God Jul alla där hemma! Det har hänt ganska mycket de senaste dagarna, så jag har inte haft nån tid att skriva. Och nu har jag definitivt inte tid, det är mycket som ska fixas idag. Det blir kanske ett inlägg om nån dag när jag kommit hem (i övermorgon! gissa om jag ser fram emot det).
Från oss alla här nere i Tyskland och framför allt från mig, till er alla: en riktigt GOD JUL!
torsdag 24 december 2009
fredag 18 december 2009
Rättelse
Det blev visst ett tredje inlägg idag, inte dåligt måste jag säga. Jo, först måste jag bara rätta mig, för det kom faktiskt två julkort till idag. Ett från mormor och ett från farmor och farfar. Det är som sagt var alltid kul att få post!
die Schneeballschlacht - snöbollskrig
Och så tänkte jag bara berätta att vi hade snöbollskrig på slutet på scouterna. Om man kan dra generaliseringar från bara en person, så kan jag dra slutsatsen att svenskar gör bättre snöbollar än tyskar. Men så kommer vi ju också från "det kalla landet i norr" ;)
die Schneeballschlacht - snöbollskrig
Och så tänkte jag bara berätta att vi hade snöbollskrig på slutet på scouterna. Om man kan dra generaliseringar från bara en person, så kan jag dra slutsatsen att svenskar gör bättre snöbollar än tyskar. Men så kommer vi ju också från "det kalla landet i norr" ;)
Det snöar, det snöar, hela himmelen är full!
dies und das - ditt och datt
Här kommer dagens andra inlägg, det imorse var bara en liten glädjeyttring. :) Jag var bara tvungen att berätta att det hade kommit snö. Och det bästa är: det har fortsatt att snöa hela dagen! Det är så fint, så fint. Vintrigt till tusen. För tillfället kan jag inte se nåt ut genom mina fönster, de är helt igensnöade. Men det gör inget, för det är ju så härligt! Jag tror att jag måste ha sett ganska fånig ut innan idag när jag och Charlotte var ute; jag gick omkring med ett barnsligt brett leende. Men det är helt enkelt så att jag älskar snö!
De senaste två-tre dagarna har varit lite mer händelserika än början på veckan. I ondags kväll var det som sagt var dags för sista gången på språkkursen och det blev en del mat eftersom nästan alla hade med sig nåt. Maria från Grekland hade med sig ett vansinnigt gott tilltugg gjort på smördeg och fetaost, Fabiola från Brasilien hade tagit med sig några köttbullsliknande saker, fast gjorda på nåt helt annat, ingen aning om vad. Oscar fick som den enda tysken i uppdrag att ta med sig glühwein och Michael hade såklart gjort chocolate chip cookies. Lilia från Ukraina hade med sig nåt fruktansvärt sött, med nötter och kola mm. Tjaa, det var några av läckerheterna jag fick smaka. Allt var riktigt gott och vi hade väldigt trevligt. Ingen undervisning utan vi satt helt enkelt och pratade i drygt två timmar om ditt och datt. Vi kom bland annat in på tyska försäkringskassan, kyrkan och Lilias bröllop. Som sagt var: ditt och datt. Jag kommer att sakna många av dom, risken är nog ganska stor att vi tappar kontakten. Vissa av oss i alla fall.
Igår var en väldigt lugn dag. Charlotte vaknade vid halv åtta och sedan var jag tvungen att ligga kvar hos henne för att hon skulle somna om. Det slutade såklart med att även jag somnade och sedan vaknade vi inte förrän lite innan tio. Ganska bekvämt jobb jag har. Vädret var strålande, med klarblå himmel och en starkt lysande sol, så Charlotte och jag gick en sväng om lekplatsen. Riktigt kyligt var det, men med de rätta kläderna så gick det. På kvällen åkte jag och Julia till Hannover (även en kort sväng inom Arnum där vi hämtade Julias mamma) där vi tre träffade Carro. Efter en sväng på julmarknaden var det dags att vara kulturella. Vi var och såg/lyssnade på Bachs Weihnachtsoratorium. Det var vackert, musikerna var fantastiska, speciellt flöjt- och violinsolisterna. Även altsolisten var väldigt duktig. För den som känner för att lyssna på en del: http://www.youtube.com/watch?v=MBNwmzQKuko
Det var inte denna orkestern vi hörde, utan Bachchor och Bachorchester. Det var en mycket trevlig kväll.
Idag har Charlotte och jag varit på krabbelgruppe, handlat och så var vi en sväng på marknaden. Jag köpte mig en liten julstjärna (blomman alltså) och en till Julia och Milan bara för att jag trivs så bra här. Så nu är det ännu lite juligare på mitt rum. :) (Snön bidrar ju ganska mycket till julstämningen med.) Jag har förresten fått mitt första julkort också, och inte var det från mina föräldrar eller mina farföräldrar eller mormor, utan från Siv! (Min gammelmoster för de som inte vet) Det var riktigt kul, ett handbroderat julkort piggar alltid upp!
Här kommer dagens andra inlägg, det imorse var bara en liten glädjeyttring. :) Jag var bara tvungen att berätta att det hade kommit snö. Och det bästa är: det har fortsatt att snöa hela dagen! Det är så fint, så fint. Vintrigt till tusen. För tillfället kan jag inte se nåt ut genom mina fönster, de är helt igensnöade. Men det gör inget, för det är ju så härligt! Jag tror att jag måste ha sett ganska fånig ut innan idag när jag och Charlotte var ute; jag gick omkring med ett barnsligt brett leende. Men det är helt enkelt så att jag älskar snö!
De senaste två-tre dagarna har varit lite mer händelserika än början på veckan. I ondags kväll var det som sagt var dags för sista gången på språkkursen och det blev en del mat eftersom nästan alla hade med sig nåt. Maria från Grekland hade med sig ett vansinnigt gott tilltugg gjort på smördeg och fetaost, Fabiola från Brasilien hade tagit med sig några köttbullsliknande saker, fast gjorda på nåt helt annat, ingen aning om vad. Oscar fick som den enda tysken i uppdrag att ta med sig glühwein och Michael hade såklart gjort chocolate chip cookies. Lilia från Ukraina hade med sig nåt fruktansvärt sött, med nötter och kola mm. Tjaa, det var några av läckerheterna jag fick smaka. Allt var riktigt gott och vi hade väldigt trevligt. Ingen undervisning utan vi satt helt enkelt och pratade i drygt två timmar om ditt och datt. Vi kom bland annat in på tyska försäkringskassan, kyrkan och Lilias bröllop. Som sagt var: ditt och datt. Jag kommer att sakna många av dom, risken är nog ganska stor att vi tappar kontakten. Vissa av oss i alla fall.
Igår var en väldigt lugn dag. Charlotte vaknade vid halv åtta och sedan var jag tvungen att ligga kvar hos henne för att hon skulle somna om. Det slutade såklart med att även jag somnade och sedan vaknade vi inte förrän lite innan tio. Ganska bekvämt jobb jag har. Vädret var strålande, med klarblå himmel och en starkt lysande sol, så Charlotte och jag gick en sväng om lekplatsen. Riktigt kyligt var det, men med de rätta kläderna så gick det. På kvällen åkte jag och Julia till Hannover (även en kort sväng inom Arnum där vi hämtade Julias mamma) där vi tre träffade Carro. Efter en sväng på julmarknaden var det dags att vara kulturella. Vi var och såg/lyssnade på Bachs Weihnachtsoratorium. Det var vackert, musikerna var fantastiska, speciellt flöjt- och violinsolisterna. Även altsolisten var väldigt duktig. För den som känner för att lyssna på en del: http://www.youtube.com/watch?v=MBNwmzQKuko
Det var inte denna orkestern vi hörde, utan Bachchor och Bachorchester. Det var en mycket trevlig kväll.
Idag har Charlotte och jag varit på krabbelgruppe, handlat och så var vi en sväng på marknaden. Jag köpte mig en liten julstjärna (blomman alltså) och en till Julia och Milan bara för att jag trivs så bra här. Så nu är det ännu lite juligare på mitt rum. :) (Snön bidrar ju ganska mycket till julstämningen med.) Jag har förresten fått mitt första julkort också, och inte var det från mina föräldrar eller mina farföräldrar eller mormor, utan från Siv! (Min gammelmoster för de som inte vet) Det var riktigt kul, ett handbroderat julkort piggar alltid upp!
Snön ligger vit på taken...
... endast tomten är vaken.
Nja, några fler människor är nog vakna vid denna tiden på morgonen här i Springe, men snön ligger faktiskt på taken! Det har snöat inatt, visserligen bara ett par centimeter djupt, men det snöar för tillfället också och himmlen är så där lovande snögrå. Underbart! :D
Nja, några fler människor är nog vakna vid denna tiden på morgonen här i Springe, men snön ligger faktiskt på taken! Det har snöat inatt, visserligen bara ett par centimeter djupt, men det snöar för tillfället också och himmlen är så där lovande snögrå. Underbart! :D
onsdag 16 december 2009
Tyckte att ni förtjänade lite bilder också
Mitt i Hannover, en jättemodell av ett vindspel eller liknande
Julskyltning i form av lego
(Giraffen är typ lika stor som jag och byggd av vanliga små legoklossar)
Yoda i lego :)
Julia och Michael är så här glada när vi åker karusell
Hemma om tio dagar
Men innan dess kommer julafton såklart :)
das Weihnachtsgeschenk - julklapp
De senaste dagarna har varit ganska lugna. Måndagen med Charlotte var en hyfsat normal dag, förut det faktum att hon sov ända till klockan tio. Enligt Julia hade Charlotte nämligen knappt sovit nåt alls på natten, så det var inte konstigt att hon sov så länge sen på morgonen. På eftermiddagen åkte jag in lite tidigare till Hannover för att fixa den sista julklappen och för att köpa min tågbiljett hem. Hannover-Köpenhamn den 26:e december, totalt 7 h och 40 min dit från det att jag åker från Springe klockan halv elva. Sen ska jag bara ta mig från Köpenhamn och hem också, men det löser sig. Trots den vansinnigt långa tågresan kommer det nog att vara okej, för jag ska nämligen åka första klass. De billiga andra klass-biljetterna var slut och de billiga första klass-biljetterna var billigare än normalpris för andra klass. Så första klass it is! Tågresan kommer ju dessutom att bytas mot färja en stund och har jag bara tillräckligt att läsa med mig så kommer jag nog stå ut. Målet är ju dessutom att komma hem så jag har en känsla av att de där timmarna kommer att gå försvinnande fort.
När mina ärenden var avklarade träffade jag Michael och Julia och så gick vi tillsammans på julmarknaden en stund innan det bar av mot språkkursen. Efter en mugg glühwein och en mugg varm choklad har jag nu utökat min julmarknadsmuggsamling till fyra stycken. Det var riktigt kul och mysigt att gå omkring där med dom, vi åkte till och med karusell. En sån där gammaldags ni vet med hästar och så. Julia hade aldrig åkt nån sån och ville det så gärna, så vi beslöt oss för att rå om våra barnasinnen lite. Språkkursen var lite bättre än vad den har varit den senaste tiden, så idag är det med blandade känslor som jag går dit för sista gången. Det har varit kul och jag har bitvis lärt mig nya saker, även om det har känts vansinnigt tråkigt att gå dit ibland. Michael, Julia och jag har i alla fall bestämt att vi ska fortsätta att träffas, kanske sådär en gång i veckan eller när vi känner för det. Ikväll ska vi ha en liten knyt-fikastund på språkkursen eftersom det är sista gången. För min del tar jag med negerbollar och pepparkakor. Svenskt ska det ju va! :)
Gårdagen var ytterst händelselös, förutom babysimmet då. Det var kul som vanligt. Men på eftermiddagen gjorde jag inte mycket mer än vilade. Först sov jag en stund, eller rättare sagt ca 1,5 timme. Har inte kunnat sova de senaste nätterna, typiskt dumt. Eftersom jag trots sömnen var trött blev det inte mer än lite filmtittande på mig innan det var träningsdags. Till middag igår var det stekt lax, kokt potatis och broccoli. Att något så enkelt kan vara så gott! (Får man förresten vuxenpoäng när ens favoritgrönsak är broccoli?) Nåt roligt förresten med gårdagen var att det snöade. Det till och med la sig en stund, fast töade bort ganska snabbt. Det var så mysigt att se hur det snöade, i alla fall till jag fick en helt drös med sms hemifrån som alla berättade att det snöade hemma och att snön la sig... Blev lite avundsjuk, men det kommer nog hit med snart, vänta ni bara! :)
Dagen idag har också varit relativt händelselös. Charlotte och jag leker som vanligt, även om Charlotte har blivit lite lugnare nu. Hon föredrar att sitta och bläddra i böcker. Nu har vi en liten ritual när det gäller en bok som heter "Der kleine Hase" (den lilla haren). Charlotte hämtar fleecefilten från soffan och så ska jag svepa den om oss båda när hon sitter i mitt knä. Sedan läser jag boken för henne en gång och därefter bläddrar hon själv en stund. Samma sak flera gånger per dag. Hennes ordförråd utvidgas hela tiden. Nu kan hon även säga "Bär" (björn), "miau" (katt såklart, även om det blir "biau" eller "miam" ibland), "iiaa" (åsna naturligtvis) och dessutom vet hon vad många saker betyder, även om hon inte kan uttala orden. Hon vet var munnen, öronen, ögonen, händerna, fötterna och magen är och om man frågar henne var hennes napp eller flaska är hämtar hon dom. Det är väldigt gulligt.
Som sagt var, det har egentligen inte hänt så mycket. Om några timmar bär det alltså av mot språkkurs och mina planer för tiden fram tills dess är inte så stora. Slå in de sista julklapparna, läsa lite och spela lite jullåtar på min flöjt. Njut av julstämningen, det försöker jag att göra!
das Weihnachtsgeschenk - julklapp
De senaste dagarna har varit ganska lugna. Måndagen med Charlotte var en hyfsat normal dag, förut det faktum att hon sov ända till klockan tio. Enligt Julia hade Charlotte nämligen knappt sovit nåt alls på natten, så det var inte konstigt att hon sov så länge sen på morgonen. På eftermiddagen åkte jag in lite tidigare till Hannover för att fixa den sista julklappen och för att köpa min tågbiljett hem. Hannover-Köpenhamn den 26:e december, totalt 7 h och 40 min dit från det att jag åker från Springe klockan halv elva. Sen ska jag bara ta mig från Köpenhamn och hem också, men det löser sig. Trots den vansinnigt långa tågresan kommer det nog att vara okej, för jag ska nämligen åka första klass. De billiga andra klass-biljetterna var slut och de billiga första klass-biljetterna var billigare än normalpris för andra klass. Så första klass it is! Tågresan kommer ju dessutom att bytas mot färja en stund och har jag bara tillräckligt att läsa med mig så kommer jag nog stå ut. Målet är ju dessutom att komma hem så jag har en känsla av att de där timmarna kommer att gå försvinnande fort.
När mina ärenden var avklarade träffade jag Michael och Julia och så gick vi tillsammans på julmarknaden en stund innan det bar av mot språkkursen. Efter en mugg glühwein och en mugg varm choklad har jag nu utökat min julmarknadsmuggsamling till fyra stycken. Det var riktigt kul och mysigt att gå omkring där med dom, vi åkte till och med karusell. En sån där gammaldags ni vet med hästar och så. Julia hade aldrig åkt nån sån och ville det så gärna, så vi beslöt oss för att rå om våra barnasinnen lite. Språkkursen var lite bättre än vad den har varit den senaste tiden, så idag är det med blandade känslor som jag går dit för sista gången. Det har varit kul och jag har bitvis lärt mig nya saker, även om det har känts vansinnigt tråkigt att gå dit ibland. Michael, Julia och jag har i alla fall bestämt att vi ska fortsätta att träffas, kanske sådär en gång i veckan eller när vi känner för det. Ikväll ska vi ha en liten knyt-fikastund på språkkursen eftersom det är sista gången. För min del tar jag med negerbollar och pepparkakor. Svenskt ska det ju va! :)
Gårdagen var ytterst händelselös, förutom babysimmet då. Det var kul som vanligt. Men på eftermiddagen gjorde jag inte mycket mer än vilade. Först sov jag en stund, eller rättare sagt ca 1,5 timme. Har inte kunnat sova de senaste nätterna, typiskt dumt. Eftersom jag trots sömnen var trött blev det inte mer än lite filmtittande på mig innan det var träningsdags. Till middag igår var det stekt lax, kokt potatis och broccoli. Att något så enkelt kan vara så gott! (Får man förresten vuxenpoäng när ens favoritgrönsak är broccoli?) Nåt roligt förresten med gårdagen var att det snöade. Det till och med la sig en stund, fast töade bort ganska snabbt. Det var så mysigt att se hur det snöade, i alla fall till jag fick en helt drös med sms hemifrån som alla berättade att det snöade hemma och att snön la sig... Blev lite avundsjuk, men det kommer nog hit med snart, vänta ni bara! :)
Dagen idag har också varit relativt händelselös. Charlotte och jag leker som vanligt, även om Charlotte har blivit lite lugnare nu. Hon föredrar att sitta och bläddra i böcker. Nu har vi en liten ritual när det gäller en bok som heter "Der kleine Hase" (den lilla haren). Charlotte hämtar fleecefilten från soffan och så ska jag svepa den om oss båda när hon sitter i mitt knä. Sedan läser jag boken för henne en gång och därefter bläddrar hon själv en stund. Samma sak flera gånger per dag. Hennes ordförråd utvidgas hela tiden. Nu kan hon även säga "Bär" (björn), "miau" (katt såklart, även om det blir "biau" eller "miam" ibland), "iiaa" (åsna naturligtvis) och dessutom vet hon vad många saker betyder, även om hon inte kan uttala orden. Hon vet var munnen, öronen, ögonen, händerna, fötterna och magen är och om man frågar henne var hennes napp eller flaska är hämtar hon dom. Det är väldigt gulligt.
Som sagt var, det har egentligen inte hänt så mycket. Om några timmar bär det alltså av mot språkkurs och mina planer för tiden fram tills dess är inte så stora. Slå in de sista julklapparna, läsa lite och spela lite jullåtar på min flöjt. Njut av julstämningen, det försöker jag att göra!
söndag 13 december 2009
Skogen är snöbeklädd :)
das Safransgebäck - lussekatt
schneien - snöa
Så, då fortsätter det riktigt inlägget nu och får därigenom en mer lämplig tidsstämpel på sig. Vad har då hänt de senaste dagarna? Jo, i tisdags var vi på babysim och det var till och med lite roligare än vanligt. På slutet hade nämligen jag och Janis, ett av barnen, vattenkrig. Han tyckte att det var jättekul att skvätta vatten på mig, förmodligen för att han precis lärt sig hur han skulle sikta bra och tyckte dessutom att det var lika kul när jag skvätte tillbaka på honom. De är verkligen så gulliga hela högen. Charlotte gör dessutom framsteg. Duschen är inte lika hemsk som förut, bara vattnet inte sprutar henne i ögonen funkar det rätt så bra.
I tisdags kväll bakade jag pepparkakor med Dani. Mamma tog med sig deg förra helgen och jag kände för att baka och Dani hakade på. Fast ganska snart konstaterade vi att hon fick uppgiften att värma upp degen, det där med att flytta över pepparkakorna på plåten var inte riktigt hennes grej. Det krävs tydligen lite träning för det :) De blev goda, det tyckte även Julia och Charlotte. (Charlotte åt två stora)
I onsdags var det dags för språkkurs igen och jag åkte in lite tidigare för att försöka leta upp en julklapp till Milan. Det blev en reseguide över södra Sverige (typ Uppsala och neråt). Till och med Mörrum och Laxens hus var nämnt, även om Ystad var den stora grejen med tanke på Wallander. Tyskarna älskar verkligen svenska deckare. Tjaa, sedan var det dags för språkkurs och det var väl inte så spännande, snarare lite långtråkigt. Som jag skrev innan, för tillfället känns det inte direkt som om jag lär mig nåt. Men jag pratade ganska mycket med Michael efteråt, vilket var kul. Vi bytte till engelska för att vi diskuterade lite "allvarligare" saker eller vad man ska säga (typ hemlängtan och känslan av att bo hos en annan familj). Det var första gången vi pratade engelska sedan vi lärde känna varandra och gud vad ringrostig jag var. Det smög hela tiden in tyska uttryck och ord. Tyskan flyter bättre än engelska för tillfället, fast jag vet att skulle jag bara prata engelska i två-tre dagar så skulle den vara bättre igen. Mitt engelska är ju egentligen bättre, men jag pratar ju bara tyska för tillfället. Det var en lite konstig känsla att märka att tyskan kom automatiskt, men inte engelskan.
I fredags hade vi adventsfrukost med krabbelgruppe. Det var riktigt trevligt och Charlotte var så go' och rar så, precis som hon alltid är. På eftermiddagen var det scoutmöte igen och barnen övade inför en ungdomsgudtjänst nästa helg. Efteråt skulle Dani åka och handla och jag följde med för att köpa saffran. Det var tanken i alla fall. Fast det blev inte riktigt så. Jag höll på att få en chock när jag såg priset. Här köper man saffran i påsar om 0,1 gram och jag behövde ju 0,5. 0,5 gram saffran kostade 8.50€!!! Tyskarna är inte kloka... Så det såg ut som om det inte skulle bli några lussekatter idag, fast Julia och Milan bestämde sig för att sponsra mig.
Så imorse satte jag igång och bakade. Saffransdoften spred sig i hela huset. Det var riktig julstämning. :) Och goda blev de. Inte riktigt som de mamma bakar, men ändå riktigt mumsiga. Det är något speciellt med lussekatter helt enkelt. Nu i eftermiddag var Julias familj här för att planera deras danmarksresa, och lussekatterna gick åt som smör i solsken. Plötsligt var 22 lussekatter bara väck. Även Charlotte tyckte om dom. :)
Jodå, julstämningen är ganska hög här för tillfället. Igår kväll snöade det :) Det var hur mysigt som helst. Visserligen la det sig inte på marken, men det la sig på mina takfönster (åtminstone tills det slutade snöa och snön smälte) och idag när jag tittade ut genom fönstret såg jag att skogen och bergen här omkring var täckta med snö. Det var så vacker! Det är egentligen konstigt att man kan bli så lycklig av lite fruset vatten. :)
Så mycket mer finns det inte att berätta om för tillfället, men det blev ju en del ändå. Jag är på strålande humör tack vare allt det juliga här nere, hoppas att ni har det lika bra som jag!
schneien - snöa
Så, då fortsätter det riktigt inlägget nu och får därigenom en mer lämplig tidsstämpel på sig. Vad har då hänt de senaste dagarna? Jo, i tisdags var vi på babysim och det var till och med lite roligare än vanligt. På slutet hade nämligen jag och Janis, ett av barnen, vattenkrig. Han tyckte att det var jättekul att skvätta vatten på mig, förmodligen för att han precis lärt sig hur han skulle sikta bra och tyckte dessutom att det var lika kul när jag skvätte tillbaka på honom. De är verkligen så gulliga hela högen. Charlotte gör dessutom framsteg. Duschen är inte lika hemsk som förut, bara vattnet inte sprutar henne i ögonen funkar det rätt så bra.
I tisdags kväll bakade jag pepparkakor med Dani. Mamma tog med sig deg förra helgen och jag kände för att baka och Dani hakade på. Fast ganska snart konstaterade vi att hon fick uppgiften att värma upp degen, det där med att flytta över pepparkakorna på plåten var inte riktigt hennes grej. Det krävs tydligen lite träning för det :) De blev goda, det tyckte även Julia och Charlotte. (Charlotte åt två stora)
I onsdags var det dags för språkkurs igen och jag åkte in lite tidigare för att försöka leta upp en julklapp till Milan. Det blev en reseguide över södra Sverige (typ Uppsala och neråt). Till och med Mörrum och Laxens hus var nämnt, även om Ystad var den stora grejen med tanke på Wallander. Tyskarna älskar verkligen svenska deckare. Tjaa, sedan var det dags för språkkurs och det var väl inte så spännande, snarare lite långtråkigt. Som jag skrev innan, för tillfället känns det inte direkt som om jag lär mig nåt. Men jag pratade ganska mycket med Michael efteråt, vilket var kul. Vi bytte till engelska för att vi diskuterade lite "allvarligare" saker eller vad man ska säga (typ hemlängtan och känslan av att bo hos en annan familj). Det var första gången vi pratade engelska sedan vi lärde känna varandra och gud vad ringrostig jag var. Det smög hela tiden in tyska uttryck och ord. Tyskan flyter bättre än engelska för tillfället, fast jag vet att skulle jag bara prata engelska i två-tre dagar så skulle den vara bättre igen. Mitt engelska är ju egentligen bättre, men jag pratar ju bara tyska för tillfället. Det var en lite konstig känsla att märka att tyskan kom automatiskt, men inte engelskan.
I fredags hade vi adventsfrukost med krabbelgruppe. Det var riktigt trevligt och Charlotte var så go' och rar så, precis som hon alltid är. På eftermiddagen var det scoutmöte igen och barnen övade inför en ungdomsgudtjänst nästa helg. Efteråt skulle Dani åka och handla och jag följde med för att köpa saffran. Det var tanken i alla fall. Fast det blev inte riktigt så. Jag höll på att få en chock när jag såg priset. Här köper man saffran i påsar om 0,1 gram och jag behövde ju 0,5. 0,5 gram saffran kostade 8.50€!!! Tyskarna är inte kloka... Så det såg ut som om det inte skulle bli några lussekatter idag, fast Julia och Milan bestämde sig för att sponsra mig.
Så imorse satte jag igång och bakade. Saffransdoften spred sig i hela huset. Det var riktig julstämning. :) Och goda blev de. Inte riktigt som de mamma bakar, men ändå riktigt mumsiga. Det är något speciellt med lussekatter helt enkelt. Nu i eftermiddag var Julias familj här för att planera deras danmarksresa, och lussekatterna gick åt som smör i solsken. Plötsligt var 22 lussekatter bara väck. Även Charlotte tyckte om dom. :)
Jodå, julstämningen är ganska hög här för tillfället. Igår kväll snöade det :) Det var hur mysigt som helst. Visserligen la det sig inte på marken, men det la sig på mina takfönster (åtminstone tills det slutade snöa och snön smälte) och idag när jag tittade ut genom fönstret såg jag att skogen och bergen här omkring var täckta med snö. Det var så vacker! Det är egentligen konstigt att man kan bli så lycklig av lite fruset vatten. :)
Så mycket mer finns det inte att berätta om för tillfället, men det blev ju en del ändå. Jag är på strålande humör tack vare allt det juliga här nere, hoppas att ni har det lika bra som jag!
fredag 11 december 2009
Det här skrev jag i fredags (idag är det söndag) men blev inte färdig, men jag fattar fortfarande inte hur man ändrar från att det står tidpunkten man började skriva inlägget till att det står tidpunkten då inlägget publicerades. Därför publicerar jag detta nu och skriver helt enkelt ett till.
"Hmm, innan jag går in på vad som har hänt de senaste dagarna så kollade jag nyss hur många inlägg jag har skrivit varje månad sedan jag kom hit. Måste säga att jag var ganska ambitiös i början och även i september, men sedan har det ju sjunkit drastiskt. Fast var tredje-fjärde dag tycker jag ändå är ganska okej. Jag har helt enkelt lite mer att göra nu än vad jag hade i augusti.
Så, nu till de senaste dagarna. I måndags var jag på språkkurs och pratade en del med Michael. Vi har båda konstaterat att vi egentligen inte har särskilt mycket lust att gå på lektionerna längre. Visst har jag lärt mig en del sedan det började i oktober, men inte så mycket som jag trodde att jag skulle lära mig, vilket är lite trist. De senaste gångerna känns det som om jag inte lärt mig nåt nytt, förutom nåt ord då och då. Men jag har ju träffat nya trevliga människor och därför är det lite synd att kursen är slut nästa vecka. Men jag är säker på att jag kommer fortsätta träffa åtminstone Michael och förhoppningvis även Julia och Anna (två ryska aupairer). Hade kursen legat på en bättre tid hade jag kanske fortsatt nästa år, men så sent på kvällen är inte det bästa för mig. Ska se om jag hittar nån annan kurs antingen i Hannover eller här i Springe, för det är ett roligt sätt att träffa nya människor på."
"Hmm, innan jag går in på vad som har hänt de senaste dagarna så kollade jag nyss hur många inlägg jag har skrivit varje månad sedan jag kom hit. Måste säga att jag var ganska ambitiös i början och även i september, men sedan har det ju sjunkit drastiskt. Fast var tredje-fjärde dag tycker jag ändå är ganska okej. Jag har helt enkelt lite mer att göra nu än vad jag hade i augusti.
Så, nu till de senaste dagarna. I måndags var jag på språkkurs och pratade en del med Michael. Vi har båda konstaterat att vi egentligen inte har särskilt mycket lust att gå på lektionerna längre. Visst har jag lärt mig en del sedan det började i oktober, men inte så mycket som jag trodde att jag skulle lära mig, vilket är lite trist. De senaste gångerna känns det som om jag inte lärt mig nåt nytt, förutom nåt ord då och då. Men jag har ju träffat nya trevliga människor och därför är det lite synd att kursen är slut nästa vecka. Men jag är säker på att jag kommer fortsätta träffa åtminstone Michael och förhoppningvis även Julia och Anna (två ryska aupairer). Hade kursen legat på en bättre tid hade jag kanske fortsatt nästa år, men så sent på kvällen är inte det bästa för mig. Ska se om jag hittar nån annan kurs antingen i Hannover eller här i Springe, för det är ett roligt sätt att träffa nya människor på."
måndag 7 december 2009
Bilder från helgen
Mina fina julsparv
Vart tog den oskyldiga julen vägen? Nu kan man ju inte ens äta en chokladtomte utan att få lite dåligt samvete...
Min chokladkalender
Charlotte med sin chokladtomte
Jag med mina Nikolauspresenter
Min och Charlottes skor med choklad
Lite rolig skylt tyckte jag :) (det står: förälskade par kysser varandra här, tack!)
Elin, Marie och jag
Mamma och jag värmer oss med glühwein
"Ingången" till Hannovers julmarknad
En toppenhelg med besök
der Weihnachtsmarkt - julmarknad
der Glühwein - "tysk glögg" eller vad man ska kalla det...
Nu sitter jag här ensam på mitt rum efter en toppenhelg. Charlotte sover middag och jag har uträttat alla dagens sysslor. Med tanke på att mamma, Marie och Maries kompis Elin var här och hälsade på i helgen så har det hänt rätt så mycket saker sedan jag skrev sist. Men vi kan väl börja på tisdagen förra veckan.
Det var ingen rolig dag, eftersom jag fick reda på att Johan var sjuk och inte kunde komma med till helgen. Inte alls kul. Så istället för fem personer som det var planerat skulle komma hit (mamma, Marie, Elin, Johan och Martin) så blev det bara tre (Martin är och jobbar i Indien). Manfall är rätta ordet. Men jag ser det positivt, jag fick en helg med mamma och jag ändrade mina planer så att jag förmodligen kommer att komma hem den 26 december istället för den 1 januari. Mycket tid med Johan, familj, släkt och vänner alltså. Och det gillar jag.
På onsdagen var jag en sväng på julmarknaden i Hannover innan jag begav mig till språkkursen. Riktigt mysigt måste jag säga, med ljus och mat- och hantverksstånd och massa människor. Julmarknaden här i Hannover är uppdelad på flera platser och med olika teman. Längs gatan Lister Meile finns det en vanlig tysk julmarknad, likaså vid centralen och där gamla stan möter centrum. Inne i gamla stan finns det en historisk julmarknad, där försäljarna är klädda i medeltidskläder och det säljs mest gammeldags hantverk. I en annan del av gamla stan finns det en finsk julmarknad, där man kan köpa finskt hantverk och specialiteter. Man kan även köpa glögg, eller "glögi" som det tydligen heter på finska. På det hela taget är julmarknad i Tyskland ett ganska mysigt fenomen.
Och på fredagskvällen kom då mitt besök. Efter att ha åkt hela dagen var de ganska trötta, så vi tog en vilostund på hotellet innan vi köpte med oss mat hem. Resten av min tyska familj var nämligen på IKEA, så vi kunde sitta och prata svenska i lugn och ro. Det blev en trevlig kväll där mamma och jag satt och pratade och Marie och Elin satt... ja, var annars? Vid min dator naturligtvis. På lördagen tog vi en tur i Springe, gick omkring i de få affärer som finns här (vilket trots allt tog en stund) och tog sedan tåget in till Hannover. Först en tur längs Lister Meile, sedan lämnade mamma och jag av Marie och Elin i galerian i stan medan vi tog en tur på julmarknaden. Efter en fika- och vilostund på ett kafé alla tillsammans tog vi oss tillbaka till julmarknaden runt gamla stan och gick där en ganska bra stund. Lite glühwein respektive varm choklad blev det och lite smått och gott att äta. Jag fördubblade typ mängden av julpynt på mitt rum genom att köpa en ljuslykta och en julsparv.
På söndagen var vi först på julmarknaden här i Springe, som var minimal. Eftersom det inte var så mycket att se så åkte vi ganska så snart till Hameln, vars julmarknad var lite större. Några prylar rikare (bland annat en tomteluva för min del) och lite mättare åkte vi tillbaka till Springe relativt tidigt ändå, var bara några timmar i Hameln. Vi åt på den italienska restaurangen här i Springe senare på kvällen och det var riktigt gott, det tyckte alla fyra. Idag så kom det hit lite innan nio och sa hej då innan de körde hem igen. Tjaa, så mycket mer hände inte i helgen, men det var trevligt, det var det. Det blev många pratstunder med mamma och som sagt var några inköp.
Det är lite tufft att veta att de är på väg hem nu och att jag är kvar här. Det är inget negativt mot hur jag trivs här, men det är ju trots allt min första jul hemifrån. Det känns konstigt. För tillfället hade det känns skönt att sitta i den bilen på väg hem, men jag vet att många trevliga decemberdagar ligger framför mig och det är ju trots allt mindre än tre veckor tills jag kommer hem.
Ojdå, jag höll nästan på att glömma att berätta om Nikolaustag. Den 6:e december varje år är det nämligen Nikolaustag här i Tyskland, en tradition typisk för de tysktalande länderna. Så igår när jag skulle gå och träna på morgonen hittade jag inte min ena sko. Jag skulle precis ropa och se om Milan eller Julia hade sett den när jag kom på att det var Nikolaustag. Och japp, där stod den på spiselkransen, fylld med julgodis och med en chokladtomte jämte. En fin burk från Julias föräldrar fanns också där, fylld med hembakta julkakor. Mumsigt! Det är nämligen så att på natten mellan den femte och sjätte december flyger Nikolaus runt med sina renar i Tyskland (och Österrike för den delen), kommer ner genom skorstenen och lägger godis och/eller nån liten leksak i barnens skor eller stövlar. För att han ska kunna göra detta ostört måste barnen sätta fram morötter utanför dörren så att renarna är sysselsatta med att äta medan Nikolaus levererar sina sötsaker. Charlotte är fortfarande lite för liten för att begripa sådana saker, så inga morötter i år, men hon fick ändå sin lilla vintersko fylld med choklad. En typisk tysk tradition.
När jag ändå är inne på jultraditioner kan jag berätta att det är vanligt med advents- och chokladkalendrar, att tyskarna har en adventskrans med fyra ljus i istället för en adventsljusstake och att de inte har nån tv-julkalender. Jag fick en adventskalender av Julia och Milan, så varje dag öppnar Charlotte och jag våra respektive kalendrar. Jag var också tvungen att köpa mig en chokladkalender, för här nere i Tyskland har de pralinkalendrar. Min kommer från Lindt och har hitintills varit väldigt mumsig. Hur mycket den kostade vågar jag inte berätta... Så, nu vet ni lite mer om tyska jultraditioner. :)
der Glühwein - "tysk glögg" eller vad man ska kalla det...
Nu sitter jag här ensam på mitt rum efter en toppenhelg. Charlotte sover middag och jag har uträttat alla dagens sysslor. Med tanke på att mamma, Marie och Maries kompis Elin var här och hälsade på i helgen så har det hänt rätt så mycket saker sedan jag skrev sist. Men vi kan väl börja på tisdagen förra veckan.
Det var ingen rolig dag, eftersom jag fick reda på att Johan var sjuk och inte kunde komma med till helgen. Inte alls kul. Så istället för fem personer som det var planerat skulle komma hit (mamma, Marie, Elin, Johan och Martin) så blev det bara tre (Martin är och jobbar i Indien). Manfall är rätta ordet. Men jag ser det positivt, jag fick en helg med mamma och jag ändrade mina planer så att jag förmodligen kommer att komma hem den 26 december istället för den 1 januari. Mycket tid med Johan, familj, släkt och vänner alltså. Och det gillar jag.
På onsdagen var jag en sväng på julmarknaden i Hannover innan jag begav mig till språkkursen. Riktigt mysigt måste jag säga, med ljus och mat- och hantverksstånd och massa människor. Julmarknaden här i Hannover är uppdelad på flera platser och med olika teman. Längs gatan Lister Meile finns det en vanlig tysk julmarknad, likaså vid centralen och där gamla stan möter centrum. Inne i gamla stan finns det en historisk julmarknad, där försäljarna är klädda i medeltidskläder och det säljs mest gammeldags hantverk. I en annan del av gamla stan finns det en finsk julmarknad, där man kan köpa finskt hantverk och specialiteter. Man kan även köpa glögg, eller "glögi" som det tydligen heter på finska. På det hela taget är julmarknad i Tyskland ett ganska mysigt fenomen.
Och på fredagskvällen kom då mitt besök. Efter att ha åkt hela dagen var de ganska trötta, så vi tog en vilostund på hotellet innan vi köpte med oss mat hem. Resten av min tyska familj var nämligen på IKEA, så vi kunde sitta och prata svenska i lugn och ro. Det blev en trevlig kväll där mamma och jag satt och pratade och Marie och Elin satt... ja, var annars? Vid min dator naturligtvis. På lördagen tog vi en tur i Springe, gick omkring i de få affärer som finns här (vilket trots allt tog en stund) och tog sedan tåget in till Hannover. Först en tur längs Lister Meile, sedan lämnade mamma och jag av Marie och Elin i galerian i stan medan vi tog en tur på julmarknaden. Efter en fika- och vilostund på ett kafé alla tillsammans tog vi oss tillbaka till julmarknaden runt gamla stan och gick där en ganska bra stund. Lite glühwein respektive varm choklad blev det och lite smått och gott att äta. Jag fördubblade typ mängden av julpynt på mitt rum genom att köpa en ljuslykta och en julsparv.
På söndagen var vi först på julmarknaden här i Springe, som var minimal. Eftersom det inte var så mycket att se så åkte vi ganska så snart till Hameln, vars julmarknad var lite större. Några prylar rikare (bland annat en tomteluva för min del) och lite mättare åkte vi tillbaka till Springe relativt tidigt ändå, var bara några timmar i Hameln. Vi åt på den italienska restaurangen här i Springe senare på kvällen och det var riktigt gott, det tyckte alla fyra. Idag så kom det hit lite innan nio och sa hej då innan de körde hem igen. Tjaa, så mycket mer hände inte i helgen, men det var trevligt, det var det. Det blev många pratstunder med mamma och som sagt var några inköp.
Det är lite tufft att veta att de är på väg hem nu och att jag är kvar här. Det är inget negativt mot hur jag trivs här, men det är ju trots allt min första jul hemifrån. Det känns konstigt. För tillfället hade det känns skönt att sitta i den bilen på väg hem, men jag vet att många trevliga decemberdagar ligger framför mig och det är ju trots allt mindre än tre veckor tills jag kommer hem.
Ojdå, jag höll nästan på att glömma att berätta om Nikolaustag. Den 6:e december varje år är det nämligen Nikolaustag här i Tyskland, en tradition typisk för de tysktalande länderna. Så igår när jag skulle gå och träna på morgonen hittade jag inte min ena sko. Jag skulle precis ropa och se om Milan eller Julia hade sett den när jag kom på att det var Nikolaustag. Och japp, där stod den på spiselkransen, fylld med julgodis och med en chokladtomte jämte. En fin burk från Julias föräldrar fanns också där, fylld med hembakta julkakor. Mumsigt! Det är nämligen så att på natten mellan den femte och sjätte december flyger Nikolaus runt med sina renar i Tyskland (och Österrike för den delen), kommer ner genom skorstenen och lägger godis och/eller nån liten leksak i barnens skor eller stövlar. För att han ska kunna göra detta ostört måste barnen sätta fram morötter utanför dörren så att renarna är sysselsatta med att äta medan Nikolaus levererar sina sötsaker. Charlotte är fortfarande lite för liten för att begripa sådana saker, så inga morötter i år, men hon fick ändå sin lilla vintersko fylld med choklad. En typisk tysk tradition.
När jag ändå är inne på jultraditioner kan jag berätta att det är vanligt med advents- och chokladkalendrar, att tyskarna har en adventskrans med fyra ljus i istället för en adventsljusstake och att de inte har nån tv-julkalender. Jag fick en adventskalender av Julia och Milan, så varje dag öppnar Charlotte och jag våra respektive kalendrar. Jag var också tvungen att köpa mig en chokladkalender, för här nere i Tyskland har de pralinkalendrar. Min kommer från Lindt och har hitintills varit väldigt mumsig. Hur mycket den kostade vågar jag inte berätta... Så, nu vet ni lite mer om tyska jultraditioner. :)
tisdag 1 december 2009
December!!!
Äntligen december! Julen är snart här! Och för en gångs skull kommer jag att vara klar med så gott som alla presenter redan de första dagarna i december. Det har gått ännu några dagar sedan jag skrev sist och det finns en hel del att berätta om. Charlotte sover för tillfället, precis som hon alltid gör efter babysimmet, och jag har för en gång skull väldigt lite hushållsarbete att göra. Så vad hände då de sista dagarna i november?
Jo, i helgen var jag på hajk med scouterna här i Springe. Vi var 20-25 scouter och ca 10 ledare/seniorscouter och sov i ett hus i grannorten Bad Münder. På fredagen var det inte så mycket inplanerat, men vi ledare/seniorscouter satt uppe ganska länge och pratade, spelade spel och så vidare. På lördagen gick barnen en runda med olika stationer där de skulle samla guldmynt. Tyvärr så regnade det rejält på slutet, det var typiskt novemberväder. Förhoppningsvis blir det mer vinterväder nu i december. På lördagkvällen spelades det spel innan vi skickade de mindre barnen i säng. Vi andra satt uppe och pratade en bra stund även denna kväll. På söndagen var det mest städning och sedan lite lek innan föräldrarna kom och hämtade. Jag spenderade helgen som fotograf och hjälpte även till en del i köket, eftersom Dani ansvarade där. På det hela taget en riktigt kul helg, jag trivdes bra med de nya människorna jag lärde känna.
Måste bara berätta lite om Charlotte också. Hon gör stora framsteg och utvecklas vansinnigt fort nu för tiden. Hennes ordförråd har nu utvidgats med "Bär" (björn), "Vovvov" (som ska betyda hund) och "Alle, alle", vilket man säger när något är slut (mat och sånt). Samtidigt som hon säger "alle, alle" så lyfter hon händerna med handflatan uppåt som för att visa att de är tomma. Hon härmar våra rörelser. :) När hon ser en hund på stan säger hon "vovvov". En gång hörde hon en hund skälla, men såg den inte och sa trots det "vovvov". Hon vet även vad "Nase" (näsa) betyder och säger man "Nase" så sätter hon ett finger mot sin egen näsa. Fast "s" är ju svårt att säga, så hon kan säga näsa än, men det kommer nog. Hon tar hårt tag i ens finger när hon vill att man ska följa med nånstans och när hon vill att man ska sätta sig jämte henne klappar hon med handen jämte sig. När man frågar henne hur stor hon är sträcker hon armarna så högt över huvudet hon kan och ler brett. Hon kan till och med slänga bort skräp. Hon tar pappret/clementinskalet etc. och går med det till köket, öppnar dörren under vasken, slänger skräpet i papperskorgen och stänger sedan dörren igen. Därefter vill hon ha applåder för att hon är så duktig. :) Hon är en sån underbar liten sötnos.
Jo, i helgen var jag på hajk med scouterna här i Springe. Vi var 20-25 scouter och ca 10 ledare/seniorscouter och sov i ett hus i grannorten Bad Münder. På fredagen var det inte så mycket inplanerat, men vi ledare/seniorscouter satt uppe ganska länge och pratade, spelade spel och så vidare. På lördagen gick barnen en runda med olika stationer där de skulle samla guldmynt. Tyvärr så regnade det rejält på slutet, det var typiskt novemberväder. Förhoppningsvis blir det mer vinterväder nu i december. På lördagkvällen spelades det spel innan vi skickade de mindre barnen i säng. Vi andra satt uppe och pratade en bra stund även denna kväll. På söndagen var det mest städning och sedan lite lek innan föräldrarna kom och hämtade. Jag spenderade helgen som fotograf och hjälpte även till en del i köket, eftersom Dani ansvarade där. På det hela taget en riktigt kul helg, jag trivdes bra med de nya människorna jag lärde känna.
Dani och jag på hajk :)
Måste bara berätta lite om Charlotte också. Hon gör stora framsteg och utvecklas vansinnigt fort nu för tiden. Hennes ordförråd har nu utvidgats med "Bär" (björn), "Vovvov" (som ska betyda hund) och "Alle, alle", vilket man säger när något är slut (mat och sånt). Samtidigt som hon säger "alle, alle" så lyfter hon händerna med handflatan uppåt som för att visa att de är tomma. Hon härmar våra rörelser. :) När hon ser en hund på stan säger hon "vovvov". En gång hörde hon en hund skälla, men såg den inte och sa trots det "vovvov". Hon vet även vad "Nase" (näsa) betyder och säger man "Nase" så sätter hon ett finger mot sin egen näsa. Fast "s" är ju svårt att säga, så hon kan säga näsa än, men det kommer nog. Hon tar hårt tag i ens finger när hon vill att man ska följa med nånstans och när hon vill att man ska sätta sig jämte henne klappar hon med handen jämte sig. När man frågar henne hur stor hon är sträcker hon armarna så högt över huvudet hon kan och ler brett. Hon kan till och med slänga bort skräp. Hon tar pappret/clementinskalet etc. och går med det till köket, öppnar dörren under vasken, slänger skräpet i papperskorgen och stänger sedan dörren igen. Därefter vill hon ha applåder för att hon är så duktig. :) Hon är en sån underbar liten sötnos.
torsdag 26 november 2009
Tiden går så fort och så långsamt
Nu är det ca 1,5 månad sen jag var hemma i Sverige, lite svårt att fatta att tiden går så fort. På söndag kommer jag att ha varit här i fyra månader, en tredjedel av min tid här nere i Tyskland. Känns lite konstigt. När jag kom hit i juli kändes det som om hösten sträckte ut sig evighetslång framför mig och nu är det snart december. Och som alla vet så går ju december vansinnigt fort, med julbak, paketinslagning, adventsfirande och så vidare så ett tu tre så är det väl snart 2010. Firade vi inte nyår hemma hos mig nyss? Vart tog våren och sommaren vägen? Började jag inte gymnasiet precis? Ja, jag blir lite så när jag tänker på tiden. Jag har sagt det förut, men jag kan inte bestämma mig för om det går långsamt eller inte. Å ena sidan känns det som om tiden släpar sig fram när jag tänker på att mamma, Johan och Marie med kompis kommer ner på fredag nästa vecka. Jag längtar så. Men å andra sidan, herregud, det är ju snart december! Vart har tiden tagit vägen?
Det har hänt lite saker sedan jag skrev det senaste långa inlägget för 1,5 vecka sedan. På måndagen förra veckan var dagen normal och på kvällen var jag på språkkurs. I det här språktestet KDS (= Kleines Deutsches Sprachdiplom = lilla tyska språkdiplomet) ingår en muntlig del där man ska läsa en text högt samt hålla ett 5-7 min långt föredrag som man har 30 min på sig att förbereda. Efter dessa 5-7 min följer 5-10 min av frågor ställda av testarna. För alla IBare är det som en blandning av Swedish Oral Commentary och English Oral Presentation. Hur som helst, detta övar vi på under språkkursen och förra måndagen var det min tur. Man får tre teman/frågor att välja mellan och efter de 30 minuterna är det bara att köra. Jag valde temat om könsroller i mitt hemland och hur de ser ut i familjen respektive samhället. Ett annat tema jag hade att välja på var vilka brister skolsystemet i mitt hemland har och vilka förbättringar som skulle kunna göras. Detta tyckte Oscar var jättekul att ge mig, med tanke på att vi diskuterat det temat under förra lektionen och jag hade svåra problem med att komma på några brister med skolsystemet i Sverige. Naturligtvis finns det brister och det kan förbättras, men om jag var kritisk till den svenska skolan innan är jag det inte längre. Systemet är så mycket bättre i Sverige än i Tyskland att jag jag har svårt att kritisera vårt system. Jag skulle säkert kunna komma på några brister om jag funderade längre, men på 30 minuter - inte en chans.
Det blev visst en liten utsvävning, men hur som helst, jag höll mitt föredrag och det kändes bra. Eller så bra som det någonsin kan kännas vid ett muntligt språkprov, där man aldrig känner sig riktigt bra. Det kändes som om jag sa massa saker fel, men Oscar tyckte att det var bra och man får sällan positiv kritik från honom så jag ska väl vara nöjd.
I tisdags jobbade jag hela dagen, ända till sju på kvällen. Milan var under måndag, tisdag och onsdag på vidareutbildning och Julia hade konferens på tisdagen. Men Charlotte och jag fyllde ut dagen ganska väl med babysim, ett besök i Wisentgehege och så kom Dani hit på kvällen och höll mig sällskap. Charlotte må vara söt, men jag behöver lite mer intelligent konversation än "Ball" och "didildi" någon gång om dagen. På onsdagen var jag och tränade och började på slutet av träningen må lite illa, vilket blev värre under kvällen. Resultat: ingen språkkurs för min del. På torsdagen var jag på ett strålande humör, bitvis tack vare det fina vädret. Det blev en timslång cykeltur, en sväng i affärerna och en glass hos Martino. Jag måste säga att jag gillar Tyskland med dess möjlighet till glass året om (även om jag fick sitta inomhus för att det var lite kallt ute).
I fredags bar det alltså av mot staden Verden och scouthelg. På morgonen glömde jag pinsamt nog att gå till krabbelgruppe med Charlotte, lite pga att hon sov till halv tio, men även för att min hjärna hade full fokus på helgen framför mig. Det kallades kongress och var lite som en inspirationshelg med workshops. Temat var som sagt var fantasi och allt kretsade kring kreativitet. På lördagförmiddagen var jag med i en teaterverkstad. Vi gjorde diverse teaterövningar och testade sedan att improvisera lite. Vi var en liten grupp och blev därför klara tidigare än planerat. Resten av tiden fram till lunch spenderade vi med att bygga torn av kapla-klossar. http://sv.wikipedia.org/wiki/Kapla Jag hade totalt glömt att jag lekte med sådana när jag var liten, snacka om att det var kul att göra det igen. Vi lät kreativiteten flöda och det blev diverse saker. Bli aldrig vuxen, det är mycket roligare att vara barn och leka!
Efter lunch var jag på en workshop om just lekar. I Hannover finns det en förening som äger en brandbil, ombyggd till leksakslager eller vad man ska kalla det. Två personer kör omkring med den varje eftermiddag måndag till fredag och stannar varje måndag på ett ställe i Hannover, varje tisdag ett annat ställe och så vidare. Samma tid, samma plats varje vecka, så att barnen vet när det kommer. Vem som helst mellan 5-12 år kan komma dit och leka med sakerna i bilen, som innehåller allt från trehjulingar till just kaplaklossar. Det är en suverän sak tycker jag, perfekt för barn vars föräldrar inte har råd med en massa leksaker och för barn som behöver träffa andra barn. Synd att det inte är ekonomiskt försvarbart för en scoutförening.
På lördagkvällen såg vi en dockteater som var för barn från fem år, men alla älskade den och hon som gjorde den var verkligen suverän. På söndagförmiddagen lyssnade vi till ett föredrag om mobilens plats i samhället och dess betydelse, vilket kan låta långtråkigt, men faktiskt var riktigt intressant. Det var på det hela tagen en lyckad och rolig helg, även om scouterna kanske inte är det bästa kuren mot hemlängtan, snarare tvärt om, speciell eftersom det var förbundsstämma nu i helgen. Måste också bara berätta vad Johannes, en jag lärde känna, sa. En annan workshop gick ut på att bygga hus av kex och godis och när vi pratade om detta sa Johannes: "Jag har hört att det ska finnas byggsatser för pepparkakshus på IKEA" med en röst som antydde att detta skulle vara en helmysko sak. Det blev lite skratt från min sida och jag fick förklara den svenska traditionen med pepparkakshus.
Vad har då hänt den här veckan? Inte så mycket egentligen. Jag har varit lite halvkrasslig, mest illamående men även lite halsont, feber och snuva. Lite av varje, vilket gjorde att jag kände mig krasslig helt enkelt. Ingen språkkurs i måndags och ingen träning i tisdags, då jag för övrigt jobbade till halv fyra eftersom Julia hade konferens igen. Mycket jobb den senaste tiden. Igår var jag dock på språkkursen igen, men det hände inget direkt speciellt. Jag åkte dock in tidigare till Hannover för att handla lite julklappar och mitt humör höjdes rejält när jag kom ut från stationen. Julpyntat Hannover med ljus överallt stod att se. Dessutom var det första dagen för julmarknaden i Hannover och en del är vid just stationen. Julstämningen flödade och det var så mysigt så. Det må bara vara november, men till viss del har julstämningen infunnit sig hos mig.
Det får bli allt för idag. Jag hade egentligen lite mer att berätta, men inlägget har redan blivit så långt. Jag är på bra humör, hoppas att det samma gäller er där hemma!
Det har hänt lite saker sedan jag skrev det senaste långa inlägget för 1,5 vecka sedan. På måndagen förra veckan var dagen normal och på kvällen var jag på språkkurs. I det här språktestet KDS (= Kleines Deutsches Sprachdiplom = lilla tyska språkdiplomet) ingår en muntlig del där man ska läsa en text högt samt hålla ett 5-7 min långt föredrag som man har 30 min på sig att förbereda. Efter dessa 5-7 min följer 5-10 min av frågor ställda av testarna. För alla IBare är det som en blandning av Swedish Oral Commentary och English Oral Presentation. Hur som helst, detta övar vi på under språkkursen och förra måndagen var det min tur. Man får tre teman/frågor att välja mellan och efter de 30 minuterna är det bara att köra. Jag valde temat om könsroller i mitt hemland och hur de ser ut i familjen respektive samhället. Ett annat tema jag hade att välja på var vilka brister skolsystemet i mitt hemland har och vilka förbättringar som skulle kunna göras. Detta tyckte Oscar var jättekul att ge mig, med tanke på att vi diskuterat det temat under förra lektionen och jag hade svåra problem med att komma på några brister med skolsystemet i Sverige. Naturligtvis finns det brister och det kan förbättras, men om jag var kritisk till den svenska skolan innan är jag det inte längre. Systemet är så mycket bättre i Sverige än i Tyskland att jag jag har svårt att kritisera vårt system. Jag skulle säkert kunna komma på några brister om jag funderade längre, men på 30 minuter - inte en chans.
Det blev visst en liten utsvävning, men hur som helst, jag höll mitt föredrag och det kändes bra. Eller så bra som det någonsin kan kännas vid ett muntligt språkprov, där man aldrig känner sig riktigt bra. Det kändes som om jag sa massa saker fel, men Oscar tyckte att det var bra och man får sällan positiv kritik från honom så jag ska väl vara nöjd.
I tisdags jobbade jag hela dagen, ända till sju på kvällen. Milan var under måndag, tisdag och onsdag på vidareutbildning och Julia hade konferens på tisdagen. Men Charlotte och jag fyllde ut dagen ganska väl med babysim, ett besök i Wisentgehege och så kom Dani hit på kvällen och höll mig sällskap. Charlotte må vara söt, men jag behöver lite mer intelligent konversation än "Ball" och "didildi" någon gång om dagen. På onsdagen var jag och tränade och började på slutet av träningen må lite illa, vilket blev värre under kvällen. Resultat: ingen språkkurs för min del. På torsdagen var jag på ett strålande humör, bitvis tack vare det fina vädret. Det blev en timslång cykeltur, en sväng i affärerna och en glass hos Martino. Jag måste säga att jag gillar Tyskland med dess möjlighet till glass året om (även om jag fick sitta inomhus för att det var lite kallt ute).
I fredags bar det alltså av mot staden Verden och scouthelg. På morgonen glömde jag pinsamt nog att gå till krabbelgruppe med Charlotte, lite pga att hon sov till halv tio, men även för att min hjärna hade full fokus på helgen framför mig. Det kallades kongress och var lite som en inspirationshelg med workshops. Temat var som sagt var fantasi och allt kretsade kring kreativitet. På lördagförmiddagen var jag med i en teaterverkstad. Vi gjorde diverse teaterövningar och testade sedan att improvisera lite. Vi var en liten grupp och blev därför klara tidigare än planerat. Resten av tiden fram till lunch spenderade vi med att bygga torn av kapla-klossar. http://sv.wikipedia.org/wiki/Kapla Jag hade totalt glömt att jag lekte med sådana när jag var liten, snacka om att det var kul att göra det igen. Vi lät kreativiteten flöda och det blev diverse saker. Bli aldrig vuxen, det är mycket roligare att vara barn och leka!
Efter lunch var jag på en workshop om just lekar. I Hannover finns det en förening som äger en brandbil, ombyggd till leksakslager eller vad man ska kalla det. Två personer kör omkring med den varje eftermiddag måndag till fredag och stannar varje måndag på ett ställe i Hannover, varje tisdag ett annat ställe och så vidare. Samma tid, samma plats varje vecka, så att barnen vet när det kommer. Vem som helst mellan 5-12 år kan komma dit och leka med sakerna i bilen, som innehåller allt från trehjulingar till just kaplaklossar. Det är en suverän sak tycker jag, perfekt för barn vars föräldrar inte har råd med en massa leksaker och för barn som behöver träffa andra barn. Synd att det inte är ekonomiskt försvarbart för en scoutförening.
På lördagkvällen såg vi en dockteater som var för barn från fem år, men alla älskade den och hon som gjorde den var verkligen suverän. På söndagförmiddagen lyssnade vi till ett föredrag om mobilens plats i samhället och dess betydelse, vilket kan låta långtråkigt, men faktiskt var riktigt intressant. Det var på det hela tagen en lyckad och rolig helg, även om scouterna kanske inte är det bästa kuren mot hemlängtan, snarare tvärt om, speciell eftersom det var förbundsstämma nu i helgen. Måste också bara berätta vad Johannes, en jag lärde känna, sa. En annan workshop gick ut på att bygga hus av kex och godis och när vi pratade om detta sa Johannes: "Jag har hört att det ska finnas byggsatser för pepparkakshus på IKEA" med en röst som antydde att detta skulle vara en helmysko sak. Det blev lite skratt från min sida och jag fick förklara den svenska traditionen med pepparkakshus.
Vad har då hänt den här veckan? Inte så mycket egentligen. Jag har varit lite halvkrasslig, mest illamående men även lite halsont, feber och snuva. Lite av varje, vilket gjorde att jag kände mig krasslig helt enkelt. Ingen språkkurs i måndags och ingen träning i tisdags, då jag för övrigt jobbade till halv fyra eftersom Julia hade konferens igen. Mycket jobb den senaste tiden. Igår var jag dock på språkkursen igen, men det hände inget direkt speciellt. Jag åkte dock in tidigare till Hannover för att handla lite julklappar och mitt humör höjdes rejält när jag kom ut från stationen. Julpyntat Hannover med ljus överallt stod att se. Dessutom var det första dagen för julmarknaden i Hannover och en del är vid just stationen. Julstämningen flödade och det var så mysigt så. Det må bara vara november, men till viss del har julstämningen infunnit sig hos mig.
Det får bli allt för idag. Jag hade egentligen lite mer att berätta, men inlägget har redan blivit så långt. Jag är på bra humör, hoppas att det samma gäller er där hemma!
söndag 22 november 2009
Fantasifull helg och trött Anna
Nu har jag precis kommit hem från "Landkongresse Niedersachsen 2009" och snacka om att jag är trött. Jag och Dani har varit på en typ inspirationshelg med workshops. Temat för årets kongress var fantasi och allt handlade om kreativitet. Jag var bl.a. med i teaterverkstan och vi har lyssnat på ett föredrag om barn och mobiltelefoner. Jag är som sagt var riktigt trött, så det blir inte så mycket mer idag. Veckan som varit har varit ganska full med saker och så en sån händelserik helg därpå... Men jag mår hur som helst bra och hoppas att ni också gör det!
söndag 15 november 2009
Zum Geburtstag viel Glück!
der Geburtstag - födelsedag
Grattis på 16-årsdagen önskas Marie! Hoppas du fick en trevlig dag!
Det har hänt lite grejer sedan jag skrev i torsdags, eller tjaa, fredagen var i alla fall ganska späckad med aktiviteter. Charlotte vaknade inte förrän lite innan nio. Måste säga att det är ganska skönt att ha de där två timmarna för mig själv på morgonen, jag kollar mailen, läser, städar och liknande. Lite innan halv tio begav vi oss mot den katolska kyrkan. I deras lokaler träffas nämligen en krabbelgruppe i Springe, den med människorna från babysimmet. Vi var bara fyra stycken (plus fyra barn såklart), men det var riktigt trevligt. Alla tre små pojkarna var väldigt gulliga och inte alls blyga av sig. Efter en stund fann jag mig själv stående vi rutschkanan och hjälpa alla i tur och ordning. Man känner sig ganska omtyckt då. :) Charlotte var hur gullig som helst, lekte med de andra och framför allt med en av mammorna. Det var kul där så vi lär fortsätta att gå dit.
På eftermiddagen gjorde jag negerbollar. Jag kände ett plötsligt behov av att baka och det blev negerbollar, varför vet jag inte riktigt. Men det finns tydligen inte här nere. Julia var väldigt undrande, speciellt eftersom de inte behövde bakas i ugnen. Men hon tyckte om dom. Jag tog även med en burk till scouterna och där gjorde de succé! De var även de väldigt undrande till och börja med men när de smakat så bad alla om receptet. Så det får jag väl ta och översätta nån dag.
På kvällen bad det av till Hannover och bion. Det blev till slut jag, Michael, Julia och Anna från språkkursen. Vi såg alltså Disneys: En julsaga, den som baseras på Charles Dickens berättelse. Den var bra och dessutom i 3D, vilket gjorde den ännu bättre. Den kändes verkligen levande. Lite läskig på sina ställen, men det tyckte nog bara jag. :) Efteråt gick jag, Michael och Julia och tog en kopp varm choklad innan vi begav oss hemåt.
I lördags jobbade jag för ovanlighetens skull. Julia och Milan hjälpte till vid en flytt, så jag fick passa Charlotte. Fast det var inte så ansträngande, eftersom det var babysim på morgonen (det är det en gång per kurs). Charlotte somnade naturligtvis efteråt och blev sedan hämtad av Veronika och Änni. Själv satt jag mig i soffan med en filt och en film. Det var en sån dag. Lite deppdag och lite slappardag. Fast filmen fick mig på bättre humör. Senare på kvällen såg jag även Änglar och demoner, som var bättre än förväntat enligt mig. Speciellt Ewan McGregor gjorde ett bra jobb tycker jag.
Idag har det inte hänt så mycket. Var med via skype och firade Marie lite imorse, innan jag gick och tränade. Resten av dagen har spenderats med att skriva en artikel till Totempålen (mitt scoutdistrikts tidning), göra läxan, städa på mitt rum, tvätta och andra pyssliga saker. En ganska lugn dag egentligen, men ändå lite stressig för att jag hade en del att klara av. Nu ska jag gå och sova, något jag har försummat lite under helgen. Veckan som kommer är fullspäckad, jag jobbar betydligt mer än vanligt och är endast hemma och ledig torsdag kväll. Till helgen åker jag och Dani på workshophelg för seniorscouterna i Niedersachsen. Så förvänta er inga blogginlägg, känns inte riktigt som om jag kommer att ha tid till det...
Grattis på 16-årsdagen önskas Marie! Hoppas du fick en trevlig dag!
Det har hänt lite grejer sedan jag skrev i torsdags, eller tjaa, fredagen var i alla fall ganska späckad med aktiviteter. Charlotte vaknade inte förrän lite innan nio. Måste säga att det är ganska skönt att ha de där två timmarna för mig själv på morgonen, jag kollar mailen, läser, städar och liknande. Lite innan halv tio begav vi oss mot den katolska kyrkan. I deras lokaler träffas nämligen en krabbelgruppe i Springe, den med människorna från babysimmet. Vi var bara fyra stycken (plus fyra barn såklart), men det var riktigt trevligt. Alla tre små pojkarna var väldigt gulliga och inte alls blyga av sig. Efter en stund fann jag mig själv stående vi rutschkanan och hjälpa alla i tur och ordning. Man känner sig ganska omtyckt då. :) Charlotte var hur gullig som helst, lekte med de andra och framför allt med en av mammorna. Det var kul där så vi lär fortsätta att gå dit.
På eftermiddagen gjorde jag negerbollar. Jag kände ett plötsligt behov av att baka och det blev negerbollar, varför vet jag inte riktigt. Men det finns tydligen inte här nere. Julia var väldigt undrande, speciellt eftersom de inte behövde bakas i ugnen. Men hon tyckte om dom. Jag tog även med en burk till scouterna och där gjorde de succé! De var även de väldigt undrande till och börja med men när de smakat så bad alla om receptet. Så det får jag väl ta och översätta nån dag.
På kvällen bad det av till Hannover och bion. Det blev till slut jag, Michael, Julia och Anna från språkkursen. Vi såg alltså Disneys: En julsaga, den som baseras på Charles Dickens berättelse. Den var bra och dessutom i 3D, vilket gjorde den ännu bättre. Den kändes verkligen levande. Lite läskig på sina ställen, men det tyckte nog bara jag. :) Efteråt gick jag, Michael och Julia och tog en kopp varm choklad innan vi begav oss hemåt.
I lördags jobbade jag för ovanlighetens skull. Julia och Milan hjälpte till vid en flytt, så jag fick passa Charlotte. Fast det var inte så ansträngande, eftersom det var babysim på morgonen (det är det en gång per kurs). Charlotte somnade naturligtvis efteråt och blev sedan hämtad av Veronika och Änni. Själv satt jag mig i soffan med en filt och en film. Det var en sån dag. Lite deppdag och lite slappardag. Fast filmen fick mig på bättre humör. Senare på kvällen såg jag även Änglar och demoner, som var bättre än förväntat enligt mig. Speciellt Ewan McGregor gjorde ett bra jobb tycker jag.
Idag har det inte hänt så mycket. Var med via skype och firade Marie lite imorse, innan jag gick och tränade. Resten av dagen har spenderats med att skriva en artikel till Totempålen (mitt scoutdistrikts tidning), göra läxan, städa på mitt rum, tvätta och andra pyssliga saker. En ganska lugn dag egentligen, men ändå lite stressig för att jag hade en del att klara av. Nu ska jag gå och sova, något jag har försummat lite under helgen. Veckan som kommer är fullspäckad, jag jobbar betydligt mer än vanligt och är endast hemma och ledig torsdag kväll. Till helgen åker jag och Dani på workshophelg för seniorscouterna i Niedersachsen. Så förvänta er inga blogginlägg, känns inte riktigt som om jag kommer att ha tid till det...
torsdag 12 november 2009
Tydligen låter det som om jag kommer från USA...
das Regen - regn
Här i Springe öser regnet ner. Imorse var det strålande solsken och mitt humör sköt i höjden. Men naturligtvis varade det bara fram till 12-tiden och sen kom regnet tillbaka. Det är lite deprimerande måste jag säga. Vad har då hänt sen igår eftermiddag?
Jo, på eftermiddagen var jag ute en sväng och beställde en bok som vi läser på språkkursen. Expediten trodde att jag kom från USA, precis som i princip alla jag möter tror. Tydligen har min tyska en amerikansk accent, vilket jag inte riktigt begriper. Visserligen har jag spenderat de senaste tre åren med att prata engelska och där har jag en amerikansk dialekt, men varför min tyska skulle få samma accent förstår jag inte riktigt... Men det verkar som det. Den enda som gissat på att jag är från Sverige var en tjej som spenderat de flesta av sina semester hemma i Sverige. Fast när jag nämner mitt efternamn så gissar de flesta på att jag kommer från Sverige. Som expediten i bokhandeln sa: "Ja, det lät som nåt ur en Astrid Lindgren-bok." De flesta gör faktiskt kopplingen till Småland, visserligen inte alltid till landskapet utan även till Småland på IKEA...
På kvällen var jag på språkkurs och på vägen dit var jag ganska nere. Lite hemlängtan och regnet hjälper ju inte direkt. Men timmarna där lyfte mitt humör igen. Det var kul, vi skrev bland annat en diktamen, som gick hyfsat bra med tanke på hur fort Oscar läste. När Julia rättade mitt begrep hon till och med min handstil, trots att det var slarvigare än vanligt pga att Oscar läste så snabbt. Imorgon ska ett par av oss gå på bio och se Disneys - En julsaga. Det ser jag verkligen fram emot.
Idag var en ganska lugn dag. På morgonen vaknade Charlotte tidigt, redan innan Julia hunnit gå, men det märktes att hon fortfarande var trött. Hon var extra kelen och ville sitta i mitt knä hela tiden. Så vi tittade på Björnbröder - eller rättare sagt, jag tittade på filmen och Charlotte sov i mitt knä. Det var så mysigt så.
Nu på eftermiddagen har jag varit och tränat, lagt klart mitt 1000-bitarspussel och varit med Julia och Charlotte och besökt en eftermiddagskrabbelgruppe här i Springe. Så mycket mer har inte hänt. Av någon anledning är jag jättetrött, så det lär inte bli nån särskilt sen kväll ikväll. Förmodlingen lär jag somna tidigt.
Här i Springe öser regnet ner. Imorse var det strålande solsken och mitt humör sköt i höjden. Men naturligtvis varade det bara fram till 12-tiden och sen kom regnet tillbaka. Det är lite deprimerande måste jag säga. Vad har då hänt sen igår eftermiddag?
Jo, på eftermiddagen var jag ute en sväng och beställde en bok som vi läser på språkkursen. Expediten trodde att jag kom från USA, precis som i princip alla jag möter tror. Tydligen har min tyska en amerikansk accent, vilket jag inte riktigt begriper. Visserligen har jag spenderat de senaste tre åren med att prata engelska och där har jag en amerikansk dialekt, men varför min tyska skulle få samma accent förstår jag inte riktigt... Men det verkar som det. Den enda som gissat på att jag är från Sverige var en tjej som spenderat de flesta av sina semester hemma i Sverige. Fast när jag nämner mitt efternamn så gissar de flesta på att jag kommer från Sverige. Som expediten i bokhandeln sa: "Ja, det lät som nåt ur en Astrid Lindgren-bok." De flesta gör faktiskt kopplingen till Småland, visserligen inte alltid till landskapet utan även till Småland på IKEA...
På kvällen var jag på språkkurs och på vägen dit var jag ganska nere. Lite hemlängtan och regnet hjälper ju inte direkt. Men timmarna där lyfte mitt humör igen. Det var kul, vi skrev bland annat en diktamen, som gick hyfsat bra med tanke på hur fort Oscar läste. När Julia rättade mitt begrep hon till och med min handstil, trots att det var slarvigare än vanligt pga att Oscar läste så snabbt. Imorgon ska ett par av oss gå på bio och se Disneys - En julsaga. Det ser jag verkligen fram emot.
Idag var en ganska lugn dag. På morgonen vaknade Charlotte tidigt, redan innan Julia hunnit gå, men det märktes att hon fortfarande var trött. Hon var extra kelen och ville sitta i mitt knä hela tiden. Så vi tittade på Björnbröder - eller rättare sagt, jag tittade på filmen och Charlotte sov i mitt knä. Det var så mysigt så.
Nu på eftermiddagen har jag varit och tränat, lagt klart mitt 1000-bitarspussel och varit med Julia och Charlotte och besökt en eftermiddagskrabbelgruppe här i Springe. Så mycket mer har inte hänt. Av någon anledning är jag jättetrött, så det lär inte bli nån särskilt sen kväll ikväll. Förmodlingen lär jag somna tidigt.
onsdag 11 november 2009
En firandets och en sorgens dag
Idag blir det två dagens ord, ett som präglar min dag och ett som präglar Tyskland för tillfället.
der Ball - boll
der Torwart - målvakt
Igår kväll efter att jag skrev var det mest intressanta som hände min träning, det var en normal kväll helt enkelt. Vad jag glömde skriva om igår var att det var exakt 20 år sedan Berlinmuren revs. Anledningen till det var att det inte märktes så mycket här omkring. Det har naturligtvis funnits lite artiklar och krönikor i tidningen, men så mycket mer av detta 20-årsjubleum märktes som sagt var inte här. De flesta människor som jag umgås med är ju antingen utlänningar, för unga för att ha upplevt Östtyskland eller så är de födda och uppvuxna här i väst utan nån anknytning till öst. Inga personliga kopplingar till Berlinmuren alltså och jag antar att det är därför jag märkte så lite av det. I Berlin var det däremot en stor fest vid Brandenburger Tor (som förr var en gråzon i östra Berlin, befann du dig där sköts du helt enkelt). Bland annat hade det satts upp "murbitar" i plast som dominobrickor som fälldes igen, för att symbolisera murens fall. Känner man att läsa mer finns det på DN: http://http://www.dn.se/nyheter/varlden/murens-fall-firandet-i-gang-1.991007
Om gårdagen var en firandets dag var idag en sorgens dag för Tyskland och framför allt för Hannoveranerna (människorna i Hannover kallas så). Igår kväll dog nämligen fotbollsspelaren Robert Enke, Hannover 96s 32-åriga målvakt. Han tog livet av sig genom att kasta sig framför ett tåg. Det kom helt plötsligt, ingen hade anat något och han hade tidigare under dagen varit på fotbollsträningen som vanligt. Att det var ett självmord och inte en olycka är säkert, ett avskedsbrev har hittats. Vad omvärlden inte visste var att han led av svåra depressioner. Hans liv har varit fyllt av tragedier, bland annat dog hans tvååriga dotter 2006 av ett medfött hjärtfel, men den före detta landslagsmålvakten verkade alltid komma tillbaka från kriserna. Enke var en otroligt omtyckt fotbollsspelare i Tyskland, för att inte säga en av de mest älskade. Han var en idol för alla och ansågs vara en mycket sympatisk människa. TV-program avbröts igår kväll av extrainsatta nyhetssändningar och idag har det hållits ett antal presskonferenser angående hans död. Bland annat har hans änka hållit en och jag begriper inte hur hon fixade det. Mindre än 24 timmar efter hennes man dog. Hade någon av människorna jag älskar dött hade jag aldrig kunnat göra nåt sånt så tätt inpå. Jag hade inte fixat det.
Hela Hannover är i chock och så gott som alla sörjer Robert Enkes död. Julia var lite som i en dimma i morse och ledsen hela dagen, och hon är trots allt inte speciellt fotbollsintresserad (naturligtvis intresserad, hon är ju tysk, men inte lika mycket som andra). Det är en sorgens dag här i Hannover. För den som vill läsa mer:
http://http://www.dn.se/sport/fotboll/robert-enke-lamnade-avskedsbrev-1.992235
Över till lite roligare ämnen. Charlotte kan nämligen säga "boll" nu och vet nästan precis vad en boll är. Det är i sådana här stunder mitt jobb är så otroligt givande. Jag får se den här lilla personen utvecklas och det är så härligt. Hon kan även nästan säga "Hallo", "tiger" och "Danke". Jag är så stolt över min lilla ängel. För övrigt har det inte hänt så mycket idag. Regnet fortsätter att falla och jag har lagt pussel. Om 1,5 timme bär det av till Hannover. Hoppas att ni mår bra, för stämningen här är lite nedslagen.
der Ball - boll
der Torwart - målvakt
Igår kväll efter att jag skrev var det mest intressanta som hände min träning, det var en normal kväll helt enkelt. Vad jag glömde skriva om igår var att det var exakt 20 år sedan Berlinmuren revs. Anledningen till det var att det inte märktes så mycket här omkring. Det har naturligtvis funnits lite artiklar och krönikor i tidningen, men så mycket mer av detta 20-årsjubleum märktes som sagt var inte här. De flesta människor som jag umgås med är ju antingen utlänningar, för unga för att ha upplevt Östtyskland eller så är de födda och uppvuxna här i väst utan nån anknytning till öst. Inga personliga kopplingar till Berlinmuren alltså och jag antar att det är därför jag märkte så lite av det. I Berlin var det däremot en stor fest vid Brandenburger Tor (som förr var en gråzon i östra Berlin, befann du dig där sköts du helt enkelt). Bland annat hade det satts upp "murbitar" i plast som dominobrickor som fälldes igen, för att symbolisera murens fall. Känner man att läsa mer finns det på DN: http://http://www.dn.se/nyheter/varlden/murens-fall-firandet-i-gang-1.991007
Om gårdagen var en firandets dag var idag en sorgens dag för Tyskland och framför allt för Hannoveranerna (människorna i Hannover kallas så). Igår kväll dog nämligen fotbollsspelaren Robert Enke, Hannover 96s 32-åriga målvakt. Han tog livet av sig genom att kasta sig framför ett tåg. Det kom helt plötsligt, ingen hade anat något och han hade tidigare under dagen varit på fotbollsträningen som vanligt. Att det var ett självmord och inte en olycka är säkert, ett avskedsbrev har hittats. Vad omvärlden inte visste var att han led av svåra depressioner. Hans liv har varit fyllt av tragedier, bland annat dog hans tvååriga dotter 2006 av ett medfött hjärtfel, men den före detta landslagsmålvakten verkade alltid komma tillbaka från kriserna. Enke var en otroligt omtyckt fotbollsspelare i Tyskland, för att inte säga en av de mest älskade. Han var en idol för alla och ansågs vara en mycket sympatisk människa. TV-program avbröts igår kväll av extrainsatta nyhetssändningar och idag har det hållits ett antal presskonferenser angående hans död. Bland annat har hans änka hållit en och jag begriper inte hur hon fixade det. Mindre än 24 timmar efter hennes man dog. Hade någon av människorna jag älskar dött hade jag aldrig kunnat göra nåt sånt så tätt inpå. Jag hade inte fixat det.
Hela Hannover är i chock och så gott som alla sörjer Robert Enkes död. Julia var lite som i en dimma i morse och ledsen hela dagen, och hon är trots allt inte speciellt fotbollsintresserad (naturligtvis intresserad, hon är ju tysk, men inte lika mycket som andra). Det är en sorgens dag här i Hannover. För den som vill läsa mer:
http://http://www.dn.se/sport/fotboll/robert-enke-lamnade-avskedsbrev-1.992235
Över till lite roligare ämnen. Charlotte kan nämligen säga "boll" nu och vet nästan precis vad en boll är. Det är i sådana här stunder mitt jobb är så otroligt givande. Jag får se den här lilla personen utvecklas och det är så härligt. Hon kan även nästan säga "Hallo", "tiger" och "Danke". Jag är så stolt över min lilla ängel. För övrigt har det inte hänt så mycket idag. Regnet fortsätter att falla och jag har lagt pussel. Om 1,5 timme bär det av till Hannover. Hoppas att ni mår bra, för stämningen här är lite nedslagen.
tisdag 10 november 2009
Raindrops keep falling on my head...
der Zeichentrickfilm - tecknad film
I söndags kväll gjorde jag inte mycket. Jag låg mest och lyssnade på Die Krücke (kryckan), en bok som vi antingen skulle ha läst eller lyssnat på innan språkkursen igår. Igår hände inte heller då särskilt mycket. Jag försov mig för första gången sen jag kom hit, hade lyckats ställa alarmet på 17.15 istället för 07.15. Då var det ju tur att jag bor och jobbar i samma hus, det vara bara för Julia att komma upp och knacka på min dörr. Ingen skada skedd alltså. Charlotte vaknade dock inte förrän vid tio. Vet inte riktigt vad som har hänt, i början av min tid här vaknade hon alltid mellan halv sju och halv åtta, lite senare runt halv åtta-åtta och nu sover hon jättelänge på morgonarna. Kanske beror det på att det håller på att bli vinter här. Jag har själv mindre lust att stiga upp på morgonarna, sängen är ju så varm och skön...
Charlotte var trött hela förmiddagen och somnade därför igen redan vid ett-tiden. På eftermiddagen lyssnade jag klart på Die Krücke och la sen pussel en stund. Inget intressant egentligen. Och för första gången sedan språkkursen började hade jag ingen lust att åka dit. Helst hade jag bara velat gå och lägga mig och sova. Skyller på vädret, det här eviga regnandet är både sövande och deprimerande. Dessutom jobbade vi vidare med passivsatser, vilket som sagt var är vansinnigt tråkigt... Men men, det var lite intressantare igår än i onsdags, för jag lärde mig i alla fall lite nya saker. Dessutom trivs jag med människorna där.
Idag så var jag tvungen att väcka Charlotte på morgonen, för hon sover som sagt var ovanligt länge nu för tiden. Vi körde till babysimmet och det var kul som vanligt. Julia har varit hemma idag för hon mådde inte riktigt bra imorse, så när vi kom hem igen från simningen och Charlotte somnade så kunde jag åka och handla själv. Det var lite ovant att gå där i butiken helt själv, utan att behöva hålla koll på Charlottes långa armar hela tiden. Nu på eftermiddagen har vi tittat på Robin Hood och jag säger bara det, om Astrid Lindgren är konstigt att se på tyska så gäller samma sak för Disneyfilmer. Man är ju van vid bestämda röster och det känns helmysko att inte höra Beppe Wolgers som Lille John till exempel.
Jag har även fått tyskaläxan gjord så nu har jag resten av eftermiddagen fri för annat. Lite pussel kanske...
I söndags kväll gjorde jag inte mycket. Jag låg mest och lyssnade på Die Krücke (kryckan), en bok som vi antingen skulle ha läst eller lyssnat på innan språkkursen igår. Igår hände inte heller då särskilt mycket. Jag försov mig för första gången sen jag kom hit, hade lyckats ställa alarmet på 17.15 istället för 07.15. Då var det ju tur att jag bor och jobbar i samma hus, det vara bara för Julia att komma upp och knacka på min dörr. Ingen skada skedd alltså. Charlotte vaknade dock inte förrän vid tio. Vet inte riktigt vad som har hänt, i början av min tid här vaknade hon alltid mellan halv sju och halv åtta, lite senare runt halv åtta-åtta och nu sover hon jättelänge på morgonarna. Kanske beror det på att det håller på att bli vinter här. Jag har själv mindre lust att stiga upp på morgonarna, sängen är ju så varm och skön...
Charlotte var trött hela förmiddagen och somnade därför igen redan vid ett-tiden. På eftermiddagen lyssnade jag klart på Die Krücke och la sen pussel en stund. Inget intressant egentligen. Och för första gången sedan språkkursen började hade jag ingen lust att åka dit. Helst hade jag bara velat gå och lägga mig och sova. Skyller på vädret, det här eviga regnandet är både sövande och deprimerande. Dessutom jobbade vi vidare med passivsatser, vilket som sagt var är vansinnigt tråkigt... Men men, det var lite intressantare igår än i onsdags, för jag lärde mig i alla fall lite nya saker. Dessutom trivs jag med människorna där.
Idag så var jag tvungen att väcka Charlotte på morgonen, för hon sover som sagt var ovanligt länge nu för tiden. Vi körde till babysimmet och det var kul som vanligt. Julia har varit hemma idag för hon mådde inte riktigt bra imorse, så när vi kom hem igen från simningen och Charlotte somnade så kunde jag åka och handla själv. Det var lite ovant att gå där i butiken helt själv, utan att behöva hålla koll på Charlottes långa armar hela tiden. Nu på eftermiddagen har vi tittat på Robin Hood och jag säger bara det, om Astrid Lindgren är konstigt att se på tyska så gäller samma sak för Disneyfilmer. Man är ju van vid bestämda röster och det känns helmysko att inte höra Beppe Wolgers som Lille John till exempel.
Jag har även fått tyskaläxan gjord så nu har jag resten av eftermiddagen fri för annat. Lite pussel kanske...
söndag 8 november 2009
Stille Post, mexikansk buffé och söndagsöppet
Sedan i fredags har det egentligen inte hänt så mycket. Jag började i fredags vid halv sju som vanligt, men Charlotte vaknade inte förrän halv nio, precis som vanligt. Sedan låg vi och myste i sängen en halvtimme, så gosigt så. :) Vid tio kom Carro och hämtade Charlotte, hon skulle ta hand om henne resten av dagen och bland annat gå och bada med henne. Efter den vanliga städningen stack jag och tränade. På eftermiddagen var det scoutdags och vi hade en fotbollsspelsturnering, där Tim vann förkrossande segrar över oss alla andra, medan vi vann varsin match, alltså kom resten på andra plats. Jag måste säga att jag tycker jag är urusel på fotbollsspel, men jag lyckades vinna över Dani och när vi två bildade par var vi suveräna. :) Sedan körde vi lite vanliga lekar och härmed snor jag Michaels koncept "Word of the day" (han har det på sin blogg, länk ser ni till vänster).
Dagens ord: Stille Post - viskleken
Efter scouterna var jag hemom en sväng och åt, innan jag begav mig hem till Dani. Vi drack te och pratade och så.
Igår var en väldigt lugn dag. Vädret var dåligt och jag hade inte lust att göra något överhuvudtaget. Så det blev en filmdag. Först såg jag Enchanted (Förtrollad) och sedan några avsnitt House. Enchanted var riktigt rolig i början, klockren på sina ställen, men på slutet blev den lite för puttinutti och förutsägbar. Men det var verkligen sevärd. Så mycket mer gjorde jag inte under dagen. På kvällen bar det för Julia och mig av till Hameln och restaurangbesök med mammorna i Julias krabbelgruppe. Vi åt buffé på en mexikansk restaurang och så gott som allt var helt utsökt. Guacamolen var underbart god. Dit ska jag definitivt gå fler gånger under mitt år här.
Och idag då? Jo, lite innan elva bar det av till gymmet och ett step-aerobicspass. Jag var helt slut när jag kom hem. Lite senare åkte hela familjen in till Hannover. Planen var egentligen att gå en sväng runt Maschsee, men eftersom det var söndagsöppet tog vi en sväng i innerstan istället. Milan och Julia kollade på julklappar till Charlotte och jag gick en sväng för mig själv. När vi kom hem lite innan fem var jag dödstrött och kollapsade en stund på sängen. Middagslurar är definitivt underskattade. Så mycket mer ska jag inte göra idag, är fortfarande rejält sömnig. Hoppas att ni mår bra hemma. Grattis pappa på fars dag!
Dagens ord: Stille Post - viskleken
Efter scouterna var jag hemom en sväng och åt, innan jag begav mig hem till Dani. Vi drack te och pratade och så.
Igår var en väldigt lugn dag. Vädret var dåligt och jag hade inte lust att göra något överhuvudtaget. Så det blev en filmdag. Först såg jag Enchanted (Förtrollad) och sedan några avsnitt House. Enchanted var riktigt rolig i början, klockren på sina ställen, men på slutet blev den lite för puttinutti och förutsägbar. Men det var verkligen sevärd. Så mycket mer gjorde jag inte under dagen. På kvällen bar det för Julia och mig av till Hameln och restaurangbesök med mammorna i Julias krabbelgruppe. Vi åt buffé på en mexikansk restaurang och så gott som allt var helt utsökt. Guacamolen var underbart god. Dit ska jag definitivt gå fler gånger under mitt år här.
Och idag då? Jo, lite innan elva bar det av till gymmet och ett step-aerobicspass. Jag var helt slut när jag kom hem. Lite senare åkte hela familjen in till Hannover. Planen var egentligen att gå en sväng runt Maschsee, men eftersom det var söndagsöppet tog vi en sväng i innerstan istället. Milan och Julia kollade på julklappar till Charlotte och jag gick en sväng för mig själv. När vi kom hem lite innan fem var jag dödstrött och kollapsade en stund på sängen. Middagslurar är definitivt underskattade. Så mycket mer ska jag inte göra idag, är fortfarande rejält sömnig. Hoppas att ni mår bra hemma. Grattis pappa på fars dag!
fredag 6 november 2009
Bagels, en sömntuta och ett regnigt Springe
Som sagt var, jag försöker ta mig i kragen och skriva lite oftare. Egentligen har det inte hänt särskilt mycket speciellt sen i onsdags eftermiddag, men här kommer trots det en liten update.
Jag åkte alltså in till Hannover i onsdags kväll för att träffa Michael. Efter lite resonerande hit och dit var vi skulle äta begav vi oss till en restaurang i närheten som Michael hade varit på inna och som skulle vara billig och bra. Men naturligtvis var det överfull när vi kom dit, så det var bara att traska vidare. Från Hauptbahnhof (centralstationen) går det norrut en gata som heter Lister Meile (List är en statsdel i Hannover och Meile betyder mil). Det är en gata som jag gillar, det finns massa små roliga butiker på det och naturligtvis ett bageri var hundrade meter. Finns det överskott på något i Tyskland så är det just bagerier. Jag förvånas verkligen över hur alla kan överleva. Jag menar, bara här i Springe finns det minns 7-8 st och det i en stad som är ungefär lika stor som Karlshamn. Visserligen köper tyskarna mycket bröd och kakor, men ändå?
Hur som helst, när vi traskat ett tag stötte vi på en Bagel Brothers, vilket konstigt nog verkade vara det enda matstället öppet. Det var lite som Subway, fast med bagels. Det var hur som helst gott. Lokalen var dock lite för orange för både min och Michaels smak... Vi pratade om ditt och datt, skillnader mellan USA, Tyskland och Sverige, våra erfarenheter av Tyskland och tyskarna så här långt och naturligtvis om språket. Det är oundvikligt med tanke på att vi sitter och hjälper varandra när man inte hittar ord, gör stora grammatiska fel osv. Vi ägnade oss en bra stund åt att skratta åt hur olika man beskriver djurläten i olika länder. Michael tyckte att det svenska "mu" lät som en ko med brittisk accent. :) Vi hade hur som helst jättetrevligt och Michael är lätt att umgås med.
På språkkursen blev det lite av varje, men på slutet jobbade vi med passivsatser ("Bilen kördes av mig till skolan" istället för "Jag kör bilen till skolan"), vilket var dötråkigt med tanke på att jag redan kan det. Det är en typisk sak man lär sig i skolan, men som oftast är svårare om man har lärt sig språket den muntliga vägen. Jag tror vi gick igenom det i tvåan på gymnasiet, så det var som sagt var inget nytt för min del. Det gör ju naturligtvis att läxan går fortare, men det är lite tråkigt att inte lära sig nåt nytt.
Har det hänt nåt mer intressant? Egentligen inte tror jag. Igår var det mesta som vanligt, fast det var skönt att Charlotte inte vaknade förrän kvart över nio. Hon har blivit en riktig sömntuta, vaknar aldrig förrän efter åtta nu för tiden. På kvällen gjorde jag med mammas hjälp via skype klart Julias julklapp, en stickad halsduk (mössan blev klar för nån vecka sen). Annars har det varit lugnt. I eftermiddag är det scouter, sedan ska jag hem till Dani en stund på kvällen. Imorgon kanske jag tar en sväng om Hannover, men vi får se. Hoppas ni har bättre väder där hemma än här, här regnar det nämligen nästan konstant nu.
Grattis på 20-årsdagen önskar jag David!
Jag åkte alltså in till Hannover i onsdags kväll för att träffa Michael. Efter lite resonerande hit och dit var vi skulle äta begav vi oss till en restaurang i närheten som Michael hade varit på inna och som skulle vara billig och bra. Men naturligtvis var det överfull när vi kom dit, så det var bara att traska vidare. Från Hauptbahnhof (centralstationen) går det norrut en gata som heter Lister Meile (List är en statsdel i Hannover och Meile betyder mil). Det är en gata som jag gillar, det finns massa små roliga butiker på det och naturligtvis ett bageri var hundrade meter. Finns det överskott på något i Tyskland så är det just bagerier. Jag förvånas verkligen över hur alla kan överleva. Jag menar, bara här i Springe finns det minns 7-8 st och det i en stad som är ungefär lika stor som Karlshamn. Visserligen köper tyskarna mycket bröd och kakor, men ändå?
Hur som helst, när vi traskat ett tag stötte vi på en Bagel Brothers, vilket konstigt nog verkade vara det enda matstället öppet. Det var lite som Subway, fast med bagels. Det var hur som helst gott. Lokalen var dock lite för orange för både min och Michaels smak... Vi pratade om ditt och datt, skillnader mellan USA, Tyskland och Sverige, våra erfarenheter av Tyskland och tyskarna så här långt och naturligtvis om språket. Det är oundvikligt med tanke på att vi sitter och hjälper varandra när man inte hittar ord, gör stora grammatiska fel osv. Vi ägnade oss en bra stund åt att skratta åt hur olika man beskriver djurläten i olika länder. Michael tyckte att det svenska "mu" lät som en ko med brittisk accent. :) Vi hade hur som helst jättetrevligt och Michael är lätt att umgås med.
På språkkursen blev det lite av varje, men på slutet jobbade vi med passivsatser ("Bilen kördes av mig till skolan" istället för "Jag kör bilen till skolan"), vilket var dötråkigt med tanke på att jag redan kan det. Det är en typisk sak man lär sig i skolan, men som oftast är svårare om man har lärt sig språket den muntliga vägen. Jag tror vi gick igenom det i tvåan på gymnasiet, så det var som sagt var inget nytt för min del. Det gör ju naturligtvis att läxan går fortare, men det är lite tråkigt att inte lära sig nåt nytt.
Har det hänt nåt mer intressant? Egentligen inte tror jag. Igår var det mesta som vanligt, fast det var skönt att Charlotte inte vaknade förrän kvart över nio. Hon har blivit en riktig sömntuta, vaknar aldrig förrän efter åtta nu för tiden. På kvällen gjorde jag med mammas hjälp via skype klart Julias julklapp, en stickad halsduk (mössan blev klar för nån vecka sen). Annars har det varit lugnt. I eftermiddag är det scouter, sedan ska jag hem till Dani en stund på kvällen. Imorgon kanske jag tar en sväng om Hannover, men vi får se. Hoppas ni har bättre väder där hemma än här, här regnar det nämligen nästan konstant nu.
Grattis på 20-årsdagen önskar jag David!
onsdag 4 november 2009
Nummer två idag
Nä, jag struntade i H&M och kom fram till att jag hinner skriva lite till idag. Lika bra att skriva allt när jag för en gång skull har tid. Söndag alltså. I söndags åt vi frukost relative tidigt och sedan bar det av hemåt igen för pappa och Marie. En kort och intensiv visit, precis som alla besök här nere och mina hemma har varit och kommer att förbli. Men men, det var roliga dagar i alla fall. I söndags var jag sedan och tränade och fick om möjligt ännu mer träningsvärk än förra gången, ett vansinnigt tufft gympapass. Att resa armarna ovanför huvudet och gå uppför trappan var inget roligt. Men men, passen är hur som helst kul. Eftermiddagen spenderades med andra twilight-boken. :)
I måndags var det då dags för arbete igen och uppstigning halv sju. Dagarna här nere ser lite annorlunda ut nu jämfört med innan, även om mycket är sig likt. Charlotte sover längre på morgonarna, till åtta eller längre. Men därför sover hon heller inte förmiddag och eftermiddag längre, utan tar bara en middagslur på ca 1,5-2 timmar varje dag och oftast somnar hon först framåt ett, lagom till när Julia kommer hem. Annars är det mesta sig likt, men handling, städning, lek och så vidare. Fast Charlotte har en bokfas för tillfället. Inte läsa böcker, nej, utan bläddra i dom. Det tycker hon är riktigt kul just nu. Hon hämtar en bok, sätter sig i knän på mig och bläddrar igenom den. Sedan hämtar hon en ny bok och så går det vidare. Hon tröttnar aldrig.
I måndags kväll var det språkkurs igen och det här gången fick vi skriva diktamen. Det gick hyfsat bra, jag glömde några kommatecken och så, men godkänt för att vara första gången. Efteråt stod jag och pratade med Michael och en annan tjej på stationen. Michaels och mitt tåg går från samma perrong, det är därför vi har haft så mycket tid att lära känna varandra. Han är tydligen också scout, vilket jag blev förvånad över när jag hörde det först. Hur stor är den sannolikheten? Jag menar, så många scouter finns det ju egentligen inte... Men men, det är hur som helst kul och han är jättetrevlig och lätt att prata med. Han är här som utbytesstudent ett år, fick tydligen ett stipendium vilket betyder att det enda han behöver betala själv är fickpengar. Lite avundsjuk måste jag säga...
Igår så var det babysim igen och det var riktigt kul. Jag kommer som sagt var bra överens med dom här personerna och barnen var jätteroliga igår när de lekte med bollar. De är så gulliga. :) Hmm, har det hänt nåt annat intressant de senaste dagarna? Jag tror inte det. Charlotte är lika gullig och lätthanterlig som vanligt och det är fortfarande lika mysigt att ligga och gosa i sängen med henne. Vid halv sex bär det nu av mot Hannover, om ca en timme alltså.
Jo, förresten, en rolig sak finns det att berätta. Jag vet inte riktigt vilken dag det här var, men för ett tag sen lyckades jag låsa mig ute... Duktigt, inte sant? Vi har nämligen en dörr här nere som låses automatiskt när man stänger den, alltså behöver man ingen nyckel för att låsa när man går ut, men naturligtvis en när man ska komma in. När jag såg dörren första gången kände jag på mig att det här skulle hända nån gång. Jag glömde nyckeln inne i huset. Så det var bara att ta en långpromenad med Charlotte och vänta på att Julia skulle komma hem. För natuligtvis svarade varken hon eller Milan på mobilen. Jaja, det gick i alla fall ingen nöd på oss, vi tog en sväng om Martino och Charlotte fick glass och jag varm choklad. Men det är väl typsikt att glömma nyckeln. Förhoppningsvis lär jag inte göra om det...
Så nu är jag alltså framme vid dagens datum igen. Det blev två långa inlägg för att komma ikapp. Som sagt var, jag ska försöka bättra mig, men vi får se hur det blir. Förhoppningsvis dröjer det inte 2,5 veckor tills nästa gång. Jag tackar förresten för kortet, farmor och farfar! Det är alltid lika kul att få post. Nu ska jag göra nåt annat ett tag, innan det alltså blir Hannover och språkkurs. Ta hand om er där hemma! (eller var ni som läser detta nu är)
I måndags var det då dags för arbete igen och uppstigning halv sju. Dagarna här nere ser lite annorlunda ut nu jämfört med innan, även om mycket är sig likt. Charlotte sover längre på morgonarna, till åtta eller längre. Men därför sover hon heller inte förmiddag och eftermiddag längre, utan tar bara en middagslur på ca 1,5-2 timmar varje dag och oftast somnar hon först framåt ett, lagom till när Julia kommer hem. Annars är det mesta sig likt, men handling, städning, lek och så vidare. Fast Charlotte har en bokfas för tillfället. Inte läsa böcker, nej, utan bläddra i dom. Det tycker hon är riktigt kul just nu. Hon hämtar en bok, sätter sig i knän på mig och bläddrar igenom den. Sedan hämtar hon en ny bok och så går det vidare. Hon tröttnar aldrig.
I måndags kväll var det språkkurs igen och det här gången fick vi skriva diktamen. Det gick hyfsat bra, jag glömde några kommatecken och så, men godkänt för att vara första gången. Efteråt stod jag och pratade med Michael och en annan tjej på stationen. Michaels och mitt tåg går från samma perrong, det är därför vi har haft så mycket tid att lära känna varandra. Han är tydligen också scout, vilket jag blev förvånad över när jag hörde det först. Hur stor är den sannolikheten? Jag menar, så många scouter finns det ju egentligen inte... Men men, det är hur som helst kul och han är jättetrevlig och lätt att prata med. Han är här som utbytesstudent ett år, fick tydligen ett stipendium vilket betyder att det enda han behöver betala själv är fickpengar. Lite avundsjuk måste jag säga...
Igår så var det babysim igen och det var riktigt kul. Jag kommer som sagt var bra överens med dom här personerna och barnen var jätteroliga igår när de lekte med bollar. De är så gulliga. :) Hmm, har det hänt nåt annat intressant de senaste dagarna? Jag tror inte det. Charlotte är lika gullig och lätthanterlig som vanligt och det är fortfarande lika mysigt att ligga och gosa i sängen med henne. Vid halv sex bär det nu av mot Hannover, om ca en timme alltså.
Jo, förresten, en rolig sak finns det att berätta. Jag vet inte riktigt vilken dag det här var, men för ett tag sen lyckades jag låsa mig ute... Duktigt, inte sant? Vi har nämligen en dörr här nere som låses automatiskt när man stänger den, alltså behöver man ingen nyckel för att låsa när man går ut, men naturligtvis en när man ska komma in. När jag såg dörren första gången kände jag på mig att det här skulle hända nån gång. Jag glömde nyckeln inne i huset. Så det var bara att ta en långpromenad med Charlotte och vänta på att Julia skulle komma hem. För natuligtvis svarade varken hon eller Milan på mobilen. Jaja, det gick i alla fall ingen nöd på oss, vi tog en sväng om Martino och Charlotte fick glass och jag varm choklad. Men det är väl typsikt att glömma nyckeln. Förhoppningsvis lär jag inte göra om det...
Så nu är jag alltså framme vid dagens datum igen. Det blev två långa inlägg för att komma ikapp. Som sagt var, jag ska försöka bättra mig, men vi får se hur det blir. Förhoppningsvis dröjer det inte 2,5 veckor tills nästa gång. Jag tackar förresten för kortet, farmor och farfar! Det är alltid lika kul att få post. Nu ska jag göra nåt annat ett tag, innan det alltså blir Hannover och språkkurs. Ta hand om er där hemma! (eller var ni som läser detta nu är)
Jag ska försöka bättra mig, men det är mycket nu...
Nu var det en evighet sen jag skrev ett ordentligt inlägg senast, två och en halv veckor sedan för att varas exakt. Men det har hänt så mycket den senaste tiden att jag helt enkelt inte haft tid att skriva. Jag får alltså mer och mer att skriva om och har lika lite tid att skriva om det, alltså blir det som en ond cirkel. Men nu har jag en eftermiddag utan något speciellt inplanerat, den senaste boken är utläst, min hörbok tog precis slut och Julias julklapp är så gott som klar. Dessutom har jag ingen tyskaläxa, vilket betyder att jag faktiskt har tid att skriva lite. Jag ska försöka att bli bättre på det igen, men vi får se hur ofta jag kommer att skriva. Det händer som sagt var mycket nu för tiden. Det lär inte bli några redogörelser om vanliga dagar, jag kommer snarare bara att skriva om det som faller för utanför de vanliga rutinerna med Charlotte och så.
Så vad har då hänt sedan söndagen efter jag åkte hemifrån Sverige? Här kommer en snabbresumé. Måndagen var det planerat att jag skulle på språkkurs precis som vanligt, men den blev inställd. Lite surt, men jag fick en pratstund med diverse människor på skype istället, och det är ju aldrig fel. På tisdagen började babysimmet igen och det var lika kul som vanligt. Det har blivit så populärt att de är tvungna att ha tre kurser, så därför är Charlotte och jag där nu redan 8.45-9.30. Vi är bara sju i denna grupp, men det är ganska lagom. I den förra var vi 11 stycken, vilket kändes som för mycket. Det är samma människor som i den förra kursen, fast lite färre då, vilket känns bra. Jag kommer bra överens med mammorna i den här gruppen, vilket gör det så mycket roligare.
På tisdagen hade över Julias syster Carro födelsedag, så dit åkte vi på kvällen för att fira henne. Hon och Basti bor inne i Hannover, i en visserligen ganska liten lägenhet, men vad fin den var! Det kändes som om de har ganska mycket pengar. Takhöjden måste varit tre meter. Det var en trevlig kväll, trots att jag inte kände så många personer. Jag fick smaka Zwiebelkuchen och Federweisser, som tydligen ska vara typiskt tyskt. Den här Federweisser var vansinnigt söt, det gick i princip bara att dricka ett glas av den innan det blev för sött. Charlotte var hur gullig som helst den här kvällen, hon gick omkring på egen hand i lägenheten men skulle hela tiden vara där Carro var. Det var som om hon kände på sig vem som var födelsedagsbarnet, för hela kvällen var det bara Carro, Carro och Carro. Hon charmade alla. :) Precis som hon brukar.
På onsdagen var det dags för språkkurs igen på kvällen och det gick bra. På torsdagkvällen träffade jag Dani en stund och hon visade bilder från sin höstlovsresa till Lanzarote. Det var ganska kul, med tanke på att jag har varit där två gånger och därför kände igen en hel del, som nationalparken Timanfaya. Det väckte lite minnen till liv. På fredagen var det bad för scouterna. Vi träffades på badhuset i Springe och hade en rolig stund. Därefter var jag med om min första "Laternenumzug" med resten av familjen. Detta är en typisk tysk tradition och den går ut på att barn träffas med ljuslyktor och går genom samhället. Tidigare gick barnen själva, men nu går ofta föräldrar med. Det kändes som om halva Springe hade samlats för att "gå lykta" som de säger, men det visade sig senare i tidningen att det "bara" hade varit 400 personer. Det var hur som helst väldigt mysigt och vi avslutade kvällen med att äta på Pallas, den grekiska restaurangen som vi brukar äta på.
Lördagen och söndagen var fixardagar. Jag tvättade, städade, fixade julklappar och så vidare. Jag måste säga att jag är ganska stolt över mig själv. Två månader innan julafton var jag klar med presenterna till sju av de elva personerna jag ska ge till. Inte illa. Och nu alltså även med den till Julia. På lördagkvällen hade vi familjekväll och tittade på den första Twilight-filmen. Helt okej. Jag har de senaste veckorna varit helt uppslukad av det två första böckerna, vilket är ännu en anledning till att jag inte hunnit skriva. Igår läste jag klart tvåan.
Sedan var det då måndag igen (förra veckan alltså). Språkkurs på kvällen och det blir roligare för varje gång. Kanske inte själva lärandet i sig, men vi känner varandra bättre, vilket gör att det är en mer avslappnad stämning nu än i början. Jag trivs med människorna där, även om läraren fortfarande är lite mysko. På tisdagen var det babysim och det var kul som vanligt. En rolig eller snarare gullig sak som hände var att Charlotte fick en puss av Janis (en av de andra) på slutet. Det var verkligen hur sött som helst. :) Den här dagen var jag även för första gången på Springes motsvarighet till Friskis och Svettis. Det var kul, även om jag hade en rejäl träningsvärk dagen efter.
På onsdagen var det språkkurs igen och den här gången fick vi lyssna på två föredrag. Det ingår i provet som man kan göra om man vill, och det här var en testomgång för två av oss. Man får tre teman att välja mellan och har sedan 30 min att förbereda ett 5-7 min långt föredrag. Det gick väl hyfsat bra för båda två. Vem vet, nästa gång kan det vara min tur, Oscar (vår lärare) kommer nämligen bara att plocka två, vilka som helst. Men jag är inte jättenervös för nåt sånt. Det har jag ju gjort förr.
På torsdagen kom sedan pappa och Marie. Julia och jag var upptagna en stund av eftermiddagen med att baka kakor och jag städade på mitt rum. Det behövdes. Vi började med att fika och visa huset. Sedan visade jag dom Springe och båda två samt Johan kan intyga att det går väldigt fort. Det finns inte mycket att se, typ en gågata och inget mer, men jag tycker om det ändå. :) På kvällen var vi allihopa och åt på Bacchus, en annan grekisk resturang. Gud, vad mätt jag blev... På fredagen jobbade jag som vanligt, men Julia kom hem tidigt, vid 10-tiden (som hon gör på fredagar nu för tiden). Därefter åkte jag och min svenska familj till Hameln. Naturligtvis blev det lite shoppat, men den delen stod Marie mest för. :) På fredagkvällen var jag med min tyska familj på Julias pappas 60-kalas. Det var en trevlig tillställning, trots att jag kände så få. Det var hippitema och vissa av Wolfgangs vänner hade spökat ut sig nåt så fruktansvärt. Det var hur kul som helst att se. Jag körde hem lite innan 11, eftersom Charlotte började bli trött då. Jag är lite stolt över att jag hittade hem från kalaset, som ligger i en by lite längre bort. :) Det kanske kan bli nåt av mitt usla lokalsinne nån gång...
På lördagen åt vi en sen och stor frukost allihopa, innan jag, Marie och pappa tog tåget in till Hannover. Det blev en heldag där, med shopping, fika och en tur i gamla stan. Jag hade jättetrevligt och det blev lite julklappar köpta till mig. :) På kvällen åt vi allihopa tillsammans här hemma och sedan försökte Milan och Julia läsa pappas serietidning (Larson). Det var riktigt roligt att lyssna på dom.
Nu hinner jag tyvärr inte skriva nåt mer, för jag ska in till Hannover strax. Kort inom H&M och sedan träffa Michael från språkkursen. Vi ska äta nåt och sitta och prata bort tiden en stund innan språkkursen börjar. Förhoppningsvis hinner jag skriva om de senaste dagarna imorgon.
Hoppas att ni mår bra där hemma, jag mår finfint! :D
Så vad har då hänt sedan söndagen efter jag åkte hemifrån Sverige? Här kommer en snabbresumé. Måndagen var det planerat att jag skulle på språkkurs precis som vanligt, men den blev inställd. Lite surt, men jag fick en pratstund med diverse människor på skype istället, och det är ju aldrig fel. På tisdagen började babysimmet igen och det var lika kul som vanligt. Det har blivit så populärt att de är tvungna att ha tre kurser, så därför är Charlotte och jag där nu redan 8.45-9.30. Vi är bara sju i denna grupp, men det är ganska lagom. I den förra var vi 11 stycken, vilket kändes som för mycket. Det är samma människor som i den förra kursen, fast lite färre då, vilket känns bra. Jag kommer bra överens med mammorna i den här gruppen, vilket gör det så mycket roligare.
På tisdagen hade över Julias syster Carro födelsedag, så dit åkte vi på kvällen för att fira henne. Hon och Basti bor inne i Hannover, i en visserligen ganska liten lägenhet, men vad fin den var! Det kändes som om de har ganska mycket pengar. Takhöjden måste varit tre meter. Det var en trevlig kväll, trots att jag inte kände så många personer. Jag fick smaka Zwiebelkuchen och Federweisser, som tydligen ska vara typiskt tyskt. Den här Federweisser var vansinnigt söt, det gick i princip bara att dricka ett glas av den innan det blev för sött. Charlotte var hur gullig som helst den här kvällen, hon gick omkring på egen hand i lägenheten men skulle hela tiden vara där Carro var. Det var som om hon kände på sig vem som var födelsedagsbarnet, för hela kvällen var det bara Carro, Carro och Carro. Hon charmade alla. :) Precis som hon brukar.
På onsdagen var det dags för språkkurs igen på kvällen och det gick bra. På torsdagkvällen träffade jag Dani en stund och hon visade bilder från sin höstlovsresa till Lanzarote. Det var ganska kul, med tanke på att jag har varit där två gånger och därför kände igen en hel del, som nationalparken Timanfaya. Det väckte lite minnen till liv. På fredagen var det bad för scouterna. Vi träffades på badhuset i Springe och hade en rolig stund. Därefter var jag med om min första "Laternenumzug" med resten av familjen. Detta är en typisk tysk tradition och den går ut på att barn träffas med ljuslyktor och går genom samhället. Tidigare gick barnen själva, men nu går ofta föräldrar med. Det kändes som om halva Springe hade samlats för att "gå lykta" som de säger, men det visade sig senare i tidningen att det "bara" hade varit 400 personer. Det var hur som helst väldigt mysigt och vi avslutade kvällen med att äta på Pallas, den grekiska restaurangen som vi brukar äta på.
Lördagen och söndagen var fixardagar. Jag tvättade, städade, fixade julklappar och så vidare. Jag måste säga att jag är ganska stolt över mig själv. Två månader innan julafton var jag klar med presenterna till sju av de elva personerna jag ska ge till. Inte illa. Och nu alltså även med den till Julia. På lördagkvällen hade vi familjekväll och tittade på den första Twilight-filmen. Helt okej. Jag har de senaste veckorna varit helt uppslukad av det två första böckerna, vilket är ännu en anledning till att jag inte hunnit skriva. Igår läste jag klart tvåan.
Sedan var det då måndag igen (förra veckan alltså). Språkkurs på kvällen och det blir roligare för varje gång. Kanske inte själva lärandet i sig, men vi känner varandra bättre, vilket gör att det är en mer avslappnad stämning nu än i början. Jag trivs med människorna där, även om läraren fortfarande är lite mysko. På tisdagen var det babysim och det var kul som vanligt. En rolig eller snarare gullig sak som hände var att Charlotte fick en puss av Janis (en av de andra) på slutet. Det var verkligen hur sött som helst. :) Den här dagen var jag även för första gången på Springes motsvarighet till Friskis och Svettis. Det var kul, även om jag hade en rejäl träningsvärk dagen efter.
På onsdagen var det språkkurs igen och den här gången fick vi lyssna på två föredrag. Det ingår i provet som man kan göra om man vill, och det här var en testomgång för två av oss. Man får tre teman att välja mellan och har sedan 30 min att förbereda ett 5-7 min långt föredrag. Det gick väl hyfsat bra för båda två. Vem vet, nästa gång kan det vara min tur, Oscar (vår lärare) kommer nämligen bara att plocka två, vilka som helst. Men jag är inte jättenervös för nåt sånt. Det har jag ju gjort förr.
På torsdagen kom sedan pappa och Marie. Julia och jag var upptagna en stund av eftermiddagen med att baka kakor och jag städade på mitt rum. Det behövdes. Vi började med att fika och visa huset. Sedan visade jag dom Springe och båda två samt Johan kan intyga att det går väldigt fort. Det finns inte mycket att se, typ en gågata och inget mer, men jag tycker om det ändå. :) På kvällen var vi allihopa och åt på Bacchus, en annan grekisk resturang. Gud, vad mätt jag blev... På fredagen jobbade jag som vanligt, men Julia kom hem tidigt, vid 10-tiden (som hon gör på fredagar nu för tiden). Därefter åkte jag och min svenska familj till Hameln. Naturligtvis blev det lite shoppat, men den delen stod Marie mest för. :) På fredagkvällen var jag med min tyska familj på Julias pappas 60-kalas. Det var en trevlig tillställning, trots att jag kände så få. Det var hippitema och vissa av Wolfgangs vänner hade spökat ut sig nåt så fruktansvärt. Det var hur kul som helst att se. Jag körde hem lite innan 11, eftersom Charlotte började bli trött då. Jag är lite stolt över att jag hittade hem från kalaset, som ligger i en by lite längre bort. :) Det kanske kan bli nåt av mitt usla lokalsinne nån gång...
På lördagen åt vi en sen och stor frukost allihopa, innan jag, Marie och pappa tog tåget in till Hannover. Det blev en heldag där, med shopping, fika och en tur i gamla stan. Jag hade jättetrevligt och det blev lite julklappar köpta till mig. :) På kvällen åt vi allihopa tillsammans här hemma och sedan försökte Milan och Julia läsa pappas serietidning (Larson). Det var riktigt roligt att lyssna på dom.
Nu hinner jag tyvärr inte skriva nåt mer, för jag ska in till Hannover strax. Kort inom H&M och sedan träffa Michael från språkkursen. Vi ska äta nåt och sitta och prata bort tiden en stund innan språkkursen börjar. Förhoppningsvis hinner jag skriva om de senaste dagarna imorgon.
Hoppas att ni mår bra där hemma, jag mår finfint! :D
onsdag 28 oktober 2009
Vart tar tiden vägen?
Ja, som ni märkte blev det inget inlägg i söndags och inget de senaste dagarna heller. Det händer så mycket nu och jag har så mycket att göra så det blir inget tid över att skriva. Jag hoppas att jag hinner skriva lite mer om vad som hänt den senaste 1,5 veckan de närmsta dagarna, men hoppas inte på för mycket. Det händer som sagt var lite för mycket just nu.
Jag mår hur som helst bra och trivs fortfarande bra här nere. Imorgon har jag varit här tre månader, en fjärdedel av min tid här nere. Kan inte bestämma mig för om det känns mycket eller lite. Det har i alla fall varit tre toppenmånader. :)
Jag mår hur som helst bra och trivs fortfarande bra här nere. Imorgon har jag varit här tre månader, en fjärdedel av min tid här nere. Kan inte bestämma mig för om det känns mycket eller lite. Det har i alla fall varit tre toppenmånader. :)
lördag 24 oktober 2009
Jodå, jag lever
Tänkte bara berätta att jag lever. Det kom ett mejl från mormor idag där hon undrade om jag levde, var sjuk eller bara inte hade tid att skriva. Och jag har inte haft tid att skriva, så enkelt är det. Jag mår bra och imorgon kommer det förhoppningsvis ett inlägg.
söndag 18 oktober 2009
Lugna och sköna dagar
De senaste två dagarna har varit ganska lugna, men vi har för det inte suttit hemma hela dagarna. Igår förmiddag och lite eftermiddag så var det plockdag för min del. Jag lagade ett par byxor, städade lite, tvättade, gjorde lite ärenden på stan, började på Julias julklapp m.m. Det var lite saker som behövde göras helt enkelt och det var skönt att få dem gjorda.
På eftermiddagen åkte vi hem till en bekant till Julia och Milan. Han hade en form av trädgårdsfest, där det var lite blandat med folk som sålde diverse hantverk, marmelad och dylikt samt kakor och mat. Tyvärr var vädret kallt och bitvis regnigt, så det var inte jättemycket folk där. Fast jag måste ändå säga att det var mer folk än väntat med tanke på vädret. Charlotte och jag gjorde pinnbröd åt henne, medan Milan satsade mer på att äta lite potatis med quark. Det var ganska trevligt, om än lite för kyligt.
På kvällen tog vi det ganska lugnt. Alla var trötta och efter maten och lek med Charlotte så drog vi oss tillbaka ganska tidigt. Det blev lite prat på Skype innan även jag gick och la mig.
Idag vaknade jag lite efter nio och efter frukost så fortsatte jag med Julias julklapp (jag vågar inte skriva vad det är, hon har min URL och skulle kunna få för sig att kolla på bloggen, men jag kan säga att jag gör den själv). Jag tog en promenad och började sedan fundera på önskelista inför julen. Folk där hemma har redan börjat kräva att få veta vad jag önskar mig. Dessutom har jag funderat på vad jag ska ge alla. Det är ju fyra till som ska ha julklapp i år jämfört med förra året, så det gäller att börja i tid. Mitt problem för tillfället är att det finns så många fina saker som jag skulle vilja ge till alla där hemma, men plånboken har ju även den en gräns. Det finns visserligen även födelsedagar, men innan de kommer lär jag ju ha hittat ännu fler saker. Dagens i-landsproblem...
På eftermiddagen åkte vi till Wisentgehege där det var Kürbisfest. Även Julias föräldrar var där. Det hände dock inte jättemycket där, lite pyssel för barn med pumpor och så. De sålde även pumpavåfflor och det var vi ju tvungna att köpa. De smakar nämligen riktigt gott. Det blev en trevligt eftermiddag. Vi strövade mest omkring i området, lite planlöst sådär och tittade på djuren.
Sedan vi kom hem igen har det inte hänt så mycket. Jag passade Charlotte lite och sedan åt vi middag och nu sitter jag här. Ska gå och lägga mig tidigt ikväll var planen. Hoppas att ni mår bra!
På eftermiddagen åkte vi hem till en bekant till Julia och Milan. Han hade en form av trädgårdsfest, där det var lite blandat med folk som sålde diverse hantverk, marmelad och dylikt samt kakor och mat. Tyvärr var vädret kallt och bitvis regnigt, så det var inte jättemycket folk där. Fast jag måste ändå säga att det var mer folk än väntat med tanke på vädret. Charlotte och jag gjorde pinnbröd åt henne, medan Milan satsade mer på att äta lite potatis med quark. Det var ganska trevligt, om än lite för kyligt.
På kvällen tog vi det ganska lugnt. Alla var trötta och efter maten och lek med Charlotte så drog vi oss tillbaka ganska tidigt. Det blev lite prat på Skype innan även jag gick och la mig.
Idag vaknade jag lite efter nio och efter frukost så fortsatte jag med Julias julklapp (jag vågar inte skriva vad det är, hon har min URL och skulle kunna få för sig att kolla på bloggen, men jag kan säga att jag gör den själv). Jag tog en promenad och började sedan fundera på önskelista inför julen. Folk där hemma har redan börjat kräva att få veta vad jag önskar mig. Dessutom har jag funderat på vad jag ska ge alla. Det är ju fyra till som ska ha julklapp i år jämfört med förra året, så det gäller att börja i tid. Mitt problem för tillfället är att det finns så många fina saker som jag skulle vilja ge till alla där hemma, men plånboken har ju även den en gräns. Det finns visserligen även födelsedagar, men innan de kommer lär jag ju ha hittat ännu fler saker. Dagens i-landsproblem...
På eftermiddagen åkte vi till Wisentgehege där det var Kürbisfest. Även Julias föräldrar var där. Det hände dock inte jättemycket där, lite pyssel för barn med pumpor och så. De sålde även pumpavåfflor och det var vi ju tvungna att köpa. De smakar nämligen riktigt gott. Det blev en trevligt eftermiddag. Vi strövade mest omkring i området, lite planlöst sådär och tittade på djuren.
Sedan vi kom hem igen har det inte hänt så mycket. Jag passade Charlotte lite och sedan åt vi middag och nu sitter jag här. Ska gå och lägga mig tidigt ikväll var planen. Hoppas att ni mår bra!
fredag 16 oktober 2009
Tillbaka i Tyskland
Japp, nu är jag tillbaka i Springe sedan onsdag kväll (eller snarare natt eftersom jag inte kom hem förrän lite innan midnatt). Det var helt suveränt att komma hem till Sverige igen, efter mer än 10 veckor här nere. Det var så vansinnigt roligt att träffa alla igen och så skönt att komma hem. Jag hann med familj, släkt, Johan, Helena, bio, klippning med mera på mindre än fem dagar, men så var det intensivt också. Det var hur som helst underbart att tillbringa några dagar hemma, lite synd att det inte blev fler. Jag saknar redan allt och alla där hemma.
Men det var också riktigt kul att komma tillbaka. I onsdags eftermiddag lämnade mormor mig på Svågertorp och sedan bar det av med tåg till Kastrup. Priset för denna 15 min långa resa är hutlöst, 105 kr! Väl på Kastrup visade det sig att planet var 40-45 minuter försenat, vilket var lite störigt. Men men, till slut kom planet iväg och jag landade på Hannovers flygplats lagom i tid för att hinna hämta min ryggsäck innan tåget till Hannover gick. För ovanlighetens skull sov jag i 45 min på flyget, vilket är typ hela resan. Jag som normalt inte sover alls varken på flygplan eller i bilar. Men jag måste verkligen varit trött.
Väl framme på centralstationen köpte jag lite att äta innan det bar av med tunnelbanan till språkkursen. Vi var en tapper skara på 9-10 personer som stretade vidare med våra prepositioner och vi har nu även börjat lite med modala hjälpverb. Naturligtvis fick vi läxa, men jag gjorde i alla fall en del av den på tåget hem till Springe. När jag halv tolv kom fram till Springe var det iskallt ute och jag frös rejält under den 15 min långa promenaden hem. Hösten har verkligen kommit, och en bister kyla med den. Jag tror att jag somnade inom loppet av några minuter från det jag lagt huvudet på kudden. Jag var trött helt enkelt.
Igår så vaknade jag ungefär vid halv tio. Jag hade pratat med Julia kvällen innan och hon sa att jag kunde sova ut, vilket jag var väldigt tacksam för. Mottagandet när jag kom ner var det bästa jag kunde önskat. Julia och Charlotte var visserligen på väg ut för att göra lite ärenden, men jag fick en kram av Julia och Charlotte ville direkt upp ur vagnen och upp i min famn. Mer välkommen kunde jag nog inte känt mig. Jag åt frukost i lugnan ro och städade sen lite. När Charlotte och Julia kom tillbaka så satt vi och pratade en stund och Charlotte skulle prompt sitta i mitt knä. Jag märkte då att jag hade saknat henne. När jag var hemma i Sverige hade jag inte tid för det, men det var toppen att komma tillbaka. Hon satt och sa "Nanna" hela tiden och skulle gosa. Det var hur mysigt som helst. När Charlotte sedan somnade så utförde Julia och jag en stor höststädning med dammtorkning, sopning, avtorkning av golv och fönsterputsning. Medan golvet torkade satt vi i soffan och pratade. Det var verkligen trevligt, i Julia har jag funnit en god vän.
När Charlotte sedan vaknade var det dags för middag för henne och sedan gick vi ut en sväng. Vädret var nämligen strålande. Sol och knappt några moln på himlen, men riktigt kallt. Jag köpte ett par höststövlar, riktigt snygga och dessutom för endast €35. Det kallar jag kap. Dessutom tog det knappt nån tid alls att hitta dom, jag tror jag provade två andra efteråt men bestämde mig ändå snabbt för dessa. Och snygga är de. Sedan måste jag erkänna att jag ljugit för er. I förra inlägget till på köpet. Jag åt nämligen inte årets sista glass för en vecka sedan, utan det blev en till igår... Vädret var ju så fint och det passade verkligen med en glass. Och gott var det ju dessutom...
Eftermiddagen/kvällen spenderade jag först lite för mig själv, sedan med resten av familjen. Vi lekte med Charlotte och hade en trevlig kväll. Julia och jag kollade in utbudet av musikaler, konserter, teatrar och så vidare i Hannover. Förmodligen ska jag, Julia och Milan gå och se Fantomen på operan i januari, vilket känns som en riktigt kul grej.
Idag har vädret varit verkligen annorlunda jämfört med igår. Det märkte jag redan under natten, när jag vaknade en gång av att det öste ner ute. Det hörs ganska bra mot mina takfönster. Så det har regnat i princip hela dagen. Julia och jag bestämde oss därför för att åka till ett köpcenter en bit utanför Hannover och spenderade några timmar där. Det fanns ett jättestort H&M där och naturligtvis lämnade ingen av oss butiken utan varsin kasse. För min del blev det tre tröjor. Men H&M är ju vansinnigt billigt. De senaste två dagarna har jag köpt ett par skor och tre tröjor för mindre än 80 euro. Det tycker i alla fall jag är billigt.
När vi kom hem var det dags för middagslur för Charlotte. Julia och jag tog under tiden det ganska lugnt och började titta på en film, "Die Kinder des Monsieur Matthieu". Den var underbar. Egentligen en fransk film, men naturligtvis dubbad till tyska.
Vid tre kom Änni och Resa hit och fikade. De stannade hela eftermiddagen och kvällen och åt även middag här. Det var trevligt, vi pratade och lekte med Charlotte. Änni och Julia övade på en låt som de ska spela på deras pappas 60-årskalas om ungefär två veckor (båda två spelar tvärflöjt). När vi ätit skulle de åka hem igen och vi andra satt kvar i soffan ett tag, men drog oss tillbaka ganska snabbt eftersom alla var trötta. Så nu sitter jag här och skriver detta långa inlägg och ska väl gå och lägga mig inom en ganska snar framtid, kanske läsa lite innan eller så. Hoppas att alla som läser detta mår bra, för det gör jag även om jag har lite hemlängtan.
Jag avslutar med en bild på mig och min lilla sötnos här nere:
Men det var också riktigt kul att komma tillbaka. I onsdags eftermiddag lämnade mormor mig på Svågertorp och sedan bar det av med tåg till Kastrup. Priset för denna 15 min långa resa är hutlöst, 105 kr! Väl på Kastrup visade det sig att planet var 40-45 minuter försenat, vilket var lite störigt. Men men, till slut kom planet iväg och jag landade på Hannovers flygplats lagom i tid för att hinna hämta min ryggsäck innan tåget till Hannover gick. För ovanlighetens skull sov jag i 45 min på flyget, vilket är typ hela resan. Jag som normalt inte sover alls varken på flygplan eller i bilar. Men jag måste verkligen varit trött.
Väl framme på centralstationen köpte jag lite att äta innan det bar av med tunnelbanan till språkkursen. Vi var en tapper skara på 9-10 personer som stretade vidare med våra prepositioner och vi har nu även börjat lite med modala hjälpverb. Naturligtvis fick vi läxa, men jag gjorde i alla fall en del av den på tåget hem till Springe. När jag halv tolv kom fram till Springe var det iskallt ute och jag frös rejält under den 15 min långa promenaden hem. Hösten har verkligen kommit, och en bister kyla med den. Jag tror att jag somnade inom loppet av några minuter från det jag lagt huvudet på kudden. Jag var trött helt enkelt.
Igår så vaknade jag ungefär vid halv tio. Jag hade pratat med Julia kvällen innan och hon sa att jag kunde sova ut, vilket jag var väldigt tacksam för. Mottagandet när jag kom ner var det bästa jag kunde önskat. Julia och Charlotte var visserligen på väg ut för att göra lite ärenden, men jag fick en kram av Julia och Charlotte ville direkt upp ur vagnen och upp i min famn. Mer välkommen kunde jag nog inte känt mig. Jag åt frukost i lugnan ro och städade sen lite. När Charlotte och Julia kom tillbaka så satt vi och pratade en stund och Charlotte skulle prompt sitta i mitt knä. Jag märkte då att jag hade saknat henne. När jag var hemma i Sverige hade jag inte tid för det, men det var toppen att komma tillbaka. Hon satt och sa "Nanna" hela tiden och skulle gosa. Det var hur mysigt som helst. När Charlotte sedan somnade så utförde Julia och jag en stor höststädning med dammtorkning, sopning, avtorkning av golv och fönsterputsning. Medan golvet torkade satt vi i soffan och pratade. Det var verkligen trevligt, i Julia har jag funnit en god vän.
När Charlotte sedan vaknade var det dags för middag för henne och sedan gick vi ut en sväng. Vädret var nämligen strålande. Sol och knappt några moln på himlen, men riktigt kallt. Jag köpte ett par höststövlar, riktigt snygga och dessutom för endast €35. Det kallar jag kap. Dessutom tog det knappt nån tid alls att hitta dom, jag tror jag provade två andra efteråt men bestämde mig ändå snabbt för dessa. Och snygga är de. Sedan måste jag erkänna att jag ljugit för er. I förra inlägget till på köpet. Jag åt nämligen inte årets sista glass för en vecka sedan, utan det blev en till igår... Vädret var ju så fint och det passade verkligen med en glass. Och gott var det ju dessutom...
Eftermiddagen/kvällen spenderade jag först lite för mig själv, sedan med resten av familjen. Vi lekte med Charlotte och hade en trevlig kväll. Julia och jag kollade in utbudet av musikaler, konserter, teatrar och så vidare i Hannover. Förmodligen ska jag, Julia och Milan gå och se Fantomen på operan i januari, vilket känns som en riktigt kul grej.
Idag har vädret varit verkligen annorlunda jämfört med igår. Det märkte jag redan under natten, när jag vaknade en gång av att det öste ner ute. Det hörs ganska bra mot mina takfönster. Så det har regnat i princip hela dagen. Julia och jag bestämde oss därför för att åka till ett köpcenter en bit utanför Hannover och spenderade några timmar där. Det fanns ett jättestort H&M där och naturligtvis lämnade ingen av oss butiken utan varsin kasse. För min del blev det tre tröjor. Men H&M är ju vansinnigt billigt. De senaste två dagarna har jag köpt ett par skor och tre tröjor för mindre än 80 euro. Det tycker i alla fall jag är billigt.
När vi kom hem var det dags för middagslur för Charlotte. Julia och jag tog under tiden det ganska lugnt och började titta på en film, "Die Kinder des Monsieur Matthieu". Den var underbar. Egentligen en fransk film, men naturligtvis dubbad till tyska.
Vid tre kom Änni och Resa hit och fikade. De stannade hela eftermiddagen och kvällen och åt även middag här. Det var trevligt, vi pratade och lekte med Charlotte. Änni och Julia övade på en låt som de ska spela på deras pappas 60-årskalas om ungefär två veckor (båda två spelar tvärflöjt). När vi ätit skulle de åka hem igen och vi andra satt kvar i soffan ett tag, men drog oss tillbaka ganska snabbt eftersom alla var trötta. Så nu sitter jag här och skriver detta långa inlägg och ska väl gå och lägga mig inom en ganska snar framtid, kanske läsa lite innan eller så. Hoppas att alla som läser detta mår bra, för det gör jag även om jag har lite hemlängtan.
Jag avslutar med en bild på mig och min lilla sötnos här nere:
torsdag 8 oktober 2009
Passande språkkurs (äntligen!) och sista glassen för i år
En glassbar, ett bord där jag sitter och mumsar på en glass, strålande solsken och italienska i bakgrunden. Det kunde ha varit sommarsemester i Italien, men det var faktiskt Springe idag. (Det faktum att jag är omringad av korsvirkeshus, att jag måste ha fleecetröja på mig för att inte frysa och att alla utom ägaren till glassbaren och en gäst pratar tyska kan man enkelt glömma bort för att det ska bli Italien istället för Tyskland.) Det har nämligen varit ganska fint väder här idag, visserligen kallt men rejält med sol och under seneftermiddagen överhuvudtaget inga moln. Det var trevligt. Julia och jag passade på att äta vad som till 99.99% säkerhet var årets sista glassbägare utomhus. En nötbägare med en ny sorts varm chokladsås, lite tjockare än vanlig chokladsås blev det för min del. Smaskens som vanligt.
Gårdagen var på förmiddagen ganska händelselös men på kvällen desto roligare. På morgonen behövde jag inte börja jobba förrän vid nio och jag lekte en stund men Charlotte innan det var dags för hennes förmiddagslur. Eftersom jag av någon okänd anledning var rejält trött (sov riktigt mycket natten innan så det kan inte vara därför) så tog även jag en tupplur. Jag vaknade ca 1,5 timme senare och Charlotte ungefär tio minuter efter mig. Lekdags igen, lunch för Charlottes del och sedan en sväng på stan. Bland annat så handlade vi vantar till Charlotte. En stund efter att vi kom hem igen kom Julia ner. Hon var då klar med uppsatsrättningen för den dagen. Hon tog en sväng på stan med Charlotte och jag städade lite. Sedan bar det ut på stan även för min del igen och det blev lite smått och gott.
Eftermiddagen spenderades för min del med att läsa ut Kalla det vad fan du vill, helt klart läsvärd bok, riktigt rolig på vissa ställen. Vid halv sju åkte jag med tåget till Hannover och språkkursen. I fortsättningen kommer jag att kunna ta tåget vid sju, men idag ville jag vara ute i god tid eftersom jag inte visste exakt var byggnaden låg. Det var dock väldigt lätt att hitta dit. Så nu hade jag hittat fram till den tredje språkkursen som jag varit anmäld till, C2 alltså, även kallad Oberstufenkurs (översatt: kurs på översta nivån). Det visade sig vara helt rätt kurs för mig. Det var en salig blandning av människor där. Några au-pairer från Ryssland, en amerikansk utbytesgymnasist, en vietnames som är student vid Hannover universitet, en amerikansk jurist som jobbar i Tyskland sedan tre år tillbaka och en brasilianska som för fyra år sedan träffade sin blivande man i som då var utbytesstudent i Brasilien och för två år sedan flyttade hit och har lärt sig tyska helt från grunden, för att nämna några av personerna som var där. Det verkade vara ett trevligt gäng och jag lär trivas med dom.
Hur var då kursen språkligt sätt? Jodå, det var rätt nivå för mig. Det kommer att krävas en hel del arbete och lätt kommer det inte att vara, för nu är nivån verkligen hög och det är små detaljer som vi nu lär oss, sådana saker där det inte finns någon regel utan man bara måste memorera. Till exempel vilka prepositioner som hör ihop med vilka verb eller adjektiv och så vidare. Det kommer definitivt bli en hel del timmar som spenderas med ordboken, men jag har ju också tur som har Julia. Hon kommer att vara till stor hjälp tror jag. Läxa fick vi också, så den har jag suttit med några timmar idag och jag är ändå inte halvfärdig. Som sagt var, det är en hög nivå nu. Men jag tror att det kommer att bli riktigt kul och jag kommer definitivt att lära mig en hel del under kursen. De andra är på samma nivå som jag, vissa kan saker som jag inte kan men i gengäld kan jag vissa saker som några andra inte kan. Vi har olika problem med språket men kursen passar oss alla. Och som sagt var, jag tror det kommer att bli kul, även om jag inte är riktigt säker på vad jag tycker om läraren ännu. Han verkar vara en lite konstig typ.
Efter kursens slut tog jag tunnelbanan till centralen och därifrån gick tåget fem i elva hem till Springe. Det hade börjat regna, blixtra och åska under kvällen och lagom till att jag låst upp cykeln så öppnar himmlen sig. Innan hade det regnat rejält, nu var det nästan komiskt så mycket som det öste ner. Det var som om nån uppe i himmlen hällde stora hinkar med vatten ner över Springe. Men jag ville ju hem, var rejält trött, så det var bara att bege sig ut i natten och regnet. Jag överdriver inte när jag säger att det bara tog fem sekunder innan mina jeans var helt genomblöta och kanske 10-15 sekunder till innan min converse var det. Som tur var hade jag regnjacka, annars hade hela jag varit blöt in på bara skinnet när jag kom hem. Nu var det bara halva jag. Det var bara av med byxorna så fort jag kom in i hallen och jag tror inte att de har torkat än...
Idag då? Jodå, jag började vid nio idag igen då Julia gick upp för att rätta resten av skolarbetena. Jag och Charlotte lekte en stund, men eftersom hon vaknat tidigt så blev förmiddagsluren ganska tidig också. Hon somnade redan vid halv tio och sov sedan i 1,5 timme. Jag städade lite och arbetade sen en stund med mina tyska prepositioner. Sedan var det med lek och lunch för Charlotte. Eftersom vädret blev bätte och solen tittade fram blev det en kort promenad, en stund på lekplatsen och sedan en sväng om Penny markt. Vart man än går nu och vilken affär man än besöker får Charlotte nästan alltid nån liten present eftersom hon är så söt. En liten brödbit på bageriet, en äppelbit på marknaden och igår en mugg i leksaksbutiken. Det blev även en liten brödbit för Charlotte idag.
När vi kom hem igen var Julia helt klar med allt arbete och var på ett strålande humör. Vi bestämde oss alltså för att gå och äta säsongens sista glass på Martino och det var trevligt och skönt i solen. Nu på eftermiddagen har jag arbetat med tyskaläxan och även packat lite. Det är ju så att jag ska åka hem imorgon! Visserligen bara på ett ganska kort besök, men det ska bli så skönt och kul att komma hem, även om det bara är för några dagar. Så nu ska jag göra lite till läxa, packa klart min lilla ryggsäck och sedan gå och lägga mig ganska snart tror jag, är trots allt ganska trött. Nu lär det inte bli nåt bloggande förrän tidigast om en vecka, men många av er träffar jag snart! Vi ses imorgon eller de närmsta dagarna! :)
Gårdagen var på förmiddagen ganska händelselös men på kvällen desto roligare. På morgonen behövde jag inte börja jobba förrän vid nio och jag lekte en stund men Charlotte innan det var dags för hennes förmiddagslur. Eftersom jag av någon okänd anledning var rejält trött (sov riktigt mycket natten innan så det kan inte vara därför) så tog även jag en tupplur. Jag vaknade ca 1,5 timme senare och Charlotte ungefär tio minuter efter mig. Lekdags igen, lunch för Charlottes del och sedan en sväng på stan. Bland annat så handlade vi vantar till Charlotte. En stund efter att vi kom hem igen kom Julia ner. Hon var då klar med uppsatsrättningen för den dagen. Hon tog en sväng på stan med Charlotte och jag städade lite. Sedan bar det ut på stan även för min del igen och det blev lite smått och gott.
Eftermiddagen spenderades för min del med att läsa ut Kalla det vad fan du vill, helt klart läsvärd bok, riktigt rolig på vissa ställen. Vid halv sju åkte jag med tåget till Hannover och språkkursen. I fortsättningen kommer jag att kunna ta tåget vid sju, men idag ville jag vara ute i god tid eftersom jag inte visste exakt var byggnaden låg. Det var dock väldigt lätt att hitta dit. Så nu hade jag hittat fram till den tredje språkkursen som jag varit anmäld till, C2 alltså, även kallad Oberstufenkurs (översatt: kurs på översta nivån). Det visade sig vara helt rätt kurs för mig. Det var en salig blandning av människor där. Några au-pairer från Ryssland, en amerikansk utbytesgymnasist, en vietnames som är student vid Hannover universitet, en amerikansk jurist som jobbar i Tyskland sedan tre år tillbaka och en brasilianska som för fyra år sedan träffade sin blivande man i som då var utbytesstudent i Brasilien och för två år sedan flyttade hit och har lärt sig tyska helt från grunden, för att nämna några av personerna som var där. Det verkade vara ett trevligt gäng och jag lär trivas med dom.
Hur var då kursen språkligt sätt? Jodå, det var rätt nivå för mig. Det kommer att krävas en hel del arbete och lätt kommer det inte att vara, för nu är nivån verkligen hög och det är små detaljer som vi nu lär oss, sådana saker där det inte finns någon regel utan man bara måste memorera. Till exempel vilka prepositioner som hör ihop med vilka verb eller adjektiv och så vidare. Det kommer definitivt bli en hel del timmar som spenderas med ordboken, men jag har ju också tur som har Julia. Hon kommer att vara till stor hjälp tror jag. Läxa fick vi också, så den har jag suttit med några timmar idag och jag är ändå inte halvfärdig. Som sagt var, det är en hög nivå nu. Men jag tror att det kommer att bli riktigt kul och jag kommer definitivt att lära mig en hel del under kursen. De andra är på samma nivå som jag, vissa kan saker som jag inte kan men i gengäld kan jag vissa saker som några andra inte kan. Vi har olika problem med språket men kursen passar oss alla. Och som sagt var, jag tror det kommer att bli kul, även om jag inte är riktigt säker på vad jag tycker om läraren ännu. Han verkar vara en lite konstig typ.
Efter kursens slut tog jag tunnelbanan till centralen och därifrån gick tåget fem i elva hem till Springe. Det hade börjat regna, blixtra och åska under kvällen och lagom till att jag låst upp cykeln så öppnar himmlen sig. Innan hade det regnat rejält, nu var det nästan komiskt så mycket som det öste ner. Det var som om nån uppe i himmlen hällde stora hinkar med vatten ner över Springe. Men jag ville ju hem, var rejält trött, så det var bara att bege sig ut i natten och regnet. Jag överdriver inte när jag säger att det bara tog fem sekunder innan mina jeans var helt genomblöta och kanske 10-15 sekunder till innan min converse var det. Som tur var hade jag regnjacka, annars hade hela jag varit blöt in på bara skinnet när jag kom hem. Nu var det bara halva jag. Det var bara av med byxorna så fort jag kom in i hallen och jag tror inte att de har torkat än...
Idag då? Jodå, jag började vid nio idag igen då Julia gick upp för att rätta resten av skolarbetena. Jag och Charlotte lekte en stund, men eftersom hon vaknat tidigt så blev förmiddagsluren ganska tidig också. Hon somnade redan vid halv tio och sov sedan i 1,5 timme. Jag städade lite och arbetade sen en stund med mina tyska prepositioner. Sedan var det med lek och lunch för Charlotte. Eftersom vädret blev bätte och solen tittade fram blev det en kort promenad, en stund på lekplatsen och sedan en sväng om Penny markt. Vart man än går nu och vilken affär man än besöker får Charlotte nästan alltid nån liten present eftersom hon är så söt. En liten brödbit på bageriet, en äppelbit på marknaden och igår en mugg i leksaksbutiken. Det blev även en liten brödbit för Charlotte idag.
När vi kom hem igen var Julia helt klar med allt arbete och var på ett strålande humör. Vi bestämde oss alltså för att gå och äta säsongens sista glass på Martino och det var trevligt och skönt i solen. Nu på eftermiddagen har jag arbetat med tyskaläxan och även packat lite. Det är ju så att jag ska åka hem imorgon! Visserligen bara på ett ganska kort besök, men det ska bli så skönt och kul att komma hem, även om det bara är för några dagar. Så nu ska jag göra lite till läxa, packa klart min lilla ryggsäck och sedan gå och lägga mig ganska snart tror jag, är trots allt ganska trött. Nu lär det inte bli nåt bloggande förrän tidigast om en vecka, men många av er träffar jag snart! Vi ses imorgon eller de närmsta dagarna! :)
tisdag 6 oktober 2009
Språkkurs hit och språkkurs dit - värsta karusellen
De senaste två dagarna har väl egentligen inte varit så händelserika, men ganska krävande. Så nu sitter jag här framför datorn och är helt slut. Jag har dock sovmorgon imorgon, vilket är fantastiskt. Annars hade jag nog varit en zombieliknande sak imorgon.
Igår hade jag också lite sovmorgon, kommer att ha det denna veckan eftersom Julia är hemma (det är höstlov de närmsta två veckorna här). Lite innan nio blev vi upphämtade av Kerstin med dotter Jolina från Krabbelgruppe och åkte till Bad Münder (grannort) och frukost hos Kirsti. Nästan hela Krabbelgruppe var där, det saknades bara två stycken. Det blev en trevlig frukost där det pratades om ditt och datt.
När vi kom hem igen så somnade Charlotte nästan direkt och Julia satte sig på kontoret och rättade uppsatser. Jag städade lite men kunde sedan ta det ganska lugnt, läsa lite och så. Var inställd på att gå på språkkurs på eftermiddagen, men vilka tror ni ringer vid halv ett? Jo, Bildungsverein (föreningen där jag ska läsa). Tydligen var språkläraren sjuk, så måndagens lektion var inställd. Lite störigt igen... Men men, man kan ju inte göra något åt sjukdom. Så jag åkte med Julia och Kirsti till ett outlet en bra bit härifrån. Charlotte spenderade eftermiddagen med sin mormor och morfar medan vi var och shoppade. Tanken var att det skulle ta ungefär 1-1,5 timme att åka dit. Men Tyskland är ju ett enda stort vägarbete så det tog såklart ungefär 2 timmar. Lite lång väg att åka, men det blev en snygg t-shirt och en kofta för min del och desto mer för Julia och Kirsti.
Så eftermiddagsutflykten blev till en eftermiddag-kvällsutflykt. När vi kom hem lite efter sju kände vi för att få mat snabbt (jag hade bara ätit ett äpple sedan frukosten hos Kirsti) så vi hämtade helt sonika pizza. Här har dom fetaost på kebabpizzan, det är inte dumt. Sedan stapplade jag trött upp till mitt rum, där det blev lite skypesamtal innan jag somnade.
Idag så hade jag som sagt var också sovmorgon, behövde inte stiga upp förrän en stund efter åtta, sådär lagom för att hinna packa ihop mina saker och äta frukost innan det bar av på babysim. Det var sista gången på den här kursen, men om två veckor så börjar nästa och Charlotte och jag ska självklart vara med. :) Efter simningen somnade Charlotte såklart och eftersom det inte behövdes städas nåt så kunde jag sitta och läsa i lugn och ro. När Charlotte sedan vaknade fick hon lunch och sedan åkte vi alla tre och storhandlade. Det tog ett bra tag och mycket saker blev det. Jag har förresten köpt två julklappar, så duktig jag är.
Klockan fyra åkte jag med tåget till Hannover och sedan vidare med tunnelbanan till Bildungsverein. Jag kom alltså fram och hittade direkt rätt rum för språkkursen. När läraren kom in så fick jag presentera mig eftersom jag var ny och då konstaterade hon direkt att jag var överkvalificerad för den kursen. Så det var bara att traska ner två trappor till kontoret och fråga om det fanns nån plats kvar på C2-kursen som läraren hade föreslagit för min del istället. Den började egentligen igår och det fanns egentligen inga platser kvar, men när hon på kontoret pratat med både chefen för Bildungsverein och språkläraren så löste det sig. Så nu ska jag alltså gå C2, en kvällskurs. C2 är den högsta nivån som finns när det gäller främmande språk, så det lär bli en utmaning. Det lär bli svårt, men om jag jobbar hårt så ska jag nog fixa det. Jag har ju en tysklärare i huset. Och skulle det vara lite för svårt så kan jag ju alltid läsa samma kurs till våren och fixa provet då. Men det kommer som sagt var förhoppningsvis att gå bra. Det kan nog vara nyttigt för mig att inte vara den bästa i gruppen.
Kursen är måndagar och onsdagar 20.00-22.15, vilket både är positivt och negativt. Positivt att det bara är två gånger i veckan, men negativt att det är så sent på kvällen. Jag kommer att vara tillbaka här lite innan tolv, så så mycket sömn blir det inte de nätterna. Men två kvällar i veckan fixar jag nog att sova bara sex timmar. Jaja, efter många om och men och turer hit och dit så ser det ut som om det kanske har löst sig för min del med språkkurs. Riktigt säker kan jag ju inte vara förrän imorgon, men det ser ljusare ut. Jag börjar nästan tröttna lite nu, så jag hoppas verkligen att den här kursen passar mig och att jag kommer att trivas imorgon. (Då det för övrigt blir en utmaning att hitta lokalen, som ligger på ett annat ställe i Hannover.)
Efter strapatserna på Bildundsverein så gick jag tillbaka till stationen istället för att ta tunnelbanan. Det var mysigt, List är en väldigt fin stadsdel med många mysiga små butiker. Jag blev bland annat helt förälskad i en affär som sålde diverse skrivartiklar och fotoalbum och liknande saker, allt där inne var så fint! Det kan nog bli en del julklappar därifrån, och några saker till mig själv nån gång... När jag väl kom hem igen var klockan nästan åtta och mörkret låg tätt ute. Jag var helt slut och är fortfarande ganska trött. Men som sagt var: sovmorgon imorgon, så det löser sig!
Igår hade jag också lite sovmorgon, kommer att ha det denna veckan eftersom Julia är hemma (det är höstlov de närmsta två veckorna här). Lite innan nio blev vi upphämtade av Kerstin med dotter Jolina från Krabbelgruppe och åkte till Bad Münder (grannort) och frukost hos Kirsti. Nästan hela Krabbelgruppe var där, det saknades bara två stycken. Det blev en trevlig frukost där det pratades om ditt och datt.
När vi kom hem igen så somnade Charlotte nästan direkt och Julia satte sig på kontoret och rättade uppsatser. Jag städade lite men kunde sedan ta det ganska lugnt, läsa lite och så. Var inställd på att gå på språkkurs på eftermiddagen, men vilka tror ni ringer vid halv ett? Jo, Bildungsverein (föreningen där jag ska läsa). Tydligen var språkläraren sjuk, så måndagens lektion var inställd. Lite störigt igen... Men men, man kan ju inte göra något åt sjukdom. Så jag åkte med Julia och Kirsti till ett outlet en bra bit härifrån. Charlotte spenderade eftermiddagen med sin mormor och morfar medan vi var och shoppade. Tanken var att det skulle ta ungefär 1-1,5 timme att åka dit. Men Tyskland är ju ett enda stort vägarbete så det tog såklart ungefär 2 timmar. Lite lång väg att åka, men det blev en snygg t-shirt och en kofta för min del och desto mer för Julia och Kirsti.
Så eftermiddagsutflykten blev till en eftermiddag-kvällsutflykt. När vi kom hem lite efter sju kände vi för att få mat snabbt (jag hade bara ätit ett äpple sedan frukosten hos Kirsti) så vi hämtade helt sonika pizza. Här har dom fetaost på kebabpizzan, det är inte dumt. Sedan stapplade jag trött upp till mitt rum, där det blev lite skypesamtal innan jag somnade.
Idag så hade jag som sagt var också sovmorgon, behövde inte stiga upp förrän en stund efter åtta, sådär lagom för att hinna packa ihop mina saker och äta frukost innan det bar av på babysim. Det var sista gången på den här kursen, men om två veckor så börjar nästa och Charlotte och jag ska självklart vara med. :) Efter simningen somnade Charlotte såklart och eftersom det inte behövdes städas nåt så kunde jag sitta och läsa i lugn och ro. När Charlotte sedan vaknade fick hon lunch och sedan åkte vi alla tre och storhandlade. Det tog ett bra tag och mycket saker blev det. Jag har förresten köpt två julklappar, så duktig jag är.
Klockan fyra åkte jag med tåget till Hannover och sedan vidare med tunnelbanan till Bildungsverein. Jag kom alltså fram och hittade direkt rätt rum för språkkursen. När läraren kom in så fick jag presentera mig eftersom jag var ny och då konstaterade hon direkt att jag var överkvalificerad för den kursen. Så det var bara att traska ner två trappor till kontoret och fråga om det fanns nån plats kvar på C2-kursen som läraren hade föreslagit för min del istället. Den började egentligen igår och det fanns egentligen inga platser kvar, men när hon på kontoret pratat med både chefen för Bildungsverein och språkläraren så löste det sig. Så nu ska jag alltså gå C2, en kvällskurs. C2 är den högsta nivån som finns när det gäller främmande språk, så det lär bli en utmaning. Det lär bli svårt, men om jag jobbar hårt så ska jag nog fixa det. Jag har ju en tysklärare i huset. Och skulle det vara lite för svårt så kan jag ju alltid läsa samma kurs till våren och fixa provet då. Men det kommer som sagt var förhoppningsvis att gå bra. Det kan nog vara nyttigt för mig att inte vara den bästa i gruppen.
Kursen är måndagar och onsdagar 20.00-22.15, vilket både är positivt och negativt. Positivt att det bara är två gånger i veckan, men negativt att det är så sent på kvällen. Jag kommer att vara tillbaka här lite innan tolv, så så mycket sömn blir det inte de nätterna. Men två kvällar i veckan fixar jag nog att sova bara sex timmar. Jaja, efter många om och men och turer hit och dit så ser det ut som om det kanske har löst sig för min del med språkkurs. Riktigt säker kan jag ju inte vara förrän imorgon, men det ser ljusare ut. Jag börjar nästan tröttna lite nu, så jag hoppas verkligen att den här kursen passar mig och att jag kommer att trivas imorgon. (Då det för övrigt blir en utmaning att hitta lokalen, som ligger på ett annat ställe i Hannover.)
Efter strapatserna på Bildundsverein så gick jag tillbaka till stationen istället för att ta tunnelbanan. Det var mysigt, List är en väldigt fin stadsdel med många mysiga små butiker. Jag blev bland annat helt förälskad i en affär som sålde diverse skrivartiklar och fotoalbum och liknande saker, allt där inne var så fint! Det kan nog bli en del julklappar därifrån, och några saker till mig själv nån gång... När jag väl kom hem igen var klockan nästan åtta och mörkret låg tätt ute. Jag var helt slut och är fortfarande ganska trött. Men som sagt var: sovmorgon imorgon, så det löser sig!
söndag 4 oktober 2009
Tre dagar = långt inlägg
Idag blir det mycket att skriva om, men skjuter jag upp skrivandet så får jag ju skylla mig själv. Det är egentligen inte så hemskt för min del, det tar bara lite tid, men det blir hiskligt mycket för er att läsa. Hoppas ni står ut.
De senaste dagarna har varit bra dagar, trots att det bara blir kallare och blåsigare för var dag som går. Fast hösten är ju ganska mysig också, så jag borde väl inte klaga. I fredags hände det mycket saker. Tack förresten för vykortet farmor och farfar, det är alltid kul att få post! Men fredag som sagt var. Charlotte hade ju sovit länge alla dagar denna veckan och fredagen var inget undantag. Jag var uppe redan kvart över sex eftersom Julia skulle iväg till jobbet extra tidigt. Charlotte vaknade till vid halv åtta, men när jag la mig hos henne somnade hon om igen och sov en timme till. Efter frukost och andra morgonbestyr lekte vi lite innan vi begav oss ut för att göra lite ärenden. Vi skulle handla lite mat och sen frukt på marknaden, skulle väl ta en 30-45 minuter trodde jag. Men ack så fel jag hade. För vi var nämligen inte de enda som var ute på stan denna fredag förmiddag. Halva Springe kändes det snarare som. Så efter mat- och frukthandling samt lite andra inköp så kom vi väl hem, 1,5 timme efter vi begett oss av hemifrån.
En lite rolig händelse under denna morgon skedde när jag var inne på banken för att ta ut pengar. Uttagsautomaten är inomhus och servicediskarna är bara några meter bort. Medan vi var där inne sa en bankman "Tschüs!" till en annan kund och Charlotte ser då lite smått konfunderad och förvirrad ut och börjar sen vinka. Det var hur sött som helst. Hon har ju lärt sig att när man säger hej då så vinkar man, så då gjorde hon det, även om hon inte riktigt visste vem som sagt hej då och vem hon skulle vinka till. :)
Charlotte sov och jag städade. När Charlotte sen vaknade vid ett så var det lunchdags för henne. Men äta ville hon inte. Först försökte jag med en barnmatsburk som hon vägrade äta mer än en sked av. Sedan fick hon en liten brödbit och när jag såg att den gick hem så fick hon en macka med Philadelphiaost. Men hon behövde nästan övertalas att äta den och mer än en macka ville hon definitivt inte ha. En rolig sak var att hon efter ett tag gav det lilla som var kvar av den första brödbiten till mig, den som inte hade nån ost på sig. Hon fick en gaffel med en brödbit på av mig och stack sen gafflen i den första brödbiten och gav den till mig. När det sen var ost på så åt hon den utan problem. :) Hon vet vad hon vill.
Till slut fick Charlotte lite plommon, så att hon skulle äta nåt i alla fall. Julia kom hem lite efter halv två och vi satt och pratade en stund innan jag drog mig tillbaka till mitt rum. Sedan hände en lite tråkig och irriterande sak. De ringde nämligen från folkhögskolan i Hannover och berättade att min kurs var inställd på grund av för få deltagare. Typiskt. Man tyckte väl att de borde vetat de då de skickade ut lappen om uppskjutandet av kursen, men av någon anledning så dröjde det en vecka innan de kunde meddela oss detta. Det var lite störigt. De erbjöd mig att testa kursen under, den som är ett steg lättare än den jag skulle gått. Så det ska jag göra imorgon, vi får väl se hur det blir. Jag har en känsla av att den kommer att vara för lätt, men jag får som sagt var se. Skulle kursen inte passa så har de lovat att vi får pengarna tillbaka. Då får jag väl helt enkelt hoppas att den startar till våren. Men lite surt är det. För övrigt kändes det helmysko att bli kallad ”Frau Smalander”…
Kvart över tre träffades Dani, Vanessa och jag vid busshållplatsen och tog buss till grannbyn Völksen och scoutmötet. På fredagens program stod crepes. Mums! Det blev riktigt gott (Dani hade en stekpanna som var utmärkt att göra crepes i) och vi hade trevligt. Väldigt enkelt att göra, men ack så gott! Det tar dock ganska lång tid om man bara har en stekpanna och är ca 10-12 personer... Det blev ett lyckat möte. Sedan var det i princip bara hemom och vända, innan Dani och jag skulle iväg igen. På fredagkvällen var det ledarträff i deras lokal i Springe, så där fick jag träffa lite nytt folk som leder andra grupper i Springe eller Völksen (samma kår men på två platser). Det diskuterades saker som vinterkårhajken med mera. Det som slog mig var att alla ledare verkade vara mellan 18 och typ 23 år gamla, lite skillnad om man jämför med Sverige. Vad de äldre personerna i scoutkåren gör vet jag inte.
Mötet tog väl ca 1,5 timme eller så, sedan följde Dani med mig hem för att få lite musik av mig. Hon hade fått en Lars Winnerbäck-låt av mig och tyckte om den. :) Trots att hon inte begriper vad han sjunger. Men men, musiken är ju bra den med. Lite kul om jag skulle få henne att fastna för honom. När Danis musikhunger mättats drog hon sig hemåt och jag fastnade vid Skype ett tag.
Igår morse vaknade jag inte förrän halv elva, vilket är sent för att vara jag. Det blåste ganska bra, men jag kände verkligen för att göra något, inte bara sitta inne. Det var bara jag hemma, de andra hade åkt tidigt för att hjälpa Änni och Resa med deras flytt och varken Dani eller Melissa hade tid att göra nåt, för tidigt imorse åkte de till Lanzarote. Jodå, lite avundsjuk är jag, men jag ska ju faktiskt också resa snart, hem dessutom, vilket ska bli otroligt kul och skönt. Men hur som helst kände jag mig rastlös och ville hitta på nåt. Jag hade dagen innan funderat på att åka till Hannover och gå i affärer, men kom på att det var röd dag här och affärerna alltså hade stängt. Dessutom så var ju vädret inte på topp. Men så kände jag att jag behövde rycka upp mig, så jag åkte in till Hannover i alla fall, mest för att gå omkring och lära mig hitta och så. Jag ville ta en promenad under dagen och Springe börjar bli lite tråkigt att gå i, så varför inte åka in till Hannover istället? Dessutom har jag ju ett månadskort som jag bör utnyttja.
Så det blev Hannover. Jag tyckte det var ovanligt mycket människor på stan för att vara röd dag, innan jag såg ett gäng killar iförda röda supportertröjor. Hannover 96 (stans fotbollslag) spelade hemma mot Freiburg och under dagen syntes det bara fler och fler i röda tröjor och gröna halsdukar, samt några i vita tröjor (Freiburgfans). När jag gick förbi stadion vimlade det verkligen av människor, trots att matchen skulle börja först några timmar senare. För den som är intresserad så vann Hannover med 5-2.
Jag gick omkring i Hannover i nästan tre timmar. Först lite planlöst åt ett håll och sedan lite mer strukturerat för att lära mig att hitta i staden. En sväng nerom Maschsee och nya rådhuset med dess park med mera. Det var väldigt avslappnande att bara gå omkring, inte riktigt ha planerat vart och utan nån tid att passa. Lite kallt var det, mössa, halsduk och vantar behövdes, men det var också väldigt uppfriskande och skönt. Jag tycker om Hannover, det är en fin stad, eller vissa delar i alla fall.
När jag kom hem var klockan nästan fyra och resten av eftermiddagen/kvällen spenderades med att prata med folk på Skype och titta på några avsnitt House och sedan en film. På tal om film kan jag förresten nämna att filmen "Män som hatar kvinnor" precis har kommit ut på bio här. Varför den släpps så långt efter att den släpptes i Sverige har jag ingen aning om, översättningen och dubbningen kan ju inte ta så lång tid. Resten av familjen kom hem vid nio och stöp direkt i säng, väldigt trötta efter dagens arbete.
Om fredagen var väldigt händelserik och gårdagen väldigt händelselös så har dagen idag varit nåt mellanting. Jag hade planerat att åka in till Hannover även idag, för affärerna hade söndagsöppet, men Julia och Milan hade planerat att först åka till Wisentgehege och gå en sväng där och sedan åka till Eldagsen (grannby) och besöka Kürbisfest (Kürbis = pumpa). Så jag ändrade snabbt mina planer, ska ju hur som helst till Hannover imorgon. Så det blev en vacker och skön promenad i Wisentgehege följt av Kürbisfest. På Kürbisfest var det pumpor överallt. Så gott som all mat som såldes hade pumpa i sig. Så idag har jag testat pumpasoppa, pumpabratwurst, pumpavåfflor och pumpasekt. Pumpavåfflorna var riktigt goda, sekten också helt okej men det andra var väl sådär. Pumpabratwursten var lite mysko. Tänk er korv med en fruktig touch. Senare under dagen har jag även ätit en bit pumpabröd som vi köpte och tog med hem. Det var en trevlig tillställning med pumpor, mat och hantverkare som sålde diverse saker. Jag blev riktigt förtjust i en lampa gjord av en flaska, och efter många om och men så köpte jag den.
Nu under eftermiddagen har jag läst, tittat på House och sovit en stund. Är fortfarande riktigt sömnig, lär inte ha några problem med att somna ikväll. Nu är det nog snart matdags och sedan blir det förmodligen säng ganska omgående för min del. Här kommer lite bilder från dagen.
De senaste dagarna har varit bra dagar, trots att det bara blir kallare och blåsigare för var dag som går. Fast hösten är ju ganska mysig också, så jag borde väl inte klaga. I fredags hände det mycket saker. Tack förresten för vykortet farmor och farfar, det är alltid kul att få post! Men fredag som sagt var. Charlotte hade ju sovit länge alla dagar denna veckan och fredagen var inget undantag. Jag var uppe redan kvart över sex eftersom Julia skulle iväg till jobbet extra tidigt. Charlotte vaknade till vid halv åtta, men när jag la mig hos henne somnade hon om igen och sov en timme till. Efter frukost och andra morgonbestyr lekte vi lite innan vi begav oss ut för att göra lite ärenden. Vi skulle handla lite mat och sen frukt på marknaden, skulle väl ta en 30-45 minuter trodde jag. Men ack så fel jag hade. För vi var nämligen inte de enda som var ute på stan denna fredag förmiddag. Halva Springe kändes det snarare som. Så efter mat- och frukthandling samt lite andra inköp så kom vi väl hem, 1,5 timme efter vi begett oss av hemifrån.
En lite rolig händelse under denna morgon skedde när jag var inne på banken för att ta ut pengar. Uttagsautomaten är inomhus och servicediskarna är bara några meter bort. Medan vi var där inne sa en bankman "Tschüs!" till en annan kund och Charlotte ser då lite smått konfunderad och förvirrad ut och börjar sen vinka. Det var hur sött som helst. Hon har ju lärt sig att när man säger hej då så vinkar man, så då gjorde hon det, även om hon inte riktigt visste vem som sagt hej då och vem hon skulle vinka till. :)
Charlotte sov och jag städade. När Charlotte sen vaknade vid ett så var det lunchdags för henne. Men äta ville hon inte. Först försökte jag med en barnmatsburk som hon vägrade äta mer än en sked av. Sedan fick hon en liten brödbit och när jag såg att den gick hem så fick hon en macka med Philadelphiaost. Men hon behövde nästan övertalas att äta den och mer än en macka ville hon definitivt inte ha. En rolig sak var att hon efter ett tag gav det lilla som var kvar av den första brödbiten till mig, den som inte hade nån ost på sig. Hon fick en gaffel med en brödbit på av mig och stack sen gafflen i den första brödbiten och gav den till mig. När det sen var ost på så åt hon den utan problem. :) Hon vet vad hon vill.
Till slut fick Charlotte lite plommon, så att hon skulle äta nåt i alla fall. Julia kom hem lite efter halv två och vi satt och pratade en stund innan jag drog mig tillbaka till mitt rum. Sedan hände en lite tråkig och irriterande sak. De ringde nämligen från folkhögskolan i Hannover och berättade att min kurs var inställd på grund av för få deltagare. Typiskt. Man tyckte väl att de borde vetat de då de skickade ut lappen om uppskjutandet av kursen, men av någon anledning så dröjde det en vecka innan de kunde meddela oss detta. Det var lite störigt. De erbjöd mig att testa kursen under, den som är ett steg lättare än den jag skulle gått. Så det ska jag göra imorgon, vi får väl se hur det blir. Jag har en känsla av att den kommer att vara för lätt, men jag får som sagt var se. Skulle kursen inte passa så har de lovat att vi får pengarna tillbaka. Då får jag väl helt enkelt hoppas att den startar till våren. Men lite surt är det. För övrigt kändes det helmysko att bli kallad ”Frau Smalander”…
Kvart över tre träffades Dani, Vanessa och jag vid busshållplatsen och tog buss till grannbyn Völksen och scoutmötet. På fredagens program stod crepes. Mums! Det blev riktigt gott (Dani hade en stekpanna som var utmärkt att göra crepes i) och vi hade trevligt. Väldigt enkelt att göra, men ack så gott! Det tar dock ganska lång tid om man bara har en stekpanna och är ca 10-12 personer... Det blev ett lyckat möte. Sedan var det i princip bara hemom och vända, innan Dani och jag skulle iväg igen. På fredagkvällen var det ledarträff i deras lokal i Springe, så där fick jag träffa lite nytt folk som leder andra grupper i Springe eller Völksen (samma kår men på två platser). Det diskuterades saker som vinterkårhajken med mera. Det som slog mig var att alla ledare verkade vara mellan 18 och typ 23 år gamla, lite skillnad om man jämför med Sverige. Vad de äldre personerna i scoutkåren gör vet jag inte.
Mötet tog väl ca 1,5 timme eller så, sedan följde Dani med mig hem för att få lite musik av mig. Hon hade fått en Lars Winnerbäck-låt av mig och tyckte om den. :) Trots att hon inte begriper vad han sjunger. Men men, musiken är ju bra den med. Lite kul om jag skulle få henne att fastna för honom. När Danis musikhunger mättats drog hon sig hemåt och jag fastnade vid Skype ett tag.
Igår morse vaknade jag inte förrän halv elva, vilket är sent för att vara jag. Det blåste ganska bra, men jag kände verkligen för att göra något, inte bara sitta inne. Det var bara jag hemma, de andra hade åkt tidigt för att hjälpa Änni och Resa med deras flytt och varken Dani eller Melissa hade tid att göra nåt, för tidigt imorse åkte de till Lanzarote. Jodå, lite avundsjuk är jag, men jag ska ju faktiskt också resa snart, hem dessutom, vilket ska bli otroligt kul och skönt. Men hur som helst kände jag mig rastlös och ville hitta på nåt. Jag hade dagen innan funderat på att åka till Hannover och gå i affärer, men kom på att det var röd dag här och affärerna alltså hade stängt. Dessutom så var ju vädret inte på topp. Men så kände jag att jag behövde rycka upp mig, så jag åkte in till Hannover i alla fall, mest för att gå omkring och lära mig hitta och så. Jag ville ta en promenad under dagen och Springe börjar bli lite tråkigt att gå i, så varför inte åka in till Hannover istället? Dessutom har jag ju ett månadskort som jag bör utnyttja.
Så det blev Hannover. Jag tyckte det var ovanligt mycket människor på stan för att vara röd dag, innan jag såg ett gäng killar iförda röda supportertröjor. Hannover 96 (stans fotbollslag) spelade hemma mot Freiburg och under dagen syntes det bara fler och fler i röda tröjor och gröna halsdukar, samt några i vita tröjor (Freiburgfans). När jag gick förbi stadion vimlade det verkligen av människor, trots att matchen skulle börja först några timmar senare. För den som är intresserad så vann Hannover med 5-2.
Jag gick omkring i Hannover i nästan tre timmar. Först lite planlöst åt ett håll och sedan lite mer strukturerat för att lära mig att hitta i staden. En sväng nerom Maschsee och nya rådhuset med dess park med mera. Det var väldigt avslappnande att bara gå omkring, inte riktigt ha planerat vart och utan nån tid att passa. Lite kallt var det, mössa, halsduk och vantar behövdes, men det var också väldigt uppfriskande och skönt. Jag tycker om Hannover, det är en fin stad, eller vissa delar i alla fall.
När jag kom hem var klockan nästan fyra och resten av eftermiddagen/kvällen spenderades med att prata med folk på Skype och titta på några avsnitt House och sedan en film. På tal om film kan jag förresten nämna att filmen "Män som hatar kvinnor" precis har kommit ut på bio här. Varför den släpps så långt efter att den släpptes i Sverige har jag ingen aning om, översättningen och dubbningen kan ju inte ta så lång tid. Resten av familjen kom hem vid nio och stöp direkt i säng, väldigt trötta efter dagens arbete.
Om fredagen var väldigt händelserik och gårdagen väldigt händelselös så har dagen idag varit nåt mellanting. Jag hade planerat att åka in till Hannover även idag, för affärerna hade söndagsöppet, men Julia och Milan hade planerat att först åka till Wisentgehege och gå en sväng där och sedan åka till Eldagsen (grannby) och besöka Kürbisfest (Kürbis = pumpa). Så jag ändrade snabbt mina planer, ska ju hur som helst till Hannover imorgon. Så det blev en vacker och skön promenad i Wisentgehege följt av Kürbisfest. På Kürbisfest var det pumpor överallt. Så gott som all mat som såldes hade pumpa i sig. Så idag har jag testat pumpasoppa, pumpabratwurst, pumpavåfflor och pumpasekt. Pumpavåfflorna var riktigt goda, sekten också helt okej men det andra var väl sådär. Pumpabratwursten var lite mysko. Tänk er korv med en fruktig touch. Senare under dagen har jag även ätit en bit pumpabröd som vi köpte och tog med hem. Det var en trevlig tillställning med pumpor, mat och hantverkare som sålde diverse saker. Jag blev riktigt förtjust i en lampa gjord av en flaska, och efter många om och men så köpte jag den.
Nu under eftermiddagen har jag läst, tittat på House och sovit en stund. Är fortfarande riktigt sömnig, lär inte ha några problem med att somna ikväll. Nu är det nog snart matdags och sedan blir det förmodligen säng ganska omgående för min del. Här kommer lite bilder från dagen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)