Då var tanken att jag skulle skriva lite till. Inlägg två idag alltså. Jag slutade alltså med att Lena vann Eurovision. Helgen efter det var jag i Binz och helgen efter det var förra helgen. Så nu är jag typ framme i nutid igen. :) Förra helgen var jag och shoppade i Hannover, gick på zoo och storstädade mitt rum. I lördags var jag alltså på zoo i Hannover. Det var gigantiskt och jättefint. Det var inte alls så som nåt zoo jag varit på innan. Det syntes inte en bur på hela området och det var inte heller så att det bara var inhängnad efter inhängnad. Det var väldigt imponerande, men så är det ju också väldigt nybyggt, eller rättare sagt omgjort. Zoo Hannover är visserligen ganska gammalt men de senaste femton åren har allt byggts om. Den sista delen blev färdig i slutet på maj i år. Zoot är uppdelat i olika delar beroende på vilka djur där är. En savann del, en kanada-del, en djungeldel och en typ bondgårdsdel. Synd bara att det regnade till och från när jag var där, blev lite fuktig emellanåt. Men men, spenderade fem timmar där och gick under den tiden bara en gång runt hela zoot, ni kan ju bara tänka er hur stort det är alltså.
I måndags var sista gången på nederländskakursen. Det kändes konstigt att säga hej då till läraren och de andra. Vad säger man egentligen till en person som man gått en kurs med i fyra månader och aldrig kommer att träffa igen? Lev väl? Ha ett bra liv? Njaa, inte direkt. Konstig känsla det där. Jag är dock väldigt nöjd, har lärt mig så mycket på de här 16 gångerna. 32 timmars holländska undervisning och jag kan mycket holländska nu. Förstå är såklart det lättaste, men jag kan även skriva och prata hyfsat och grammatiken har jag inte heller så stora problem med. Väldigt nöjd måste jag säga, även om jag inte riktigt vet vad jag ska använda det till...
Så mycket mer om speciella saker finns det inte att berätta. Hade tänkt berätta lite om Charlotte nu och hur hon utvecklas. Språkmässigt är det så kul att se och höra henne. Hon lärde sig säga "s" för inte så länge sedan och det är så sött, lite läspande sådär. Hon kombinerar även fler och fler ord och försöker formulera meningar. För nån vecka sedan ropade hon "Anna, Essen, komm!" till mig när jag var nere i källaren. Hur sött som helst. :) Hon lär sig minst ett nytt ord varje dag känns det som, ibland mer och hon försöker ofta härma det vi säger. Hon har kommit in i lite av en trotsfas igen, fast det varierar verkligen. Ena dagen är hon hur gullig som helst, nästa dag trotsig. Hon har fastnat för det här "kan själv" och säger hela tiden bestämt "Otte!" när hon vill göra nåt själv eller menar att en sak tillhör henne. Igår försökte hon få mig att ta av mig mina skor fast jag inte ville och när jag sa att det var mina skor och att jag ville ha dom på sa hon irriterat "Otte!". Ibland går det en lite på nerverna när man ska förklara att vissa saker inte tillhör henne och vissa saker bestämmer faktiskt jag. Hon försöker verkligen stirra ut mig ibland. Det är bara att ha tålamod och vara konsekvent.
Vad finns det mer att berätta om henne? Gunga är för tillfället det bästa som finns när vi är på lekplatsen. Hemma är det fortfarande böcker som gäller och helst de med sånger eller ramsor. Det är kul när vi sjunger, vi samarbetar nämligen. Jag sjunger en strof men lämnar alltid ut sista ordet, som Charlotte sedan fyller i. Hon lär sig mer och mer av vilka ord som är med och jag är förundrad över vilket minne hon har. Jag skulle inte komma ihåg texten till vissa visor, men hon kan alltid sista ordet. Jag måste dock säga att jag har en gedigen kunskap om tyska barnvisor och ramsor nu. :) Dessutom kan jag ju större delen av Charlottes andra böcker utantill. Så många gånger har vi läst dom... Charlotte hjälper dessutom mer och mer till här hemma och vill ofta hjälpa mig när jag städar. Det vill man ju såklart uppmuntra, synd bara att hon oftast stjälper mer än vad hon hjälper... Jag har börjat borsta hennes tänder på morgonen, någon som varierar i hur lätt det är. Vissa dagar går det helt enkelt smidigare än andra... De flesta dagarna har vi numera fint väder här nere och då går vi till lekplatsen. Gunga är som sagt var favisen men även åka rutschkana och leka i sandlådan är kul. Hon sysselsätter sig oftare och oftare själv och då kan jag sitta och njuta i solen. Inte alls fel!
Igår var vi och plockade jordgubbar på ett fält här i Springe. Det tyckte Charlotte såklart om och hon åt en hel del, men bara dom riktigt stora :) Det blev två kilo (här mäter man jordgubbar i vikt och inte volym) för fem euro. Inte illa tycker jag, speciellt eftersom man kan äta medan man plockar. Dit ska vi imorgon också. Gud, vad jordgubbar är gott!
Det var nog det för idag. Har faktiskt skrivit ifatt, om än ganska så kortfattat om det mesta. Inte illa. Ska se till att skriva mer regelbundet och flera gånger nu de sista veckorna här, för om Charlotte och om mina tankar om året i sin helhet finns det mycket kvar att skriva om. Hoppas ni mår bra! :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Roligt att höra från dej igen. Idag har vi haft strålande väder. Nästan första sommardagen. Skönt efter allt regn och blåsande. Kan inte fatta att du varit borta ett helt år snart. Det ska bli roligt att träffas igen. Kram G-M
SvaraRaderaJa tänk att ett år kan kännas så långt och ändå gått så fort. Det känns lite både och - svårt att sätta ord på.
SvaraRaderaDu är SÅ välkommen hem. Nu när det börjar närma sig så längtar jag JÄTTEMYCKET efter att få hem Dig. Ut och gå och prata, inte bara via datorn.