lördag 10 juli 2010
3 dygn kvar...
tills jag sitter på flyget hem. Har insett att det här med bloggandet inte har gått så bra få slutet, ber om ursäkt. Det är helt enkelt för varmt för att sitta vid datorn. Får ta igen skrivandet och sammanfatta året när jag kommer hem. Om 72,5 timmar landar jag på Kastrup...
onsdag 16 juni 2010
Inlägg två idag
Då var tanken att jag skulle skriva lite till. Inlägg två idag alltså. Jag slutade alltså med att Lena vann Eurovision. Helgen efter det var jag i Binz och helgen efter det var förra helgen. Så nu är jag typ framme i nutid igen. :) Förra helgen var jag och shoppade i Hannover, gick på zoo och storstädade mitt rum. I lördags var jag alltså på zoo i Hannover. Det var gigantiskt och jättefint. Det var inte alls så som nåt zoo jag varit på innan. Det syntes inte en bur på hela området och det var inte heller så att det bara var inhängnad efter inhängnad. Det var väldigt imponerande, men så är det ju också väldigt nybyggt, eller rättare sagt omgjort. Zoo Hannover är visserligen ganska gammalt men de senaste femton åren har allt byggts om. Den sista delen blev färdig i slutet på maj i år. Zoot är uppdelat i olika delar beroende på vilka djur där är. En savann del, en kanada-del, en djungeldel och en typ bondgårdsdel. Synd bara att det regnade till och från när jag var där, blev lite fuktig emellanåt. Men men, spenderade fem timmar där och gick under den tiden bara en gång runt hela zoot, ni kan ju bara tänka er hur stort det är alltså.
I måndags var sista gången på nederländskakursen. Det kändes konstigt att säga hej då till läraren och de andra. Vad säger man egentligen till en person som man gått en kurs med i fyra månader och aldrig kommer att träffa igen? Lev väl? Ha ett bra liv? Njaa, inte direkt. Konstig känsla det där. Jag är dock väldigt nöjd, har lärt mig så mycket på de här 16 gångerna. 32 timmars holländska undervisning och jag kan mycket holländska nu. Förstå är såklart det lättaste, men jag kan även skriva och prata hyfsat och grammatiken har jag inte heller så stora problem med. Väldigt nöjd måste jag säga, även om jag inte riktigt vet vad jag ska använda det till...
Så mycket mer om speciella saker finns det inte att berätta. Hade tänkt berätta lite om Charlotte nu och hur hon utvecklas. Språkmässigt är det så kul att se och höra henne. Hon lärde sig säga "s" för inte så länge sedan och det är så sött, lite läspande sådär. Hon kombinerar även fler och fler ord och försöker formulera meningar. För nån vecka sedan ropade hon "Anna, Essen, komm!" till mig när jag var nere i källaren. Hur sött som helst. :) Hon lär sig minst ett nytt ord varje dag känns det som, ibland mer och hon försöker ofta härma det vi säger. Hon har kommit in i lite av en trotsfas igen, fast det varierar verkligen. Ena dagen är hon hur gullig som helst, nästa dag trotsig. Hon har fastnat för det här "kan själv" och säger hela tiden bestämt "Otte!" när hon vill göra nåt själv eller menar att en sak tillhör henne. Igår försökte hon få mig att ta av mig mina skor fast jag inte ville och när jag sa att det var mina skor och att jag ville ha dom på sa hon irriterat "Otte!". Ibland går det en lite på nerverna när man ska förklara att vissa saker inte tillhör henne och vissa saker bestämmer faktiskt jag. Hon försöker verkligen stirra ut mig ibland. Det är bara att ha tålamod och vara konsekvent.
Vad finns det mer att berätta om henne? Gunga är för tillfället det bästa som finns när vi är på lekplatsen. Hemma är det fortfarande böcker som gäller och helst de med sånger eller ramsor. Det är kul när vi sjunger, vi samarbetar nämligen. Jag sjunger en strof men lämnar alltid ut sista ordet, som Charlotte sedan fyller i. Hon lär sig mer och mer av vilka ord som är med och jag är förundrad över vilket minne hon har. Jag skulle inte komma ihåg texten till vissa visor, men hon kan alltid sista ordet. Jag måste dock säga att jag har en gedigen kunskap om tyska barnvisor och ramsor nu. :) Dessutom kan jag ju större delen av Charlottes andra böcker utantill. Så många gånger har vi läst dom... Charlotte hjälper dessutom mer och mer till här hemma och vill ofta hjälpa mig när jag städar. Det vill man ju såklart uppmuntra, synd bara att hon oftast stjälper mer än vad hon hjälper... Jag har börjat borsta hennes tänder på morgonen, någon som varierar i hur lätt det är. Vissa dagar går det helt enkelt smidigare än andra... De flesta dagarna har vi numera fint väder här nere och då går vi till lekplatsen. Gunga är som sagt var favisen men även åka rutschkana och leka i sandlådan är kul. Hon sysselsätter sig oftare och oftare själv och då kan jag sitta och njuta i solen. Inte alls fel!
Igår var vi och plockade jordgubbar på ett fält här i Springe. Det tyckte Charlotte såklart om och hon åt en hel del, men bara dom riktigt stora :) Det blev två kilo (här mäter man jordgubbar i vikt och inte volym) för fem euro. Inte illa tycker jag, speciellt eftersom man kan äta medan man plockar. Dit ska vi imorgon också. Gud, vad jordgubbar är gott!
Det var nog det för idag. Har faktiskt skrivit ifatt, om än ganska så kortfattat om det mesta. Inte illa. Ska se till att skriva mer regelbundet och flera gånger nu de sista veckorna här, för om Charlotte och om mina tankar om året i sin helhet finns det mycket kvar att skriva om. Hoppas ni mår bra! :)
I måndags var sista gången på nederländskakursen. Det kändes konstigt att säga hej då till läraren och de andra. Vad säger man egentligen till en person som man gått en kurs med i fyra månader och aldrig kommer att träffa igen? Lev väl? Ha ett bra liv? Njaa, inte direkt. Konstig känsla det där. Jag är dock väldigt nöjd, har lärt mig så mycket på de här 16 gångerna. 32 timmars holländska undervisning och jag kan mycket holländska nu. Förstå är såklart det lättaste, men jag kan även skriva och prata hyfsat och grammatiken har jag inte heller så stora problem med. Väldigt nöjd måste jag säga, även om jag inte riktigt vet vad jag ska använda det till...
Så mycket mer om speciella saker finns det inte att berätta. Hade tänkt berätta lite om Charlotte nu och hur hon utvecklas. Språkmässigt är det så kul att se och höra henne. Hon lärde sig säga "s" för inte så länge sedan och det är så sött, lite läspande sådär. Hon kombinerar även fler och fler ord och försöker formulera meningar. För nån vecka sedan ropade hon "Anna, Essen, komm!" till mig när jag var nere i källaren. Hur sött som helst. :) Hon lär sig minst ett nytt ord varje dag känns det som, ibland mer och hon försöker ofta härma det vi säger. Hon har kommit in i lite av en trotsfas igen, fast det varierar verkligen. Ena dagen är hon hur gullig som helst, nästa dag trotsig. Hon har fastnat för det här "kan själv" och säger hela tiden bestämt "Otte!" när hon vill göra nåt själv eller menar att en sak tillhör henne. Igår försökte hon få mig att ta av mig mina skor fast jag inte ville och när jag sa att det var mina skor och att jag ville ha dom på sa hon irriterat "Otte!". Ibland går det en lite på nerverna när man ska förklara att vissa saker inte tillhör henne och vissa saker bestämmer faktiskt jag. Hon försöker verkligen stirra ut mig ibland. Det är bara att ha tålamod och vara konsekvent.
Vad finns det mer att berätta om henne? Gunga är för tillfället det bästa som finns när vi är på lekplatsen. Hemma är det fortfarande böcker som gäller och helst de med sånger eller ramsor. Det är kul när vi sjunger, vi samarbetar nämligen. Jag sjunger en strof men lämnar alltid ut sista ordet, som Charlotte sedan fyller i. Hon lär sig mer och mer av vilka ord som är med och jag är förundrad över vilket minne hon har. Jag skulle inte komma ihåg texten till vissa visor, men hon kan alltid sista ordet. Jag måste dock säga att jag har en gedigen kunskap om tyska barnvisor och ramsor nu. :) Dessutom kan jag ju större delen av Charlottes andra böcker utantill. Så många gånger har vi läst dom... Charlotte hjälper dessutom mer och mer till här hemma och vill ofta hjälpa mig när jag städar. Det vill man ju såklart uppmuntra, synd bara att hon oftast stjälper mer än vad hon hjälper... Jag har börjat borsta hennes tänder på morgonen, någon som varierar i hur lätt det är. Vissa dagar går det helt enkelt smidigare än andra... De flesta dagarna har vi numera fint väder här nere och då går vi till lekplatsen. Gunga är som sagt var favisen men även åka rutschkana och leka i sandlådan är kul. Hon sysselsätter sig oftare och oftare själv och då kan jag sitta och njuta i solen. Inte alls fel!
Igår var vi och plockade jordgubbar på ett fält här i Springe. Det tyckte Charlotte såklart om och hon åt en hel del, men bara dom riktigt stora :) Det blev två kilo (här mäter man jordgubbar i vikt och inte volym) för fem euro. Inte illa tycker jag, speciellt eftersom man kan äta medan man plockar. Dit ska vi imorgon också. Gud, vad jordgubbar är gott!
Det var nog det för idag. Har faktiskt skrivit ifatt, om än ganska så kortfattat om det mesta. Inte illa. Ska se till att skriva mer regelbundet och flera gånger nu de sista veckorna här, för om Charlotte och om mina tankar om året i sin helhet finns det mycket kvar att skriva om. Hoppas ni mår bra! :)
Ojdå...
Hoppsan, det var verkligen en evighet sedan jag skrev sist. Vet inte riktigt varför det inte har blivit av, antingen har jag haft för mycket att göra eller så har vädret varit för fint eller så har jag helt enkelt inte haft lust att skriva. Och ju längre man väntar, desto men blir det att skriva om, då drar man sig för att skriva ännu mer och så vidare... En såndär fin ond cirkel. Men nu hade jag tänkt skriva en del, kan tänka mig att det blir ett ganska långt inlägg även om jag kommer sammanfatta en hel del.
Vad har då hänt sedan den 3 maj? Naturligtvis otroligt mycket: Hannover blev tyska mästare i ishockey, Hannover 96 klarade sig med nöd och näppe kvar i första bundesligan i fotboll, första VM-matchen vanns i söndags över Australien (4-0), Johan var här 7-10 maj, jag var i Binz 4-6 juni, sista gången på holländskan var i måndags, har varit på en "Polterabend", det har grillats en hel del, var på konsert med The Baseballs, Lena från Hannover vann Eurovision Song Contest, åkte på en jobbig urinvägsinfektion förra veckan, har druckit öl, Tysklands president har avgått, bokat flygbiljetten hem, varit på zoo och åkt på rejäl pollensnuva. För att ta det kort :) Dessutom har det ju hänt otroligt mycket på Charlotte-fronten. Hon utvecklas så vansinnigt mycket nu, framför allt inom språket men även på andra sätt. Det är hur kul som helst att se henne ta sådana stora steg framåt.
Tjaa, jag kan väl helt enkelt ta och skriva om det jobbiga först, att jag åker hem om mindre än fyra veckor och bara har 2,5 vecka kvar i just Springe. Det känns konstigt. Nu är jag inne på min elfte månad här och den sjätte sedan jag såg Sverige och min familj sist. Och nu ska jag snart åka hem. På torsdag nästa vecka kommer Marie och pappa ner och då åker vi till Toscana på semester. När vi kommer tillbaka den 4 juli ska de ta med sig i princip alla mina saker härifrån, kan ju bara ta en stor resväska på flyget hem. Så det blir till att plocka fram och packa ihop det mesta under nästa vecka. Det kommer att bli tomt här. Medan vi är i Toscana är Julia, Milan och Charlotte på semester uppe vid Nordsjön. Så jag har alltså en dryg vecka kvar till semestern och när jag kommer tillbaka har jag bara nio dagar kvar här. Mitt flyg går den 13 juli, halv sju på kvällen och jag landar en timme senare på Kastrup.
Så det börjar verkligen gå mot sitt slut här nere. Och som sagt var, det känns konstigt. Nu har jag bott här så länge, ska jag åka hem? Jag bor ju här. Men?... Det snurrar nåt vansinnigt inom mig och jag får ingen ordning på tankarna. Å ena sidan ska det blir så härligt och skönt att komma hem igen, träffa alla och se Karlshamn och Mörrum igen, sova i min egen sköna IKEA-säng (sängen här har inte varit nån hit), äta svensk mat, bada i havet, komma hem till den svenska naturen, och ha den där tryggheten att man vet hur allt fungerar (t.ex. när man ska till doktorn). Prata svenska igen, slippa de dubbade filmerna. Men å andra sidan så bor jag ju här. Jag har varit här i snart ett år och nu är det slut. That's it? Jaha? Tar det slut nu? Det är ju så definitivt. Det kändes så konstigt att boka flygbiljetten hem, det var så konkret. Nu är det snart slut. Jag har ju längtat hem innan men nu vet jag inte vad jag känner. Jag vill varken åka hem eller stanna kvar här, eller jag vill både åka hem och stanna kvar här. Hänger ni med? Äsch, det är ingen fara, jag hänger själv inte med.
Kort sagt, snart bär det av hemåt och det känns konstigt. Jag börjar sammanfatta året i huvudet, men den sammanfattningen får nog skrivas här först när jag kommit hem.
Det har ju hänt en del saker, som jag skrev ovan. Hade tänkt ta och skriva lite mer ingående om vissa saker. Sånt som fotboll och ishockey struntar jag i, för den som bryr sig har ändå mer koll än vad jag har. Fast lite om matchen i söndags ska jag berätta. Charlotte vet nämligen numera att man höjer händerna i luften och skriver "JAAA!!!" om det blir mål, men säger "O, nein!" när det går dåligt :) Det är kul att se.
Lite politiska saker har också hänt. Nord-Rhein-Westfahlen, Tysklands största förbundsstat med ca 18 miljoner invånare, har sex veckor efter valet där fortfarande ingen regering. Det finns ingen möjlighet till ett sammarbete som leder till absolut majoritet, för SPD vill inte sammarbeta med CDU. Nyval måntro? Tysklands president Horst Köhler har avgått. Han sa nåt i stil med att det var krig i Afganistan och enligt tysk grundlag får deras armé inte föra krig. Nu är det var den sista juni och som det ser ut är det Christan Wulff som blir ny president, Niedersachsens nuvarande förbundspresident.
Sedan har Johan varit här och jag har varit i Binz. Jag har redan varit en gång i Binz, en liten kurort på Rügen (ö i Östersjön), fast det var sommaren efter jag föddes, så kan kan ju inte påstå att jag minns nåt. Tågresan dit tog sex timmar, fast jag passade på att sticka en mössa till Dani (hon råkade krympa sin i tvätten) så det gick relativt fort. Klockan fem var tågen framme i Bergen på Rügen där jag blev mött av en gigantisk välkomstkommitté. För er som inte vet var jag med Johans familj på Rügen. Han och tre systrar fick det i julklapp av föräldrarna och jag blev inbjuden att följa med. Det ville jag såklart! Så förutom Johan var åtta andra personer på stationen, dessutom hade jag aldrig träffat hälften av dom förut. Men det gick fint och det känns som om jag överlevde helgen utan att göra bort mig. Slog inte ut ett enda glas, är lite stolt över mig själv ;) Under helgen åt vi gott, spelade gin rummy, badade på ett "äventyrsbad" (var lite litet för att få kalla sig det tyckte vi) och tittade på Binz, som var pyttelitet men fint. Jag lyckades efter många om och men även övertala Johan att bada i havet på lördagmorgonen. Det var iskallt men härligt! Kom hem trött och både glad och ledsen vid sex på söndagkvällen.
Jag har även fått uppleva en tysk utdöende tradition: "Polterabend". Poltern betyder typ stoja och det bjuder brudens föräldrar in till nån dag innan bröllopet. De som skulle gifta sig var Katrin och Jan. Katrin är Julias äldsta vän. Det som är så speciellt är att man ska slå sönder porslin den här kvällen, så det vara bara att slänga en tallrik i marken på uppfarten när man kom hem till Katrins föräldrar. Ingen verkar veta varför, men så är det. Jag var dock lite krasslig den dagen coh dessutom kände jag ingen så det var väl sådär.
Jag har dessutom haft det första egna scoutmötet här, för Dani var bortrest och Vanessa hade en fransk utbyteselev hemma hos sig. Det kom dock bara tre barn så det var ganska lugnt för min del och vi hade kul. Jag har även varit på tvåårskalas hemma hos Felix och Merle. De var med i vår krabbelgruppe innan de flyttade. Det var en trevligt kväll och det var sött att se hur barnen lekte med varandra. Det fanns en vattentunna där och den var ju väldigt fascinerande. Charlotte älskar vatten för tillfället. :) För drygt två veckor sedan var jag med Dani på konsert med "The Baseballs", ett killband från Berlin som kör coverlåtar i rock'n'roll-stuk. De var riktigt bra, ska definitivt gå och se dom nån gång igen :) Dagen efter var vi och grillade hos Julias föräldrar och sedan var det Eurovision Song Contest, som ju vanns av Lena från Hannover. Det har varit riktigt Lena-hysteri här och Hannover ska naturligtvis vara med och slåss om att få sända spektaklet nästa år. Vi får väl se, jag gissar att det blir Hamburg eller Berlin.
Nej, det får räcka för nu. Ska nog skriva lite till ikväll, men nu ska jag gå ut och njuta av det fina vädret. :)
Vad har då hänt sedan den 3 maj? Naturligtvis otroligt mycket: Hannover blev tyska mästare i ishockey, Hannover 96 klarade sig med nöd och näppe kvar i första bundesligan i fotboll, första VM-matchen vanns i söndags över Australien (4-0), Johan var här 7-10 maj, jag var i Binz 4-6 juni, sista gången på holländskan var i måndags, har varit på en "Polterabend", det har grillats en hel del, var på konsert med The Baseballs, Lena från Hannover vann Eurovision Song Contest, åkte på en jobbig urinvägsinfektion förra veckan, har druckit öl, Tysklands president har avgått, bokat flygbiljetten hem, varit på zoo och åkt på rejäl pollensnuva. För att ta det kort :) Dessutom har det ju hänt otroligt mycket på Charlotte-fronten. Hon utvecklas så vansinnigt mycket nu, framför allt inom språket men även på andra sätt. Det är hur kul som helst att se henne ta sådana stora steg framåt.
Tjaa, jag kan väl helt enkelt ta och skriva om det jobbiga först, att jag åker hem om mindre än fyra veckor och bara har 2,5 vecka kvar i just Springe. Det känns konstigt. Nu är jag inne på min elfte månad här och den sjätte sedan jag såg Sverige och min familj sist. Och nu ska jag snart åka hem. På torsdag nästa vecka kommer Marie och pappa ner och då åker vi till Toscana på semester. När vi kommer tillbaka den 4 juli ska de ta med sig i princip alla mina saker härifrån, kan ju bara ta en stor resväska på flyget hem. Så det blir till att plocka fram och packa ihop det mesta under nästa vecka. Det kommer att bli tomt här. Medan vi är i Toscana är Julia, Milan och Charlotte på semester uppe vid Nordsjön. Så jag har alltså en dryg vecka kvar till semestern och när jag kommer tillbaka har jag bara nio dagar kvar här. Mitt flyg går den 13 juli, halv sju på kvällen och jag landar en timme senare på Kastrup.
Så det börjar verkligen gå mot sitt slut här nere. Och som sagt var, det känns konstigt. Nu har jag bott här så länge, ska jag åka hem? Jag bor ju här. Men?... Det snurrar nåt vansinnigt inom mig och jag får ingen ordning på tankarna. Å ena sidan ska det blir så härligt och skönt att komma hem igen, träffa alla och se Karlshamn och Mörrum igen, sova i min egen sköna IKEA-säng (sängen här har inte varit nån hit), äta svensk mat, bada i havet, komma hem till den svenska naturen, och ha den där tryggheten att man vet hur allt fungerar (t.ex. när man ska till doktorn). Prata svenska igen, slippa de dubbade filmerna. Men å andra sidan så bor jag ju här. Jag har varit här i snart ett år och nu är det slut. That's it? Jaha? Tar det slut nu? Det är ju så definitivt. Det kändes så konstigt att boka flygbiljetten hem, det var så konkret. Nu är det snart slut. Jag har ju längtat hem innan men nu vet jag inte vad jag känner. Jag vill varken åka hem eller stanna kvar här, eller jag vill både åka hem och stanna kvar här. Hänger ni med? Äsch, det är ingen fara, jag hänger själv inte med.
Kort sagt, snart bär det av hemåt och det känns konstigt. Jag börjar sammanfatta året i huvudet, men den sammanfattningen får nog skrivas här först när jag kommit hem.
Det har ju hänt en del saker, som jag skrev ovan. Hade tänkt ta och skriva lite mer ingående om vissa saker. Sånt som fotboll och ishockey struntar jag i, för den som bryr sig har ändå mer koll än vad jag har. Fast lite om matchen i söndags ska jag berätta. Charlotte vet nämligen numera att man höjer händerna i luften och skriver "JAAA!!!" om det blir mål, men säger "O, nein!" när det går dåligt :) Det är kul att se.
Lite politiska saker har också hänt. Nord-Rhein-Westfahlen, Tysklands största förbundsstat med ca 18 miljoner invånare, har sex veckor efter valet där fortfarande ingen regering. Det finns ingen möjlighet till ett sammarbete som leder till absolut majoritet, för SPD vill inte sammarbeta med CDU. Nyval måntro? Tysklands president Horst Köhler har avgått. Han sa nåt i stil med att det var krig i Afganistan och enligt tysk grundlag får deras armé inte föra krig. Nu är det var den sista juni och som det ser ut är det Christan Wulff som blir ny president, Niedersachsens nuvarande förbundspresident.
Sedan har Johan varit här och jag har varit i Binz. Jag har redan varit en gång i Binz, en liten kurort på Rügen (ö i Östersjön), fast det var sommaren efter jag föddes, så kan kan ju inte påstå att jag minns nåt. Tågresan dit tog sex timmar, fast jag passade på att sticka en mössa till Dani (hon råkade krympa sin i tvätten) så det gick relativt fort. Klockan fem var tågen framme i Bergen på Rügen där jag blev mött av en gigantisk välkomstkommitté. För er som inte vet var jag med Johans familj på Rügen. Han och tre systrar fick det i julklapp av föräldrarna och jag blev inbjuden att följa med. Det ville jag såklart! Så förutom Johan var åtta andra personer på stationen, dessutom hade jag aldrig träffat hälften av dom förut. Men det gick fint och det känns som om jag överlevde helgen utan att göra bort mig. Slog inte ut ett enda glas, är lite stolt över mig själv ;) Under helgen åt vi gott, spelade gin rummy, badade på ett "äventyrsbad" (var lite litet för att få kalla sig det tyckte vi) och tittade på Binz, som var pyttelitet men fint. Jag lyckades efter många om och men även övertala Johan att bada i havet på lördagmorgonen. Det var iskallt men härligt! Kom hem trött och både glad och ledsen vid sex på söndagkvällen.
Jag har även fått uppleva en tysk utdöende tradition: "Polterabend". Poltern betyder typ stoja och det bjuder brudens föräldrar in till nån dag innan bröllopet. De som skulle gifta sig var Katrin och Jan. Katrin är Julias äldsta vän. Det som är så speciellt är att man ska slå sönder porslin den här kvällen, så det vara bara att slänga en tallrik i marken på uppfarten när man kom hem till Katrins föräldrar. Ingen verkar veta varför, men så är det. Jag var dock lite krasslig den dagen coh dessutom kände jag ingen så det var väl sådär.
Jag har dessutom haft det första egna scoutmötet här, för Dani var bortrest och Vanessa hade en fransk utbyteselev hemma hos sig. Det kom dock bara tre barn så det var ganska lugnt för min del och vi hade kul. Jag har även varit på tvåårskalas hemma hos Felix och Merle. De var med i vår krabbelgruppe innan de flyttade. Det var en trevligt kväll och det var sött att se hur barnen lekte med varandra. Det fanns en vattentunna där och den var ju väldigt fascinerande. Charlotte älskar vatten för tillfället. :) För drygt två veckor sedan var jag med Dani på konsert med "The Baseballs", ett killband från Berlin som kör coverlåtar i rock'n'roll-stuk. De var riktigt bra, ska definitivt gå och se dom nån gång igen :) Dagen efter var vi och grillade hos Julias föräldrar och sedan var det Eurovision Song Contest, som ju vanns av Lena från Hannover. Det har varit riktigt Lena-hysteri här och Hannover ska naturligtvis vara med och slåss om att få sända spektaklet nästa år. Vi får väl se, jag gissar att det blir Hamburg eller Berlin.
Nej, det får räcka för nu. Ska nog skriva lite till ikväll, men nu ska jag gå ut och njuta av det fina vädret. :)
måndag 3 maj 2010
Charlotte kan säga Anna!
Hoppsan, nu har det gått mer än en vecka igen sedan jag sedan skrev. Har tänkt skriva, men antingen har vädret varit för fint eller så har jag haft för mycket att göra. Vädret har varit strålande hela veckan, förutom igår och idag, men det klagar jag inte över. Det är faktiskt skönt att få lite svalare väder med regn som friskar upp. Charlotte och jag har spenderat det mesta av vår tid utomhus, antingen på lekplatsen eller på promenad i stan. Charlotte har varit så otroligt gullig hela veckan, trotsfasen har gått över och hon sysselsätter sig själv ganska bra till och från. Dessutom är hon inne i en lärofas, hon utvecklas riktigt snabbt. Hon har lärt sig säga en hel drös med saker och försöker hela tiden härma det vi säger. Hon kan äntligen säga Anna! :D Det var jättegullig och hon var så stolt. Hela dagen gick hon omkring och sa Anna och ville sedan ha beröm och applåder för att hon var så duktig. :) Riktigt sött! Fast på nåt sätt saknar jag att bli kallad Nanna... Hon kallar sig själv "Otte" och är lika stolt över att kunna säga det. Och som sagt var, en hel drös ord till. Hon börjar verkligen kunna kommunicera nu och tydligt säga vad hon vill ha.
Själv har jag spenderat mina eftermiddagar i solen med en bok. Det är så skönt att bara kunna sitta så. Jag njuter till fullo! Grillsäsongen har ju också dragit igång här och det var riktigt mumsigt när vi grillade i onsdags. I fredags var vi på krabbelgruppe som vanligt och efteråt skulle Charlotte och jag gå till marknaden och köpa sparris (det är sparristid här nere nu, stackars mig!). Melina, hennes man och Mattis (sonen) skulle också dit så vi slog följe. Plötsligt ser vi hur Charlotte och Mattis går hand i hand. Det var hur gulligt som helst! :D De gick där i godan ro som ett litet par, pratade lite med varandra då och då. Det var helt enkelt otroligt sött!
Här nere i Tyskland firar man inte valborg, så jag spenderade fredagkvällen hemma. Resten av helgen har dock varit allt annat än händelselöst. I lördags förmiddag ringde Dani och frågade om jag ville följa med hennes familj till Hildesheim på medeltidsmarknad. Jag hade inget planerat så naturligtvis ville jag det! Det var soligt och fint hela dagen och det blev en riktigt trevlig dag. Det var en ganska stor marknad där det såldes allt möjligt. En intressant sak med tyskarna är att de på sådana här event (och vissa julmarknader) dricker mjöd. Det stod jag över men jag blev bjuden på körsbärsöl av Danis föräldrar (de är riktigt generösa när det gäller att bjuda på saker). Tro det eller ej (vissa skulle nog säga kors i taket) men jag har faktiskt hittat en öl jag tycker om. Det trodde jag aldrig skulle inträffa.
Det blev även lite godis köpt och efter ganska många timmar där drog vi oss hemåt igen. Väl hemma fick jag reda på att Julia och Milan bestämt att vi skulle äta i Hannover istället för hemma, så då åkte vi iväg och gjorde det. Grekiskt naturligtvis och det var riktigt gott.
Gårdagen var lika fullspäckad. Efter träning med Dani på förmiddagen så var jag på stan med familjen en sväng. Det var nämligen föreningens dag här igår samt söndagsöppet. Dessutom dracks det majbål med den här tyska örten myskmadra (ingen höjdare) och majstången restes. En majstång här i Tyskland är en lång vanlig trästång med en krans på toppen med en massa färgglada band omkring. Dessutom hänger det skyltar med sponsonernas (föreningar) märken. Inte så märkvärdigt men typiskt tyskt. På eftermiddagen gjorde vi en cykeltur med scouterna vilket för Dani och mig innebar två gånger till Völksen och två gånger tillbaka. I Springe bjöd vi barnen på glass. Ett väldigt lyckat möte, trots att det regnade på hemvägen (Dani och jag var ganska blöta när vi väl kom hem igen).
Tjaa, nu tror jag att jag är ikapp med skrivandet igen. Julia och Charlotte är ute någonstans och jag ska sista-minuten-plugga lite holländska innan det bär av in till Hannover. Eftersom Johan kommer till helgen är risken ganska stor att det inte blir nåt skrivet igen förrän om en vecka...
Själv har jag spenderat mina eftermiddagar i solen med en bok. Det är så skönt att bara kunna sitta så. Jag njuter till fullo! Grillsäsongen har ju också dragit igång här och det var riktigt mumsigt när vi grillade i onsdags. I fredags var vi på krabbelgruppe som vanligt och efteråt skulle Charlotte och jag gå till marknaden och köpa sparris (det är sparristid här nere nu, stackars mig!). Melina, hennes man och Mattis (sonen) skulle också dit så vi slog följe. Plötsligt ser vi hur Charlotte och Mattis går hand i hand. Det var hur gulligt som helst! :D De gick där i godan ro som ett litet par, pratade lite med varandra då och då. Det var helt enkelt otroligt sött!
Här nere i Tyskland firar man inte valborg, så jag spenderade fredagkvällen hemma. Resten av helgen har dock varit allt annat än händelselöst. I lördags förmiddag ringde Dani och frågade om jag ville följa med hennes familj till Hildesheim på medeltidsmarknad. Jag hade inget planerat så naturligtvis ville jag det! Det var soligt och fint hela dagen och det blev en riktigt trevlig dag. Det var en ganska stor marknad där det såldes allt möjligt. En intressant sak med tyskarna är att de på sådana här event (och vissa julmarknader) dricker mjöd. Det stod jag över men jag blev bjuden på körsbärsöl av Danis föräldrar (de är riktigt generösa när det gäller att bjuda på saker). Tro det eller ej (vissa skulle nog säga kors i taket) men jag har faktiskt hittat en öl jag tycker om. Det trodde jag aldrig skulle inträffa.
Det blev även lite godis köpt och efter ganska många timmar där drog vi oss hemåt igen. Väl hemma fick jag reda på att Julia och Milan bestämt att vi skulle äta i Hannover istället för hemma, så då åkte vi iväg och gjorde det. Grekiskt naturligtvis och det var riktigt gott.
Gårdagen var lika fullspäckad. Efter träning med Dani på förmiddagen så var jag på stan med familjen en sväng. Det var nämligen föreningens dag här igår samt söndagsöppet. Dessutom dracks det majbål med den här tyska örten myskmadra (ingen höjdare) och majstången restes. En majstång här i Tyskland är en lång vanlig trästång med en krans på toppen med en massa färgglada band omkring. Dessutom hänger det skyltar med sponsonernas (föreningar) märken. Inte så märkvärdigt men typiskt tyskt. På eftermiddagen gjorde vi en cykeltur med scouterna vilket för Dani och mig innebar två gånger till Völksen och två gånger tillbaka. I Springe bjöd vi barnen på glass. Ett väldigt lyckat möte, trots att det regnade på hemvägen (Dani och jag var ganska blöta när vi väl kom hem igen).
Tjaa, nu tror jag att jag är ikapp med skrivandet igen. Julia och Charlotte är ute någonstans och jag ska sista-minuten-plugga lite holländska innan det bär av in till Hannover. Eftersom Johan kommer till helgen är risken ganska stor att det inte blir nåt skrivet igen förrän om en vecka...
söndag 25 april 2010
Sommarvärme och hemlängtan
der Junggesellenabschied - möhippa/svensexa
Ja, de senaste dagarna har det verkligen varit sommarvärme här nere. Idag när jag satt ute och läste i solen var det så varmt att man svettades. När jag lite senare vid halv fem-tiden cyklade till scouterna så var det inga problem att cykla bara i piratbyxor, t-shirt och sandaler. Till och med vinden var riktigt varm. Det är härligt att bara kunna gå ut utan att behöva tänka på jacka och så. :)
Resten av veckan med Charlotte förlöpte väldigt lugn. Vi var ute en hel del. I torsdags till exempel gick vi en runda på stan, och charmtrollet Charlotte lyckades såklart få en godbit. Den här gången ett kvarts wienerbröd som kebabhakets ägare gav henne. I fredags var vi på lekplatsen med Danny och Tim. Det var sött att se hur Tim och Charlotte lekte i sandlådan.
I fredags kväll åt vi hemma hos Veronika och Wolfgang, riktigt gott! När Julia och Milan sedan åkte hem och jag åkte in till Hannover så stannade Charlotte hos morföräldrarna. Julia och Milan är nämligen i München den här helgen, på möhippa respektive svensexa för Julias bästa väninna och hennes blivande man. Jag har alltså haft huset helt för mig själv och har det en-två timmar till.
I fredags åkte jag alltså in till Hannover på kvällen och träffade Dani, Melissa och Danis scoutkompis Felix där. Vi var på Frühlingsfest, vårfestival, och gick omkring där ett slag. Jag och Dani hade barnsligt roligt när vi åkte slänggungan. :) Gårdagskvällen var lika trevlig. Igår var jag nämligen och åt på pizzeria Uno, där Dani jobbade som servitris för första gången. Jag var där med Melissa och vi träffade dessutom Danis familj där. Senare på kvällen var jag hemma hos Melissa en stund med hennes kompis Denice. Vi körde Singstar nån timme och drog oss sedan till Meiern, Springes kneipe. Kneipe är ett ord som är typiskt tyskt, det går verkligen inte att översätta. En kneipe är som en blandning mellan en pub och en krog, med väldigt tysk atmosfär. Det finns inget motsvarande i Sverige, åtminstone inte vad jag vet.
Idag har det som sagt var varit en väldigt varm dag. Jag har mest suttit ute i solen och läst medan tvättmaskinen gick för full gång hela dagen. Imorse var jag också och tränade. Träning plus cykling, jag kommer definitivt ha träningsvärk imorgon...
Det sista som finns att berätta här nerifrån (innan jag sätter mig med holländskaläxan) är att jag börjar märka att det var ett tag sedan jag var hemma. Mer än 3,5 månader är det nu sedan jag senast satte min fot på svensk mark... Det känns, speciellt när jag vet att det är 2,5 månader innan jag kommer hem. Hemlängtan slår till betydligt oftare än innan och med större kraft. Inte så kul. Jag trivs väldigt bra här nere, har roliga saker att göra och allt är på det hela taget bra, men trots det så längtar jag hem. Jag tror att det är delvis pga. att det var så länge sedan jag var hemma, delvis för att det börjar likna sommar här nere och då saknar jag allt hemma mer. Det börjar som sagt var märkas...
Ja, de senaste dagarna har det verkligen varit sommarvärme här nere. Idag när jag satt ute och läste i solen var det så varmt att man svettades. När jag lite senare vid halv fem-tiden cyklade till scouterna så var det inga problem att cykla bara i piratbyxor, t-shirt och sandaler. Till och med vinden var riktigt varm. Det är härligt att bara kunna gå ut utan att behöva tänka på jacka och så. :)
Resten av veckan med Charlotte förlöpte väldigt lugn. Vi var ute en hel del. I torsdags till exempel gick vi en runda på stan, och charmtrollet Charlotte lyckades såklart få en godbit. Den här gången ett kvarts wienerbröd som kebabhakets ägare gav henne. I fredags var vi på lekplatsen med Danny och Tim. Det var sött att se hur Tim och Charlotte lekte i sandlådan.
I fredags kväll åt vi hemma hos Veronika och Wolfgang, riktigt gott! När Julia och Milan sedan åkte hem och jag åkte in till Hannover så stannade Charlotte hos morföräldrarna. Julia och Milan är nämligen i München den här helgen, på möhippa respektive svensexa för Julias bästa väninna och hennes blivande man. Jag har alltså haft huset helt för mig själv och har det en-två timmar till.
I fredags åkte jag alltså in till Hannover på kvällen och träffade Dani, Melissa och Danis scoutkompis Felix där. Vi var på Frühlingsfest, vårfestival, och gick omkring där ett slag. Jag och Dani hade barnsligt roligt när vi åkte slänggungan. :) Gårdagskvällen var lika trevlig. Igår var jag nämligen och åt på pizzeria Uno, där Dani jobbade som servitris för första gången. Jag var där med Melissa och vi träffade dessutom Danis familj där. Senare på kvällen var jag hemma hos Melissa en stund med hennes kompis Denice. Vi körde Singstar nån timme och drog oss sedan till Meiern, Springes kneipe. Kneipe är ett ord som är typiskt tyskt, det går verkligen inte att översätta. En kneipe är som en blandning mellan en pub och en krog, med väldigt tysk atmosfär. Det finns inget motsvarande i Sverige, åtminstone inte vad jag vet.
Idag har det som sagt var varit en väldigt varm dag. Jag har mest suttit ute i solen och läst medan tvättmaskinen gick för full gång hela dagen. Imorse var jag också och tränade. Träning plus cykling, jag kommer definitivt ha träningsvärk imorgon...
Det sista som finns att berätta här nerifrån (innan jag sätter mig med holländskaläxan) är att jag börjar märka att det var ett tag sedan jag var hemma. Mer än 3,5 månader är det nu sedan jag senast satte min fot på svensk mark... Det känns, speciellt när jag vet att det är 2,5 månader innan jag kommer hem. Hemlängtan slår till betydligt oftare än innan och med större kraft. Inte så kul. Jag trivs väldigt bra här nere, har roliga saker att göra och allt är på det hela taget bra, men trots det så längtar jag hem. Jag tror att det är delvis pga. att det var så länge sedan jag var hemma, delvis för att det börjar likna sommar här nere och då saknar jag allt hemma mer. Det börjar som sagt var märkas...
onsdag 21 april 2010
Ik heet Anna en ik spreek en beetje Nederlands :)
Som jag tror att ni alla begrep: Jag heter Anna och jag pratar lite holländska
Dagarna går här, de bara försvinner. Vi har ömsom väldigt fint väder, ömsom kallare och gråare. Som till exempel idag. Det var ruggigt kallt ute när Charlotte och jag gick ut, så den där turen om lekplatsen blev det inte idag. Jag gick istället så fort jag kunde till Penny och tillbaka, för att köpa det vi behövde. Riktigt rått väder med lite regn emellanåt.
I lördags var jag alltså i Braunschweig och träffade Michael. Kom dit vid tjugo i tolv och irrade omkring lite på stationen innan jag hoppade på en buss. Stationen låg en bit utanför centrum och jag hade ingen aning vilken spårvagn/buss jag skulle ta. Ingen karta fanns det, bara en väldigt rörig busskarta. Men men, jag hoppade på en som skulle stanna vid rådhuset, rådhus brukar ju ligga i centrum. :) Och sedan jag jag åt ett håll som såg lovande ut och vips så hamnade jag mitt i innerstan, dessutom precis vid turistbyrån, så jag passade på att hämta en karta. Sedan spenderade jag två timmar i Braunschweigs centrum, som förvisso inte är jättestort, men betydligt mysigare än Hannovers. Det var ett helt bilfritt centrum, solen lyste och det var mycket liv och rörelse. Till skillnad från Hannover fanns det dessutom en hel hög med gelaterior i centrum, tyvärr blev det inte nåt besök på nån av dom (men naturligtvis en glass senare, nåt annat hade ni väl inte förväntat er?).
Efter min rundvandring och förgäves letande efter en sommarklänning drog jag mig bort till slottet, där jag träffade Michael en stund efter två. Slottet i Braunschweig är riktigt gammalt, hela tre år. :) 2006 rev de nämligen ner hela det gamla slottet (ca 200 år tror jag) och byggde upp det på nytt. Billigare än renovering antar jag. Numera är det än galleria i slottet, plus ett museum och stadsbibliotek. Där utanför träffade jag som sagt var Michael, som hade råkat dubbelboka sig. Så jag fick träffa två av hans kompisar också, men det gjorde mig inte så mycket. Vi gick omkring i Braunschweig en stund till och drog oss sedan till en park och la oss i solskenet. Mycket härligt! Naturligtvis blev det glass innan vi åkte dit, det är ju en glassoman ni har att göra med. Och gud va god den glassen var! Helt otrolig! Ananasglassen var nog nåt av det godaste jag nånsin ätit! På det hela tagen en trevligt dag.
I söndags var vädret fortfarande strålande och jag satt ute i solen ett bra tag. Det var riktigt sommarvärme där ett tag, så gott och skönt. Vår trädgård ligger dessutom i lä :) Scoutmötet spenderades därför ute i skogen och på kvällen så var jag och Dani hemma hos Melissa och grillade. Bratwurst, fetaost, majs, potatis och banan till efterrätt. Inte dåligt och väldigt gott!
Tjaa, sedan har det varit vardag igen. Charlotte har varit på lite kinkigt humör och har dessutom gått och blivit en riktigt liten dramaqueen. Så fort nåt inte går som hon vill, när hon inte får göra nåt speciellt eller inte gå åt det hållet hon vill så blir det väldigt dramatiskt. Guuuud, så synd det är om mig, utstrålar hela hon. Hon slår händerna mot knäna, händerna mot marken eller lägger sig raklång på marken och skriker under tiden i högan sky. När jag är på bra humör har jag svårt att hålla mig för skratt, men när jag är på sämre humör kan det vara enerverande. Tålamodet prövas verkligen. Idag hade hon en fas då hon slängde allt på golvet och vägrade ta upp det igen. Det blev viljornas kamp, flera gånger dessutom. Jag får helt enkelt sitta där jag säga till henne om och om igen att hon ska plocka upp saken. Där ger jag mig inte.
Själv har jag spenderat eftermiddagarna med att plugga holländska. Nybörjarkursen del två började i måndag och det var kul att komma dit igen. Vi var en tapper skara på sex personer, tydligen är två mer anmälda. Det gick ganska bra måste jag säga, hade inte glömt så mycket. När jag väl repeterar allt igen så kommer det snabbt tillbaka. Vi läste faktiskt en hel tidningsartikel på lektionen, och jag begrep nästan allt. Kul att man kan det efter så få lektioner. Det är kul att lära sig nåt nytt, det har jag sagt för men säger det igen!
Tjaa, det var nog det som fanns att berätta om de senaste dagarna. Jag har lite att göra hela tiden, framför allt nu med holländskan, men det är bara roligt :) Hoppas ni mår bra!
Dagarna går här, de bara försvinner. Vi har ömsom väldigt fint väder, ömsom kallare och gråare. Som till exempel idag. Det var ruggigt kallt ute när Charlotte och jag gick ut, så den där turen om lekplatsen blev det inte idag. Jag gick istället så fort jag kunde till Penny och tillbaka, för att köpa det vi behövde. Riktigt rått väder med lite regn emellanåt.
I lördags var jag alltså i Braunschweig och träffade Michael. Kom dit vid tjugo i tolv och irrade omkring lite på stationen innan jag hoppade på en buss. Stationen låg en bit utanför centrum och jag hade ingen aning vilken spårvagn/buss jag skulle ta. Ingen karta fanns det, bara en väldigt rörig busskarta. Men men, jag hoppade på en som skulle stanna vid rådhuset, rådhus brukar ju ligga i centrum. :) Och sedan jag jag åt ett håll som såg lovande ut och vips så hamnade jag mitt i innerstan, dessutom precis vid turistbyrån, så jag passade på att hämta en karta. Sedan spenderade jag två timmar i Braunschweigs centrum, som förvisso inte är jättestort, men betydligt mysigare än Hannovers. Det var ett helt bilfritt centrum, solen lyste och det var mycket liv och rörelse. Till skillnad från Hannover fanns det dessutom en hel hög med gelaterior i centrum, tyvärr blev det inte nåt besök på nån av dom (men naturligtvis en glass senare, nåt annat hade ni väl inte förväntat er?).
Efter min rundvandring och förgäves letande efter en sommarklänning drog jag mig bort till slottet, där jag träffade Michael en stund efter två. Slottet i Braunschweig är riktigt gammalt, hela tre år. :) 2006 rev de nämligen ner hela det gamla slottet (ca 200 år tror jag) och byggde upp det på nytt. Billigare än renovering antar jag. Numera är det än galleria i slottet, plus ett museum och stadsbibliotek. Där utanför träffade jag som sagt var Michael, som hade råkat dubbelboka sig. Så jag fick träffa två av hans kompisar också, men det gjorde mig inte så mycket. Vi gick omkring i Braunschweig en stund till och drog oss sedan till en park och la oss i solskenet. Mycket härligt! Naturligtvis blev det glass innan vi åkte dit, det är ju en glassoman ni har att göra med. Och gud va god den glassen var! Helt otrolig! Ananasglassen var nog nåt av det godaste jag nånsin ätit! På det hela tagen en trevligt dag.
I söndags var vädret fortfarande strålande och jag satt ute i solen ett bra tag. Det var riktigt sommarvärme där ett tag, så gott och skönt. Vår trädgård ligger dessutom i lä :) Scoutmötet spenderades därför ute i skogen och på kvällen så var jag och Dani hemma hos Melissa och grillade. Bratwurst, fetaost, majs, potatis och banan till efterrätt. Inte dåligt och väldigt gott!
Tjaa, sedan har det varit vardag igen. Charlotte har varit på lite kinkigt humör och har dessutom gått och blivit en riktigt liten dramaqueen. Så fort nåt inte går som hon vill, när hon inte får göra nåt speciellt eller inte gå åt det hållet hon vill så blir det väldigt dramatiskt. Guuuud, så synd det är om mig, utstrålar hela hon. Hon slår händerna mot knäna, händerna mot marken eller lägger sig raklång på marken och skriker under tiden i högan sky. När jag är på bra humör har jag svårt att hålla mig för skratt, men när jag är på sämre humör kan det vara enerverande. Tålamodet prövas verkligen. Idag hade hon en fas då hon slängde allt på golvet och vägrade ta upp det igen. Det blev viljornas kamp, flera gånger dessutom. Jag får helt enkelt sitta där jag säga till henne om och om igen att hon ska plocka upp saken. Där ger jag mig inte.
Själv har jag spenderat eftermiddagarna med att plugga holländska. Nybörjarkursen del två började i måndag och det var kul att komma dit igen. Vi var en tapper skara på sex personer, tydligen är två mer anmälda. Det gick ganska bra måste jag säga, hade inte glömt så mycket. När jag väl repeterar allt igen så kommer det snabbt tillbaka. Vi läste faktiskt en hel tidningsartikel på lektionen, och jag begrep nästan allt. Kul att man kan det efter så få lektioner. Det är kul att lära sig nåt nytt, det har jag sagt för men säger det igen!
Tjaa, det var nog det som fanns att berätta om de senaste dagarna. Jag har lite att göra hela tiden, framför allt nu med holländskan, men det är bara roligt :) Hoppas ni mår bra!
fredag 16 april 2010
Lata dagar i solen
De senaste dagarna har varit väldigt lugna och både i onsdags och torsdags var vädret väldigt fint. Lilla fröken sover ju också väldigt länge på morgonarna, vilket jag naturligtvis inte har nåt emot. Vi har varit ute och gått, handlat och varit på lekplatsen. Igår var vädret verkligen otroligt fint, så jag satt ute hela eftermiddagen och läste. Var till och med tvungen att ta på mig en blus efter ett tag, för mina armar höll på att blir lätt röda. Solen tar rejält så här på våren. Tjaa, det är nog det man kan säga om onsdagen och igår. Idag var vi hemma hos Danny och hennes son Tim från krabbelgruppe, åt frukost och barnen lekte. Fem stycken plus fem barn. Det var väldigt trevligt och väldigt gott. Som sagt var, frukostbjudningar gillar jag skarpt! Det är nog det som finns att berätta. Imorgon ska jag till Braunschweig och hälsa på Michael är tanken. Det blir förhoppningsvis och förmodligen riktigt kul!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)