Kälkåkning och egentid

der Schlitten - kälke

Tjaa, nu har det gått några dagar sedan jag kom tillbaka hit igen och jag har hunnit landa igen. Det vill säga: mitt humör åker inte riktigt lika mycket bergochdalbana som innan, utan rör sig stadigt uppåt. Hemlängtan finns kvar, men är nu under kontroll till skillnad från de första dagarna då den levde ett vilt liv. Mitt liv börjar åter komma igång här nere, vilken är skönt.

I torsdags och fredags var jag som sagt var inte på nåt särskilt bra humör, delvis riktigt nere för att vara ärlig. Men det hände även trevliga saker under dessa dagar. På torsdagen var jag och Charlotte ute och jag drog henne i hennes nya julklappskälke. Hon är inte jättebegeistrad över att åka kälke, i alla fall inte i backar, men att bli dragen på plan mark tycker hon är helt okej. Julia kom hem vid tolvtiden och under större delen av eftermiddagen gjorde jag inte särskilt mycket. All min lediga tid de senaste dagarna har jag tillbringar mest för mig själv och tagit det lugnt. Jag hann ju inte med så mycket sånt på min semester hemma i Sverige och hela december var ju också den ganska händelserik, så det är väldigt skönt att bara kunna sitta ner, lägga pussel, titta på film eller läsa. Så spenderade jag hela lördagen och nästan hela söndagen.

I fredags morse var jag på krabbelgruppe och det var riktigt kul att se de små liven igen. De är allihopa så söta och rara att man skulle kunna ta med sig hela bunten hem. Om man inte visste att de inte är så söta hela tiden det vill säga... Ta Charlotte som exempel. Gud vad hon har varit ansträngande de senaste dagarna. Jag behövde ju bara ta hand om henne i torsdag och fredags, men hon har definitivt kommit in i en trotsfas. Så fort hon inte får sin vilja igenom (och det kan vara i allt från en struntsak till nåt större) så skriker hon. Hon blir så ilsken ska ni veta, det är knappt man kan tro att det är samma lilla Charlotte som så ofta är urgullig, go' och rar. Hon stampar med fötterna i golvet och slår med armarna omkring sig. Det ser ganska roligt ut. Både Julia och jag har svårt att hålla oss för skratt när hon får sin små utbrott. Man borde inte skratta, men hon är så söt även när hon är ilsken.

Hur som helst, förra veckan tyckte jag dock att det var ganska så tufft. Mitt humör var ju inte det bästa och jag hade behövt en söt och rar Charlotte för att få lite uppmuntran, men icke... Inte förrän efter middagsluren så var hon på bättre humör. Hon är dessutom lite mammasjuk för tillfället, nu när Julia har börjat jobba efter lovet igen.

Vad har jag mer gjort de senaste dagarna då? I fredags var det dags för scouterna igen och vi var och åkte pulka. Det var kul, det är alltid skönt att få vara lite barnslig. Igår var jag ute och gick ett bra tag och tog en del bilder. Det är ju så vansinnigt mycket snö här nere och så otroligt vackert. Igår var även Dani inom en sväng och vi satt och pratade en stund. Idag har vi varit och åkt pulka och haft en litet snöbollskrig, bara vi två. Det var riktigt kul det med. :) Vad kan jag mer berätta? Jo, idag har Julia varit hemma, för skolorna i region Hameln-Bad Pyrmont har stängt pga snö. Skolbussarna kommer inte fram, så då får även de andra eleverna ledigt. Hmm, jag funderar på om det nån gång har hänt mig? Nepp, tror inte det. Stängd skola i sydsverige pga snö, tror inte det va... Jag kan även berätta att jag ska läsa holländska den här terminen, mest för skojs skull, men att kursstarten har blivit uppskjuten "pga organisatoriska skäl". Känner igen det där...

Tjaa, det var nog allt för idag. För att göra er där hemma avundsjuka kan jag berätta att det snöade konstant fredag till söndag. :)