen och däremellan hann vi med några glassar (Johan förvånades över hur billig glassen är här, och det är den! 60 cent för en kula här i Springe), en tur i Hannover samt ett varitébesök. Varitén måste jag berätta om. Jag fick två biljetter av Julia och Milan i födelsedagspresent och de använde alltså Johan och jag när han var här. På torsdagkvällen åkte vi in till Hannover. Detta var för övrigt en otroligt varm dag, man kunde gå i kortärmat utan att frysa halv tolv på natten (det var då vi kom tillbaka till Springe). Ingen av oss visste riktigt vad vi skulle förvänta oss av föreställningen, men den var helt makalös. Det var en ganska liten lokal med bord tätt inpå varann och en liten scen som låg kloss de främsta borden. De började med en liten kort presentation av hela skaran och sedan bar det av. Vi fick se en jonglör, tre gymnaster, två breakdansare, två asiater som visade nån dans/akrobatik, en tjej som jonglerade stora bollar med fötterna, en mimare, en sångare och en kille som körde beatbox. Nu har jag säkert glömt nån, men men... De var alla helt otroliga. De var så sjukt duktiga att det inte går och beskriva. Det närmsta jag kan komma en förklaring är att jag satt med öppen mun typ hela kvällen. De var verkligen obeskrivligt bra!!!
En annan nämnvärd sak från de dagarna är att vi lagade mat åt resten av familjen på fredagen. Det blev köttbullar med potatis, sås och lingon. Ska det vara svenskt så ska det! Det blev bra och de andra gillade det. Det var bara lite komiskt, för Julia hade dukat riktigt fint och drack vin till, vilket bara kändes konstigt eftersom vi åt köttbullar, vardagsmatens vardagsmat...
Sedan åkte Johan hem, och på ett sätt var det väl tur (såklart mest deprimerande) för på lördagkvällen blev jag sjuk. Riktigt hög feber, halsont och så frös jag konstant. Halsfluss misstänkte jag och det blev ju bekräftat av doktorn några dagar senare. Jag lyckades rycka upp mig så mycket så jag kunde följa Johan till flygplatsen dagen efter, men bra mådde jag inte direkt, från lördag kväll till tisdag. I onsdags förra veckan började jag må bättre igen och på fredagen kunde man väl säga att jag var frisk. Penicillinet blev jag dock inte av med förrän igår. Äckliga, stora tabletter...
Som sagt var, när Johan åkt däckade jag totalt. Så gott som hela måndagen var jag borta, tisdagen orkade jag titta på film och på onsdagen kände jag att jag var tvungen att släpa mig till duschen, men efteråt var jag helt slut. Intressant när dagens bravad är att ta en dusch. Torsdagen och fredagen tog jag det lugnt, även om febern och det halsonda var borta så var jag fortfarande ganska kraftlös. Det är inget roligt med halsfluss! På fredagen stack jag näsan utan för dörren för första gången sedan läkarbesöket och tog två promenader. Även lördagen bjöd på en promenad och sedan lite vila.
Nej, nu hinner jag inte mer, dags att bege sig mot tågstationen. Vad som har hänt den senaste veckan får jag skriva om imorgon.
Johan och jag kom alltså tillbaka på tisdag kväll. På söndag kväll reste han hem igen och däremellan hann vi med några glassar (Johan förvånades över hur billig glassen är här, och det är den! 60 cent för en kula här i Springe), en tur i Hannover samt ett varitébesök. Varitén måste jag berätta om. Jag fick två biljetter av Julia och Milan i födelsedagspresent och de använde alltså Johan och jag när han var här. På torsdagkvällen åkte vi in till Hannover. Detta var för övrigt en otroligt varm dag, man kunde gå i kortärmat utan att frysa halv tolv på natten (det var då vi kom tillbaka till Springe). Ingen av oss visste riktigt vad vi skulle förvänta oss av föreställningen, men den var helt makalös. Det var en ganska liten lokal med bord tätt inpå varann och en liten scen som låg kloss de främsta borden. De började med en liten kort presentation av hela skaran och sedan bar det av. Vi fick se en jonglör, tre gymnaster, två breakdansare, två asiater som visade nån dans/akrobatik, en tjej som jonglerade stora bollar med fötterna, en mimare, en sångare och en kille som körde beatbox. Nu har jag säkert glömt nån, men men... De var alla helt otroliga. De var så sjukt duktiga att det inte går och beskriva. Det närmsta jag kan komma en förklaring är att jag satt med öppen mun typ hela kvällen. De var verkligen obeskrivligt bra!!!
En annan nämnvärd sak från de dagarna är att vi lagade mat åt resten av familjen på fredagen. Det blev köttbullar med potatis, sås och lingon. Ska det vara svenskt så ska det! Det blev bra och de andra gillade det. Det var bara lite komiskt, för Julia hade dukat riktigt fint och drack vin till, vilket bara kändes konstigt eftersom vi åt köttbullar, vardagsmatens vardagsmat...
Sedan åkte Johan hem, och på ett sätt var det väl tur (såklart mest deprimerande) för på lördagkvällen blev jag sjuk. Riktigt hög feber, halsont och så frös jag konstant. Halsfluss misstänkte jag och det blev ju bekräftat av doktorn några dagar senare. Jag lyckades rycka upp mig så mycket så jag kunde följa Johan till flygplatsen dagen efter, men bra mådde jag inte direkt, från lördag kväll till tisdag. I onsdags förra veckan började jag må bättre igen och på fredagen kunde man väl säga att jag var frisk. Penicillinet blev jag dock inte av med förrän igår. Äckliga, stora tabletter...
Som sagt var, när Johan åkt däckade jag totalt. Så gott som hela måndagen var jag borta, tisdagen orkade jag titta på film och på onsdagen kände jag att jag var tvungen att släpa mig till duschen, men efteråt var jag helt slut. Intressant när dagens bravad är att ta en dusch. Torsdagen och fredagen tog jag det lugnt, även om febern och det halsonda var borta så var jag fortfarande ganska kraftlös. Det är inget roligt med halsfluss! På fredagen stack jag näsan utan för dörren för första gången sedan läkarbesöket och tog två promenader. Även lördagen bjöd på en promenad och sedan lite vila.
Nej, nu hinner jag inte mer, dags att bege sig mot tågstationen. Vad som har hänt den senaste veckan får jag skriva om imorgon.
torsdag 8 april 2010
Lite bilder också
Johan i sitt esse: snor en bit av min muffins
Johan och Anna äter donut/muffin i blåsten
Brandendurger Tor i choklad
Svenska ambassaden
Berlin
Hej alla där hemma igen! Det var ett tag sen jag skrev nu. Först var det Berlin, sen var Johan här och sedan åkte jag på halsfluss. Blev frisk förra helgen och denna veckan har vädret helt enkelt varit för fint för att sitta inomhus. Därför har det varit brist på nyheter från mig, men nu kommer en liten uppdatering. Orkar förmodligen inte berätta om allt som hänt de senaste tre veckorna, men jag tar det så långt jag känner för och orkar.Fredagen den 19 mars åkte jag alltså till Berlin. Tog ett direkttåg från Hannover, mycket bekvämt. Resan tog bara en timme och jag var framme i min favorithuvudstad lite efter ett. Vid halv två kom Johan med bussen från flygplatsen och vi tog oss bort till hotellet, som låg i stadsdelen Friedrichshain, en bit utanför centrum. Men vad gjorde det att det låg där, när tunnelbanan gick precis utanför. Efter en stunds vila på rummet gick vi en runda i kvarteren omkring hotellet och skulle sedan äta, vilket blev en upplevelse. Vi satte oss på en restaurang, beställde och började vänta. Efter en halvtimme kom servitrisen och sa att hon hade glömt lämna in vår beställning. Jippi! (eller inte...) Detta var klockan sex och ingen av oss hade ätit så mycket mer än frukost. Lite efter halv sju kom maten, då var vi båda lagom irriterade. Det var gott, men det blev ingen dricks...
Lördagen spenderade vi shoppandes. Det blev ett par jeans och ett pussel för min del. Söndagen var sightseeingdag och det blev en långpromenad i Berlin. Mur, Brandenburger Tor, Checkpoint Charlie med mera, med mera. På kvällen åt vi stenugnsbakad pizza, mums! På måndagen besökte vi mina gamla kvarter i Prenzlauer Berg, en liten walk on memory lane för min del. Sedan var vi på svenska ambassaden, bara för att jag aldrig varit på nån ambassad. På kvällen var det dags för musikalen Dirty Dancing. Det var helt underbart att se, jag vill också kunna dansa så!!! Tisdagen blev det lite mer shopping, ett besök på turiska marknaden och en stund i solen på Alexanderplatz innan vi tog tåget tillbaka till Springe vid sjutiden. Hemma igen vid tio efter underbara dagar i Berlin.
Nej, det får nog bli allt för ikväll, imorgon kommer nog lite mer. Hej så länge!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)