3 dygn kvar...

tills jag sitter på flyget hem. Har insett att det här med bloggandet inte har gått så bra få slutet, ber om ursäkt. Det är helt enkelt för varmt för att sitta vid datorn. Får ta igen skrivandet och sammanfatta året när jag kommer hem. Om 72,5 timmar landar jag på Kastrup...

Inlägg två idag

Då var tanken att jag skulle skriva lite till. Inlägg två idag alltså. Jag slutade alltså med att Lena vann Eurovision. Helgen efter det var jag i Binz och helgen efter det var förra helgen. Så nu är jag typ framme i nutid igen. :) Förra helgen var jag och shoppade i Hannover, gick på zoo och storstädade mitt rum. I lördags var jag alltså på zoo i Hannover. Det var gigantiskt och jättefint. Det var inte alls så som nåt zoo jag varit på innan. Det syntes inte en bur på hela området och det var inte heller så att det bara var inhängnad efter inhängnad. Det var väldigt imponerande, men så är det ju också väldigt nybyggt, eller rättare sagt omgjort. Zoo Hannover är visserligen ganska gammalt men de senaste femton åren har allt byggts om. Den sista delen blev färdig i slutet på maj i år. Zoot är uppdelat i olika delar beroende på vilka djur där är. En savann del, en kanada-del, en djungeldel och en typ bondgårdsdel. Synd bara att det regnade till och från när jag var där, blev lite fuktig emellanåt. Men men, spenderade fem timmar där och gick under den tiden bara en gång runt hela zoot, ni kan ju bara tänka er hur stort det är alltså.

I måndags var sista gången på nederländskakursen. Det kändes konstigt att säga hej då till läraren och de andra. Vad säger man egentligen till en person som man gått en kurs med i fyra månader och aldrig kommer att träffa igen? Lev väl? Ha ett bra liv? Njaa, inte direkt. Konstig känsla det där. Jag är dock väldigt nöjd, har lärt mig så mycket på de här 16 gångerna. 32 timmars holländska undervisning och jag kan mycket holländska nu. Förstå är såklart det lättaste, men jag kan även skriva och prata hyfsat och grammatiken har jag inte heller så stora problem med. Väldigt nöjd måste jag säga, även om jag inte riktigt vet vad jag ska använda det till...

Så mycket mer om speciella saker finns det inte att berätta. Hade tänkt berätta lite om Charlotte nu och hur hon utvecklas. Språkmässigt är det så kul att se och höra henne. Hon lärde sig säga "s" för inte så länge sedan och det är så sött, lite läspande sådär. Hon kombinerar även fler och fler ord och försöker formulera meningar. För nån vecka sedan ropade hon "Anna, Essen, komm!" till mig när jag var nere i källaren. Hur sött som helst. :) Hon lär sig minst ett nytt ord varje dag känns det som, ibland mer och hon försöker ofta härma det vi säger. Hon har kommit in i lite av en trotsfas igen, fast det varierar verkligen. Ena dagen är hon hur gullig som helst, nästa dag trotsig. Hon har fastnat för det här "kan själv" och säger hela tiden bestämt "Otte!" när hon vill göra nåt själv eller menar att en sak tillhör henne. Igår försökte hon få mig att ta av mig mina skor fast jag inte ville och när jag sa att det var mina skor och att jag ville ha dom på sa hon irriterat "Otte!". Ibland går det en lite på nerverna när man ska förklara att vissa saker inte tillhör henne och vissa saker bestämmer faktiskt jag. Hon försöker verkligen stirra ut mig ibland. Det är bara att ha tålamod och vara konsekvent.

Vad finns det mer att berätta om henne? Gunga är för tillfället det bästa som finns när vi är på lekplatsen. Hemma är det fortfarande böcker som gäller och helst de med sånger eller ramsor. Det är kul när vi sjunger, vi samarbetar nämligen. Jag sjunger en strof men lämnar alltid ut sista ordet, som Charlotte sedan fyller i. Hon lär sig mer och mer av vilka ord som är med och jag är förundrad över vilket minne hon har. Jag skulle inte komma ihåg texten till vissa visor, men hon kan alltid sista ordet. Jag måste dock säga att jag har en gedigen kunskap om tyska barnvisor och ramsor nu. :) Dessutom kan jag ju större delen av Charlottes andra böcker utantill. Så många gånger har vi läst dom... Charlotte hjälper dessutom mer och mer till här hemma och vill ofta hjälpa mig när jag städar. Det vill man ju såklart uppmuntra, synd bara att hon oftast stjälper mer än vad hon hjälper... Jag har börjat borsta hennes tänder på morgonen, någon som varierar i hur lätt det är. Vissa dagar går det helt enkelt smidigare än andra... De flesta dagarna har vi numera fint väder här nere och då går vi till lekplatsen. Gunga är som sagt var favisen men även åka rutschkana och leka i sandlådan är kul. Hon sysselsätter sig oftare och oftare själv och då kan jag sitta och njuta i solen. Inte alls fel!

Igår var vi och plockade jordgubbar på ett fält här i Springe. Det tyckte Charlotte såklart om och hon åt en hel del, men bara dom riktigt stora :) Det blev två kilo (här mäter man jordgubbar i vikt och inte volym) för fem euro. Inte illa tycker jag, speciellt eftersom man kan äta medan man plockar. Dit ska vi imorgon också. Gud, vad jordgubbar är gott!

Det var nog det för idag. Har faktiskt skrivit ifatt, om än ganska så kortfattat om det mesta. Inte illa. Ska se till att skriva mer regelbundet och flera gånger nu de sista veckorna här, för om Charlotte och om mina tankar om året i sin helhet finns det mycket kvar att skriva om. Hoppas ni mår bra! :)

Ojdå...

Hoppsan, det var verkligen en evighet sedan jag skrev sist. Vet inte riktigt varför det inte har blivit av, antingen har jag haft för mycket att göra eller så har vädret varit för fint eller så har jag helt enkelt inte haft lust att skriva. Och ju längre man väntar, desto men blir det att skriva om, då drar man sig för att skriva ännu mer och så vidare... En såndär fin ond cirkel. Men nu hade jag tänkt skriva en del, kan tänka mig att det blir ett ganska långt inlägg även om jag kommer sammanfatta en hel del.

Vad har då hänt sedan den 3 maj? Naturligtvis otroligt mycket: Hannover blev tyska mästare i ishockey, Hannover 96 klarade sig med nöd och näppe kvar i första bundesligan i fotboll, första VM-matchen vanns i söndags över Australien (4-0), Johan var här 7-10 maj, jag var i Binz 4-6 juni, sista gången på holländskan var i måndags, har varit på en "Polterabend", det har grillats en hel del, var på konsert med The Baseballs, Lena från Hannover vann Eurovision Song Contest, åkte på en jobbig urinvägsinfektion förra veckan, har druckit öl, Tysklands president har avgått, bokat flygbiljetten hem, varit på zoo och åkt på rejäl pollensnuva. För att ta det kort :) Dessutom har det ju hänt otroligt mycket på Charlotte-fronten. Hon utvecklas så vansinnigt mycket nu, framför allt inom språket men även på andra sätt. Det är hur kul som helst att se henne ta sådana stora steg framåt.

Tjaa, jag kan väl helt enkelt ta och skriva om det jobbiga först, att jag åker hem om mindre än fyra veckor och bara har 2,5 vecka kvar i just Springe. Det känns konstigt. Nu är jag inne på min elfte månad här och den sjätte sedan jag såg Sverige och min familj sist. Och nu ska jag snart åka hem. På torsdag nästa vecka kommer Marie och pappa ner och då åker vi till Toscana på semester. När vi kommer tillbaka den 4 juli ska de ta med sig i princip alla mina saker härifrån, kan ju bara ta en stor resväska på flyget hem. Så det blir till att plocka fram och packa ihop det mesta under nästa vecka. Det kommer att bli tomt här. Medan vi är i Toscana är Julia, Milan och Charlotte på semester uppe vid Nordsjön. Så jag har alltså en dryg vecka kvar till semestern och när jag kommer tillbaka har jag bara nio dagar kvar här. Mitt flyg går den 13 juli, halv sju på kvällen och jag landar en timme senare på Kastrup.

Så det börjar verkligen gå mot sitt slut här nere. Och som sagt var, det känns konstigt. Nu har jag bott här så länge, ska jag åka hem? Jag bor ju här. Men?... Det snurrar nåt vansinnigt inom mig och jag får ingen ordning på tankarna. Å ena sidan ska det blir så härligt och skönt att komma hem igen, träffa alla och se Karlshamn och Mörrum igen, sova i min egen sköna IKEA-säng (sängen här har inte varit nån hit), äta svensk mat, bada i havet, komma hem till den svenska naturen, och ha den där tryggheten att man vet hur allt fungerar (t.ex. när man ska till doktorn). Prata svenska igen, slippa de dubbade filmerna. Men å andra sidan så bor jag ju här. Jag har varit här i snart ett år och nu är det slut. That's it? Jaha? Tar det slut nu? Det är ju så definitivt. Det kändes så konstigt att boka flygbiljetten hem, det var så konkret. Nu är det snart slut. Jag har ju längtat hem innan men nu vet jag inte vad jag känner. Jag vill varken åka hem eller stanna kvar här, eller jag vill både åka hem och stanna kvar här. Hänger ni med? Äsch, det är ingen fara, jag hänger själv inte med.

Kort sagt, snart bär det av hemåt och det känns konstigt. Jag börjar sammanfatta året i huvudet, men den sammanfattningen får nog skrivas här först när jag kommit hem.

Det har ju hänt en del saker, som jag skrev ovan. Hade tänkt ta och skriva lite mer ingående om vissa saker. Sånt som fotboll och ishockey struntar jag i, för den som bryr sig har ändå mer koll än vad jag har. Fast lite om matchen i söndags ska jag berätta. Charlotte vet nämligen numera att man höjer händerna i luften och skriver "JAAA!!!" om det blir mål, men säger "O, nein!" när det går dåligt :) Det är kul att se.

Lite politiska saker har också hänt. Nord-Rhein-Westfahlen, Tysklands största förbundsstat med ca 18 miljoner invånare, har sex veckor efter valet där fortfarande ingen regering. Det finns ingen möjlighet till ett sammarbete som leder till absolut majoritet, för SPD vill inte sammarbeta med CDU. Nyval måntro? Tysklands president Horst Köhler har avgått. Han sa nåt i stil med att det var krig i Afganistan och enligt tysk grundlag får deras armé inte föra krig. Nu är det var den sista juni och som det ser ut är det Christan Wulff som blir ny president, Niedersachsens nuvarande förbundspresident.

Sedan har Johan varit här och jag har varit i Binz. Jag har redan varit en gång i Binz, en liten kurort på Rügen (ö i Östersjön), fast det var sommaren efter jag föddes, så kan kan ju inte påstå att jag minns nåt. Tågresan dit tog sex timmar, fast jag passade på att sticka en mössa till Dani (hon råkade krympa sin i tvätten) så det gick relativt fort. Klockan fem var tågen framme i Bergen på Rügen där jag blev mött av en gigantisk välkomstkommitté. För er som inte vet var jag med Johans familj på Rügen. Han och tre systrar fick det i julklapp av föräldrarna och jag blev inbjuden att följa med. Det ville jag såklart! Så förutom Johan var åtta andra personer på stationen, dessutom hade jag aldrig träffat hälften av dom förut. Men det gick fint och det känns som om jag överlevde helgen utan att göra bort mig. Slog inte ut ett enda glas, är lite stolt över mig själv ;) Under helgen åt vi gott, spelade gin rummy, badade på ett "äventyrsbad" (var lite litet för att få kalla sig det tyckte vi) och tittade på Binz, som var pyttelitet men fint. Jag lyckades efter många om och men även övertala Johan att bada i havet på lördagmorgonen. Det var iskallt men härligt! Kom hem trött och både glad och ledsen vid sex på söndagkvällen.

Jag har även fått uppleva en tysk utdöende tradition: "Polterabend". Poltern betyder typ stoja och det bjuder brudens föräldrar in till nån dag innan bröllopet. De som skulle gifta sig var Katrin och Jan. Katrin är Julias äldsta vän. Det som är så speciellt är att man ska slå sönder porslin den här kvällen, så det vara bara att slänga en tallrik i marken på uppfarten när man kom hem till Katrins föräldrar. Ingen verkar veta varför, men så är det. Jag var dock lite krasslig den dagen coh dessutom kände jag ingen så det var väl sådär.

Jag har dessutom haft det första egna scoutmötet här, för Dani var bortrest och Vanessa hade en fransk utbyteselev hemma hos sig. Det kom dock bara tre barn så det var ganska lugnt för min del och vi hade kul. Jag har även varit på tvåårskalas hemma hos Felix och Merle. De var med i vår krabbelgruppe innan de flyttade. Det var en trevligt kväll och det var sött att se hur barnen lekte med varandra. Det fanns en vattentunna där och den var ju väldigt fascinerande. Charlotte älskar vatten för tillfället. :) För drygt två veckor sedan var jag med Dani på konsert med "The Baseballs", ett killband från Berlin som kör coverlåtar i rock'n'roll-stuk. De var riktigt bra, ska definitivt gå och se dom nån gång igen :) Dagen efter var vi och grillade hos Julias föräldrar och sedan var det Eurovision Song Contest, som ju vanns av Lena från Hannover. Det har varit riktigt Lena-hysteri här och Hannover ska naturligtvis vara med och slåss om att få sända spektaklet nästa år. Vi får väl se, jag gissar att det blir Hamburg eller Berlin.

Nej, det får räcka för nu. Ska nog skriva lite till ikväll, men nu ska jag gå ut och njuta av det fina vädret. :)

Charlotte kan säga Anna!

Hoppsan, nu har det gått mer än en vecka igen sedan jag sedan skrev. Har tänkt skriva, men antingen har vädret varit för fint eller så har jag haft för mycket att göra. Vädret har varit strålande hela veckan, förutom igår och idag, men det klagar jag inte över. Det är faktiskt skönt att få lite svalare väder med regn som friskar upp. Charlotte och jag har spenderat det mesta av vår tid utomhus, antingen på lekplatsen eller på promenad i stan. Charlotte har varit så otroligt gullig hela veckan, trotsfasen har gått över och hon sysselsätter sig själv ganska bra till och från. Dessutom är hon inne i en lärofas, hon utvecklas riktigt snabbt. Hon har lärt sig säga en hel drös med saker och försöker hela tiden härma det vi säger. Hon kan äntligen säga Anna! :D Det var jättegullig och hon var så stolt. Hela dagen gick hon omkring och sa Anna och ville sedan ha beröm och applåder för att hon var så duktig. :) Riktigt sött! Fast på nåt sätt saknar jag att bli kallad Nanna... Hon kallar sig själv "Otte" och är lika stolt över att kunna säga det. Och som sagt var, en hel drös ord till. Hon börjar verkligen kunna kommunicera nu och tydligt säga vad hon vill ha.

Själv har jag spenderat mina eftermiddagar i solen med en bok. Det är så skönt att bara kunna sitta så. Jag njuter till fullo! Grillsäsongen har ju också dragit igång här och det var riktigt mumsigt när vi grillade i onsdags. I fredags var vi på krabbelgruppe som vanligt och efteråt skulle Charlotte och jag gå till marknaden och köpa sparris (det är sparristid här nere nu, stackars mig!). Melina, hennes man och Mattis (sonen) skulle också dit så vi slog följe. Plötsligt ser vi hur Charlotte och Mattis går hand i hand. Det var hur gulligt som helst! :D De gick där i godan ro som ett litet par, pratade lite med varandra då och då. Det var helt enkelt otroligt sött!

Här nere i Tyskland firar man inte valborg, så jag spenderade fredagkvällen hemma. Resten av helgen har dock varit allt annat än händelselöst. I lördags förmiddag ringde Dani och frågade om jag ville följa med hennes familj till Hildesheim på medeltidsmarknad. Jag hade inget planerat så naturligtvis ville jag det! Det var soligt och fint hela dagen och det blev en riktigt trevlig dag. Det var en ganska stor marknad där det såldes allt möjligt. En intressant sak med tyskarna är att de på sådana här event (och vissa julmarknader) dricker mjöd. Det stod jag över men jag blev bjuden på körsbärsöl av Danis föräldrar (de är riktigt generösa när det gäller att bjuda på saker). Tro det eller ej (vissa skulle nog säga kors i taket) men jag har faktiskt hittat en öl jag tycker om. Det trodde jag aldrig skulle inträffa.

Det blev även lite godis köpt och efter ganska många timmar där drog vi oss hemåt igen. Väl hemma fick jag reda på att Julia och Milan bestämt att vi skulle äta i Hannover istället för hemma, så då åkte vi iväg och gjorde det. Grekiskt naturligtvis och det var riktigt gott.

Gårdagen var lika fullspäckad. Efter träning med Dani på förmiddagen så var jag på stan med familjen en sväng. Det var nämligen föreningens dag här igår samt söndagsöppet. Dessutom dracks det majbål med den här tyska örten myskmadra (ingen höjdare) och majstången restes. En majstång här i Tyskland är en lång vanlig trästång med en krans på toppen med en massa färgglada band omkring. Dessutom hänger det skyltar med sponsonernas (föreningar) märken. Inte så märkvärdigt men typiskt tyskt. På eftermiddagen gjorde vi en cykeltur med scouterna vilket för Dani och mig innebar två gånger till Völksen och två gånger tillbaka. I Springe bjöd vi barnen på glass. Ett väldigt lyckat möte, trots att det regnade på hemvägen (Dani och jag var ganska blöta när vi väl kom hem igen).

Tjaa, nu tror jag att jag är ikapp med skrivandet igen. Julia och Charlotte är ute någonstans och jag ska sista-minuten-plugga lite holländska innan det bär av in till Hannover. Eftersom Johan kommer till helgen är risken ganska stor att det inte blir nåt skrivet igen förrän om en vecka...

Sommarvärme och hemlängtan

der Junggesellenabschied - möhippa/svensexa

Ja, de senaste dagarna har det verkligen varit sommarvärme här nere. Idag när jag satt ute och läste i solen var det så varmt att man svettades. När jag lite senare vid halv fem-tiden cyklade till scouterna så var det inga problem att cykla bara i piratbyxor, t-shirt och sandaler. Till och med vinden var riktigt varm. Det är härligt att bara kunna gå ut utan att behöva tänka på jacka och så. :)

Resten av veckan med Charlotte förlöpte väldigt lugn. Vi var ute en hel del. I torsdags till exempel gick vi en runda på stan, och charmtrollet Charlotte lyckades såklart få en godbit. Den här gången ett kvarts wienerbröd som kebabhakets ägare gav henne. I fredags var vi på lekplatsen med Danny och Tim. Det var sött att se hur Tim och Charlotte lekte i sandlådan.

I fredags kväll åt vi hemma hos Veronika och Wolfgang, riktigt gott! När Julia och Milan sedan åkte hem och jag åkte in till Hannover så stannade Charlotte hos morföräldrarna. Julia och Milan är nämligen i München den här helgen, på möhippa respektive svensexa för Julias bästa väninna och hennes blivande man. Jag har alltså haft huset helt för mig själv och har det en-två timmar till.

I fredags åkte jag alltså in till Hannover på kvällen och träffade Dani, Melissa och Danis scoutkompis Felix där. Vi var på Frühlingsfest, vårfestival, och gick omkring där ett slag. Jag och Dani hade barnsligt roligt när vi åkte slänggungan. :) Gårdagskvällen var lika trevlig. Igår var jag nämligen och åt på pizzeria Uno, där Dani jobbade som servitris för första gången. Jag var där med Melissa och vi träffade dessutom Danis familj där. Senare på kvällen var jag hemma hos Melissa en stund med hennes kompis Denice. Vi körde Singstar nån timme och drog oss sedan till Meiern, Springes kneipe. Kneipe är ett ord som är typiskt tyskt, det går verkligen inte att översätta. En kneipe är som en blandning mellan en pub och en krog, med väldigt tysk atmosfär. Det finns inget motsvarande i Sverige, åtminstone inte vad jag vet.

Idag har det som sagt var varit en väldigt varm dag. Jag har mest suttit ute i solen och läst medan tvättmaskinen gick för full gång hela dagen. Imorse var jag också och tränade. Träning plus cykling, jag kommer definitivt ha träningsvärk imorgon...

Det sista som finns att berätta här nerifrån (innan jag sätter mig med holländskaläxan) är att jag börjar märka att det var ett tag sedan jag var hemma. Mer än 3,5 månader är det nu sedan jag senast satte min fot på svensk mark... Det känns, speciellt när jag vet att det är 2,5 månader innan jag kommer hem. Hemlängtan slår till betydligt oftare än innan och med större kraft. Inte så kul. Jag trivs väldigt bra här nere, har roliga saker att göra och allt är på det hela taget bra, men trots det så längtar jag hem. Jag tror att det är delvis pga. att det var så länge sedan jag var hemma, delvis för att det börjar likna sommar här nere och då saknar jag allt hemma mer. Det börjar som sagt var märkas...

Ik heet Anna en ik spreek en beetje Nederlands :)

Som jag tror att ni alla begrep: Jag heter Anna och jag pratar lite holländska

Dagarna går här, de bara försvinner. Vi har ömsom väldigt fint väder, ömsom kallare och gråare. Som till exempel idag. Det var ruggigt kallt ute när Charlotte och jag gick ut, så den där turen om lekplatsen blev det inte idag. Jag gick istället så fort jag kunde till Penny och tillbaka, för att köpa det vi behövde. Riktigt rått väder med lite regn emellanåt.

I lördags var jag alltså i Braunschweig och träffade Michael. Kom dit vid tjugo i tolv och irrade omkring lite på stationen innan jag hoppade på en buss. Stationen låg en bit utanför centrum och jag hade ingen aning vilken spårvagn/buss jag skulle ta. Ingen karta fanns det, bara en väldigt rörig busskarta. Men men, jag hoppade på en som skulle stanna vid rådhuset, rådhus brukar ju ligga i centrum. :) Och sedan jag jag åt ett håll som såg lovande ut och vips så hamnade jag mitt i innerstan, dessutom precis vid turistbyrån, så jag passade på att hämta en karta. Sedan spenderade jag två timmar i Braunschweigs centrum, som förvisso inte är jättestort, men betydligt mysigare än Hannovers. Det var ett helt bilfritt centrum, solen lyste och det var mycket liv och rörelse. Till skillnad från Hannover fanns det dessutom en hel hög med gelaterior i centrum, tyvärr blev det inte nåt besök på nån av dom (men naturligtvis en glass senare, nåt annat hade ni väl inte förväntat er?).

Efter min rundvandring och förgäves letande efter en sommarklänning drog jag mig bort till slottet, där jag träffade Michael en stund efter två. Slottet i Braunschweig är riktigt gammalt, hela tre år. :) 2006 rev de nämligen ner hela det gamla slottet (ca 200 år tror jag) och byggde upp det på nytt. Billigare än renovering antar jag. Numera är det än galleria i slottet, plus ett museum och stadsbibliotek. Där utanför träffade jag som sagt var Michael, som hade råkat dubbelboka sig. Så jag fick träffa två av hans kompisar också, men det gjorde mig inte så mycket. Vi gick omkring i Braunschweig en stund till och drog oss sedan till en park och la oss i solskenet. Mycket härligt! Naturligtvis blev det glass innan vi åkte dit, det är ju en glassoman ni har att göra med. Och gud va god den glassen var! Helt otrolig! Ananasglassen var nog nåt av det godaste jag nånsin ätit! På det hela tagen en trevligt dag.

I söndags var vädret fortfarande strålande och jag satt ute i solen ett bra tag. Det var riktigt sommarvärme där ett tag, så gott och skönt. Vår trädgård ligger dessutom i lä :) Scoutmötet spenderades därför ute i skogen och på kvällen så var jag och Dani hemma hos Melissa och grillade. Bratwurst, fetaost, majs, potatis och banan till efterrätt. Inte dåligt och väldigt gott!

Tjaa, sedan har det varit vardag igen. Charlotte har varit på lite kinkigt humör och har dessutom gått och blivit en riktigt liten dramaqueen. Så fort nåt inte går som hon vill, när hon inte får göra nåt speciellt eller inte gå åt det hållet hon vill så blir det väldigt dramatiskt. Guuuud, så synd det är om mig, utstrålar hela hon. Hon slår händerna mot knäna, händerna mot marken eller lägger sig raklång på marken och skriker under tiden i högan sky. När jag är på bra humör har jag svårt att hålla mig för skratt, men när jag är på sämre humör kan det vara enerverande. Tålamodet prövas verkligen. Idag hade hon en fas då hon slängde allt på golvet och vägrade ta upp det igen. Det blev viljornas kamp, flera gånger dessutom. Jag får helt enkelt sitta där jag säga till henne om och om igen att hon ska plocka upp saken. Där ger jag mig inte.

Själv har jag spenderat eftermiddagarna med att plugga holländska. Nybörjarkursen del två började i måndag och det var kul att komma dit igen. Vi var en tapper skara på sex personer, tydligen är två mer anmälda. Det gick ganska bra måste jag säga, hade inte glömt så mycket. När jag väl repeterar allt igen så kommer det snabbt tillbaka. Vi läste faktiskt en hel tidningsartikel på lektionen, och jag begrep nästan allt. Kul att man kan det efter så få lektioner. Det är kul att lära sig nåt nytt, det har jag sagt för men säger det igen!

Tjaa, det var nog det som fanns att berätta om de senaste dagarna. Jag har lite att göra hela tiden, framför allt nu med holländskan, men det är bara roligt :) Hoppas ni mår bra!

Lata dagar i solen

De senaste dagarna har varit väldigt lugna och både i onsdags och torsdags var vädret väldigt fint. Lilla fröken sover ju också väldigt länge på morgonarna, vilket jag naturligtvis inte har nåt emot. Vi har varit ute och gått, handlat och varit på lekplatsen. Igår var vädret verkligen otroligt fint, så jag satt ute hela eftermiddagen och läste. Var till och med tvungen att ta på mig en blus efter ett tag, för mina armar höll på att blir lätt röda. Solen tar rejält så här på våren. Tjaa, det är nog det man kan säga om onsdagen och igår. Idag var vi hemma hos Danny och hennes son Tim från krabbelgruppe, åt frukost och barnen lekte. Fem stycken plus fem barn. Det var väldigt trevligt och väldigt gott. Som sagt var, frukostbjudningar gillar jag skarpt! Det är nog det som finns att berätta. Imorgon ska jag till Braunschweig och hälsa på Michael är tanken. Det blir förhoppningsvis och förmodligen riktigt kul!

Veckan som gått

Då var tanken att jag verkligen skulle komma ifatt med skrivandet. Ska försöka att kort sammanfatta det som hänt den senaste veckan.

I onsdags började Julia och Milan att jobba igen. Så där försvann mina sovmorgonar. Jag tar över babyfonen vid lite efter sex på morgonen, men som tur är kan jag somna om då, eftersom jag vaknar direkt om den låter. Det är en sida av mig som verkligen har förändrats under tiden här nere, jag vaknar betydligt lättare av ljud. Innan sov jag ju som en stock på natten även om åskan gick för fullt, men nu vaknar jag som sagt var av minsta ljud från babyfonen. Bra egenskap för det här jobbet, men jag hoppas att kunna lägga mig av med den vanan när jag kommer hem, för såå kul är det inte att vakna av minsta lilla...

Charlotte sover hur som helst fortfarande ganska länge på morgonarna. Det varierar mellan åtta och nio, fast oftast vaknar hon till även vid sjutiden och då får jag gå och lägga mig hos henne en stund innan hon somnar om. Vissa dagar den senaste veckan har vädret varit strålande och de dagarna har Charlotte och jag mestadels spenderat utomhus, antingen i sandlådan i trädgården eller på lekplatsen. I onsdags var vi även och åt glass när Julia kom hem. Och det är ju alltid trevligt :) Sedan gick vi och tittade på kläder. Medan Julia provade typ hela butiken så sprand Charlotte mest omkring och var följdaktligen dödstrött sen. Hon somnade i vagnen. Väldigt sött :) Eftermiddagarna då vädret är fint spenderar jag mest i trädgården med en bok.

De dagarna då vädret inte har varit så fint har vi varit inomhus och lekt som vanligt: ritat, läst böcker, sjungit och så. I fredags var vi på krabbelgruppe, där gruppen bara krymper. Nu är vi bara tre kvar, eftersom Merle har flyttat och Agnes har börjar jobba igen. En liten tapper skara, men det gör oss inget, för barnen tycker ju att det är kul. I fredags var jag också i Hannover på kvällen med Dani. Tanken var att vi skulle utforska Hannover, fast jag som trodde att Dani hade mer koll än jag tog helt fel. Men men, vi hittade två trevliga ställen som vi stannade en stund på och drack våra cocktails respektive öl. Dani är nog den enda tjejen i min ålder som jag känner som tycker om Guinnes...

Lördagen spenderades delvis framför datorn med jobbansökningsskrivande. Som sagt var, trots att det är tre månader kvar börjar det märkas att mitt år här nere går mot sitt slut. Dessutom var jag en sväng i skogen och gick, det börjar bli grönt nu och några enstaka vitsippor hade vågat sig fram. Det är så rofyllt att gå omkring i skogen här, oftast träffar jag inte en enda människa.

I söndags var Julia, Charlotte och jag på födelsedagsbrunch hemma hos Caro och Basti. (Milan var tvungen att arbeta) Basti hade nämligen födelsedag i fredags. Resterande folk från familjen Steffen var också där samt Bastis föräldrar och bror med respektive. Det var en makalös frukost, så mycket gott och så mycket att välja på. Kan inte säga annat än att jag blev väldigt mätt! Varför bjuder vi alltid in till fika eller middag i Sverige, varför aldrig frukost som är så gott?

Tjaa, så mycket mer finns inte att berätta. Igår åt vi på Pallas igen, testade nåt nytt som inte var nån höjdare. Jag har kommit igång med träningen igen, gud vad konditionen försämras när man är sjuk. Men det ska vi nog ändra på igen! Charlotte och jag var ute idag igen och hon ställde till med ett litet uppträde när jag förklarade att vi INTE skulle till Martino idag. Hon SKULLE bestämt uppför trappan, hon är en bestämd liten dam och började storgråta när jag lyfte henne därifrån. Det hörde naturligtvis servitrisen/ägaren (som för övrigt vet vilka vi är) så Charlotte fick en trasig våffla. Sedan var allt frid och fröjd igen. Titta, nu har jag faktiskt lyckats komma ifatt med skrivandet, är själv lite imponerad. Strax bär det av mot träning. Hoppas ni mår bra där hemma, för det gör jag!

Här är förresten en bild från vår utekväll.

Några dagar från veckan som gått

Då var tanken att jag skulle skriva ifatt det sista. Den senaste veckan har varit lugn, men först var det förra helgen som jag fortfarande inte berättat om.


I lördags kväll (förra veckan) var jag, Melissa och Dani ute och dansade i Hameln. Jag har inte träffat Melissa på ca ett halvår, men det kändes faktiskt inte så konstigt att ses igen. Hon och Dani tog alltså med mig till ett ställe i Hameln som de varit på innan. Det bra med denna kvällen var att det var gratis inträde för tjejer innan klockan elva, så naturligtvis var vi där en stund tidigare. Dessutom fick man dricka för 10 euro om man hade med sig ett målat påskägg, så det hade vi såklart! Så inträde och tre dricka kostade mig totalt 20 cent. Inte illa för en helkväll ute... :)


Vi hade hur som helst kul! Hade rejält ont i fötterna på hemvägen, att dansa i högklackat i några timmar känns. Dessutom stank jag rök, för i ett av rummen (det med bäst musik) var det inte rökförbud som i de andra rummen. Men men, det var ändå riktigt härligt att komma ut och dansa igen. Konstaterar varje gång att jag går ut på tok för sällan (är väl för snål). Musiken var okej, ibland spelade DJ:n något som kändes helt galet, men för det mesta var det hyfsad musik. Vid halv tre kände de andra för att åka hem, så då var det bara att snällt följa med.


I söndags var jag tvungen att stiga upp lite innan nio, så så mycket sömn blev det inte. Det var ju påskdagen och Charlotte skulle leta ägg i trädgården. Här i Tyskland gör man det lite annorlunda jämfört med hemma. Man gömmer chokladägg i små högar, små "nästen", och kanske nån liten present. Charlotte hade en liten korg och gick omkring och la ner äggen hon hittade i korgen. Hon förstod poängen med det hela direkt och det var så sött att se henne gå där med sin lilla korg.

Sedan bar det av hem till Julias föräldrar och påskfrukost. Caro, Basti, Änni och Resa var också där och innan frukosten blev det lite påskäggsletande till för Charlotte. Hon fick mer choklad av mormor och morfar än av Julia och Milan! Typiskt morföräldrar... Frukosten var STOR, det fanns mycket att välja på och allt var riktigt gott. Efteråt satt vi och pratade medan Charlotte sov en stund och därefter blev det en promenad. Sedan var det fikadags (man blev definitivt mätt). Det var riktigt trevligt och jag börjar känna nu att jag kommer att sakna alla när jag åker hem. Det är visserligen drygt tre månader dit, men det känns ändå som om nedräkningen har börjat. Väldigt blandade känslor...

På måndagen vaknade jag inte förrän vid elva (vet inte vad som hänt, sover aldrig så länge!) och efter en sen frukost var jag hemma hos Dani en stund. Sedan bar det av igen för mer påskfirande, den här gången till Milans föräldrar. Guud, vad tråkigt jag hade det där. Bara massa vuxenprat om trädgårdsmöblen och deklaration... Men men, jag stod ut och när vi åkte hem igen bestämde vi oss för att äta på Pallas. Lagom gott som vanligt, men jag börjar faktiskt tycka att maten där är helt okej.

I tisdags var det Julias och Milans sista semesterdag, men för att avlasta dem lite tog jag hand om Charlotte en stund. Efter en trevlig frukost tillsammans på morgonen så tog jag med mig Charlotte till lekplatsen och sedan gick vi en sväng i stan. Trappor är roliga! Hon gick upp och ner, upp och ner, hur många gången vet jag inte, för en stentrappa i stan. Roligt hade hon det i alla fall. :) Man märker verkligen hur alla sinnen är på helspänn när man är ute och går med henne. Uppmärksamheten är betydligt högre än när man är ensam. Man är hela tiden beredd att slänga sig fram om hon skulle trilla i en trappa eller om hon skulle få för sig att springa ut på gatan. Jag märker faktiskt hur jag spänner mig. På tisdageftermiddagen var jag i Hannover med Dani och letade sommarklänningar. Men utbudet var riktigt illa, kanske de inte har kommit än. Det blev istället en blus för min del (konstigt nog på H&M). På kvällen grillade vi här hemma och jag åt på tok för mycket, men det var ju så gott!

Nej, gott folk, det får bli allt för ikväll. Imorgon är ju faktiskt arbetsdag igen. Gonatt!

Dagarna efter Berlin

Jag har för tillfället lite tid över, ska åka med tåget till Hannover vid halv nio. Dani och jag ska nämligen gå ut, om det blir cocktails, dans eller både och får vi se, det är Dani som har koll ikväll och jag bara hänger med. Men som sagt var, lite dödtid fram tills dess så jag tänkte att jag kunde sammanfatta dagarna efter Berlin, så långt jag hinner.

Johan och jag kom alltså tillbaka på tisdag kväll. På söndag kväll reste han hem igen och däremellan hann vi med några glassar (Johan förvånades över hur billig glassen är här, och det är den! 60 cent för en kula här i Springe), en tur i Hannover samt ett varitébesök. Varitén måste jag berätta om. Jag fick två biljetter av Julia och Milan i födelsedagspresent och de använde alltså Johan och jag när han var här. På torsdagkvällen åkte vi in till Hannover. Detta var för övrigt en otroligt varm dag, man kunde gå i kortärmat utan att frysa halv tolv på natten (det var då vi kom tillbaka till Springe). Ingen av oss visste riktigt vad vi skulle förvänta oss av föreställningen, men den var helt makalös. Det var en ganska liten lokal med bord tätt inpå varann och en liten scen som låg kloss de främsta borden. De började med en liten kort presentation av hela skaran och sedan bar det av. Vi fick se en jonglör, tre gymnaster, två breakdansare, två asiater som visade nån dans/akrobatik, en tjej som jonglerade stora bollar med fötterna, en mimare, en sångare och en kille som körde beatbox. Nu har jag säkert glömt nån, men men... De var alla helt otroliga. De var så sjukt duktiga att det inte går och beskriva. Det närmsta jag kan komma en förklaring är att jag satt med öppen mun typ hela kvällen. De var verkligen obeskrivligt bra!!!

En annan nämnvärd sak från de dagarna är att vi lagade mat åt resten av familjen på fredagen. Det blev köttbullar med potatis, sås och lingon. Ska det vara svenskt så ska det! Det blev bra och de andra gillade det. Det var bara lite komiskt, för Julia hade dukat riktigt fint och drack vin till, vilket bara kändes konstigt eftersom vi åt köttbullar, vardagsmatens vardagsmat...

Sedan åkte Johan hem, och på ett sätt var det väl tur (såklart mest deprimerande) för på lördagkvällen blev jag sjuk. Riktigt hög feber, halsont och så frös jag konstant. Halsfluss misstänkte jag och det blev ju bekräftat av doktorn några dagar senare. Jag lyckades rycka upp mig så mycket så jag kunde följa Johan till flygplatsen dagen efter, men bra mådde jag inte direkt, från lördag kväll till tisdag. I onsdags förra veckan började jag må bättre igen och på fredagen kunde man väl säga att jag var frisk. Penicillinet blev jag dock inte av med förrän igår. Äckliga, stora tabletter...

Som sagt var, när Johan åkt däckade jag totalt. Så gott som hela måndagen var jag borta, tisdagen orkade jag titta på film och på onsdagen kände jag att jag var tvungen att släpa mig till duschen, men efteråt var jag helt slut. Intressant när dagens bravad är att ta en dusch. Torsdagen och fredagen tog jag det lugnt, även om febern och det halsonda var borta så var jag fortfarande ganska kraftlös. Det är inget roligt med halsfluss! På fredagen stack jag näsan utan för dörren för första gången sedan läkarbesöket och tog två promenader. Även lördagen bjöd på en promenad och sedan lite vila.

Nej, nu hinner jag inte mer, dags att bege sig mot tågstationen. Vad som har hänt den senaste veckan får jag skriva om imorgon.

Lite bilder också

Johan i sitt esse: snor en bit av min muffins



















Johan och Anna äter donut/muffin i blåsten













Brandendurger Tor i choklad

Svenska ambassaden

Anna och Johan äter glass

Roliga påskägg, typ 2,5 meter höga

Johan tittar på 3D-tv

Berlin

Hej alla där hemma igen! Det var ett tag sen jag skrev nu. Först var det Berlin, sen var Johan här och sedan åkte jag på halsfluss. Blev frisk förra helgen och denna veckan har vädret helt enkelt varit för fint för att sitta inomhus. Därför har det varit brist på nyheter från mig, men nu kommer en liten uppdatering. Orkar förmodligen inte berätta om allt som hänt de senaste tre veckorna, men jag tar det så långt jag känner för och orkar.

Fredagen den 19 mars åkte jag alltså till Berlin. Tog ett direkttåg från Hannover, mycket bekvämt. Resan tog bara en timme och jag var framme i min favorithuvudstad lite efter ett. Vid halv två kom Johan med bussen från flygplatsen och vi tog oss bort till hotellet, som låg i stadsdelen Friedrichshain, en bit utanför centrum. Men vad gjorde det att det låg där, när tunnelbanan gick precis utanför. Efter en stunds vila på rummet gick vi en runda i kvarteren omkring hotellet och skulle sedan äta, vilket blev en upplevelse. Vi satte oss på en restaurang, beställde och började vänta. Efter en halvtimme kom servitrisen och sa att hon hade glömt lämna in vår beställning. Jippi! (eller inte...) Detta var klockan sex och ingen av oss hade ätit så mycket mer än frukost. Lite efter halv sju kom maten, då var vi båda lagom irriterade. Det var gott, men det blev ingen dricks...

Lördagen spenderade vi shoppandes. Det blev ett par jeans och ett pussel för min del. Söndagen var sightseeingdag och det blev en långpromenad i Berlin. Mur, Brandenburger Tor, Checkpoint Charlie med mera, med mera. På kvällen åt vi stenugnsbakad pizza, mums! På måndagen besökte vi mina gamla kvarter i Prenzlauer Berg, en liten walk on memory lane för min del. Sedan var vi på svenska ambassaden, bara för att jag aldrig varit på nån ambassad. På kvällen var det dags för musikalen Dirty Dancing. Det var helt underbart att se, jag vill också kunna dansa så!!! Tisdagen blev det lite mer shopping, ett besök på turiska marknaden och en stund i solen på Alexanderplatz innan vi tog tåget tillbaka till Springe vid sjutiden. Hemma igen vid tio efter underbara dagar i Berlin.

Nej, det får nog bli allt för ikväll, imorgon kommer nog lite mer. Hej så länge!

Tyck synd om mig!

Usch, fy och blä. Kom hem från doktorn nyss. Halsfluss, penicillin i 10 dagar, äckligt stora tabletter! Inget roligt alls. Gör inte mycket mer än sover och dricker. Tyck synd om mig!

Tillbaka till vardagen...

För en halvtimme sedan kom jag hem från flygplatsen där jag lämnade av Johan. Vi har haft fantastiska dagar med massa roliga och intressanta upplevelser. Mer om det blir det dock inte skrivit ikväll, för jag har gått och blivit sjuk. Ont i halsen, är kraftlös och vill mest bara sova. Så det planerar jag att göra nu.

Våren är här!

rutschen - åka rutschkana

Imorgon bär det av till Berlin, så det här lär vara det sista inlägget på ett bra tag. I Berlin kommer Johan och jag bo i stadsdelen Friedrichshain, ca 5 km från Alexanderplatz där Berlins centrum börjar. På måndag kväll ska vi gå och se Dirty Dancing-musikalen och på tisdag kväll är vi tillbaka i Springe. Och däremellan lär vi hinna med en massa saker. Berlin är ju en ganska stor stad. :P Jag ser otroligt mycket fram emot det.

Dagens inlägg ska jag försöka göra kort, för vädret är strålande. När jag packat färdigt och så ska jag därför se om jag hinner med lite mer tid utomhus. Det är minst 15 grader ute, klarblå himmel och strålande sol! Man kan gå omkring i converse och kofta, inte ens vårjackan behövs så här på eftermiddagen. Underbart!

I måndags var det sista gången holländska för min del för den här gången. (Sista gången är egentligen på måndag, men då är ju jag i Berlin.) Det var lugnt och skönt, till att börja med var vi fyra personer plus läraren, på slutet bara tre plus Shura (så heter hon). Riktigt härligt att jobba i en sån liten grupp. Jag börjar faktiskt till och med gilla Shura nu, hon må vara konstig men är ändå cool på nåt sätt. Och i en liten grupp funkar hon betydligt bättre som lärare. Vi hade riktigt roligt i måndags. Det som inte var så kul var ju hur det regnade. Jag blev blöt!!

I tisdags var vi på babysimmet för sista gången. Kanske sista gången för min del på en sådär tio år, för förmodligen ska vi inte vara med nästa omgång. Alla de andra i Charlottes ålder ska sluta, och för den andra gruppen är hon egentligen för stor. Lite synd, för Charlotte gillar det verkligen. Men vi kommer nog gå och simma bara vi två, kanske sådär när vi känner för det.

Igår var vädret fint, om än inte lika fint som idag. Charlotte och jag gick en sväng på stan och avslutade sedan på lekplatsen. Hon älskar verkligen att åka rutschkana, och roligast är det när jag åker med henne. :) Det är gulligt att höra hur hon skrattar. Idag var vi också ute en bra stund, men inte förrän Charlotte hade sovit nästan två timmar på min mage. Hon vaknade nämligen redan vid sex imorse och vid åtta satt hon i mitt knä och myste lite. Plötsligt märkte jag att hon hade somnat. Så då la jag mig ner på soffan med henne på magen och så sov vi där ett bra tag. Härligt jobb jag har, inte sant? :) Sedan var vi och köpte bröd, åt lunch och gick sedan ut på stan igen. Hon är så otroligt söt, går och hälsar på alla, vinkar och ler. I träden på gågatan hänger det påskägg så hela tiden gick hon omkring och sa "Ei" och pekade. Hur go och rar som helst. Alla hon mötte tyckte såklart att hon var helt bedårande. Hos bageriet lyckades hon smila till sig ett kex, trots att vi inte ens handlade där. Sedan åt vi glass hos Martino, mumsigt!

Nä, nu har jag inte tid mer. Mitt rum ska städas, väskan ska packas klart och så innan jag går och tränar ikväll. Hoppas ni får en trevlig helg, det ska jag utan tvekan ha!!! :D

En mycket lugn helg har förflutit

die Hauptstadt - huvudstad

Och så var det ny vecka igen. En vecka då jag ska åka till Berlin. Bara typ tre dagar kvar nu!! Ser vansinnigt mycket fram emot att få komma till min favorithuvudstad igen. På fredag bär det av...

Det har hänt extremt lite sedan i torsdags. På kvällen var jag på tai chi. Det var intressant, väldigt annorlunda jämfört med allt annat jag gör på gymmet. I fredags var vi på krabbelgruppe som vanligt och vi var lite fler än förra gången. Melina med Mattis och Merle med Felix var där. Båda två är gravida igen så jag hade mäkta tråkigt när de satt och snackade om graviditetskläder, barnmorskor och så vidare... Charlotte och jag var och handlade som vanligt efteråt och precis som vanligt somnade hon direkt när vi kom hem igen. Eftermiddagen spenderades med film och chokladglass. Chokladglass är verkligen otroligt gott! Tror att det är min största svaghet...

Tog det bara lugnt under hela helgen, kände mig nämligen lite hängig och dessutom var vädret igen vidare. Regn, regn och åter regn. Det positiva är att snön nu har regnat bort. :) Det kändes som vår i förmiddags när Charlotte och jag var ute, fast nu har det börjat regna igen... Lördagen tillbringades med en bok, en film och skype. Väldigt lugnt och skönt. Igår satt jag och pysslade med mina foto större delen av dagen, tills det var dags för scoutmöte. Inget mer intressant att berätta alltså.

Charlotte var riktigt mysig idag. Sov en stund med henne imorse och när hon vaknade först vid nio så var hon så go och rar. Gosade och gav mig pussar och kramar. Vi lekte som vanligt, ritade och var ute en sväng. Hon är så söt när hon går och vinkar och säger hej till människor som går förbi. Idag har jag haft en dag då jag funderat mycket på hur det kommer att bli när jag åker hem igen. Det känns så ledsamt att veta att jag inte kommer att få fortsätta se henne växa upp. Att jag kommer åka hem och inte se henne mer än kanske högst en gång om året (har planerat att åka ner i december på julmarknad varje år). Min lilla Charlotte. Jisses, vilken känslostorm det kommer att vara när jag åker hem...

Men det är fortfarande mer än fyra månader dit. Och jag ser ju även riktigt mycket fram emot att få komma hem igen. Blandade känslor som sagt var. Nu bär det strax av mot Hannover och sista holländskalektionen för den här perioden. Är emellertid anmäld för fortsättningskursen som börjar den 12 april. Ett litet lov alltså. Hoppas ni mår bra och har bättre väder än vi här nere! (Ser inte fram emot att cykla till stationen...)

Dagarna går...

der Hubschrauber - helikopter
Det här ordet lärde jag mig alldeles nyligen, det finns nämligen en bild på en helikopter i en av Charlottes många böcker.

Dagarna bara går, nu är det en dryg vecka kvar till Berlin. Även den här veckan är lite ur fas, det känns inte som om det är torsdag idag. Hela förra veckan kändes förskjuten på nåt sätt, eftersom Johan var här på måndagen. Nu i måndags var både Milan och Julia hemma sjuka och Milan var även hemma i tisdags. Så det känns lite konstigt. Fast den här veckan var vi åtminstone på babysim, vilket bidrog till att göra veckan lite mer normal.

I måndags var som sagt var både Milan och Julia hemma, vilket betydde att jag kunde sova en timme extra. Skönt! Sedan tog jag dock hand om Charlotte som jag brukar, för båda två spenderade större delen av dagen i sängen. Vi var och handlade som vanligt och på hemvägen somnade Charlotte i vagnen. För en gångs skull vaknade hon inte när vi kom hem igen, så jag lät henne sova där. Det gjorde hon gott och väl en timme innan hon vaknade, fast då behövde jag bara ta av henne ytterkläderna och placera henne i mitt knä, så sov hon en halvtimme till. I sådana stunder gillar jag verkligen mitt jobb. Jag satt och lyssnade på musik med en sovande 1,5-åring i knät. Mysigt!

Eftermiddagen spenderades med att sista-minuten-plugga holländska innan det bar av till Hannover. Det var en kul lektion. Vi blir dock bara färre och färre, i måndags var vi bara sex personer där. Fast jag klagar inte, en grupp på sex personer är ganska lagom när man ska lära sig språk. Jag blev även framdragen inför klassen där jag (på holländska såklart) fick berätta vad jag jobbar med och sedan fick de andra ställa frågor (vi tar en person varje gång). Läraren var riktigt intresserad av vad jag gjorde här och ställde själv en hel drös med frågor. Det var kul och jag försökte svara på holländska så gott jag kunde. Det går verkligen framåt. Jag har anmält mig till nästa kurs nu och efter den ska jag nog kunna ta mig runt i Holland som turist :)

I tisdags var vi på babysim igen för första gången på en månad. Det var kul och Charlotte gladde sig rejält. Hon trivdes verkligen med att vara tillbaka i vattnet. Lite synd att det är sista gången nästa vecka, sedan stänger badet för renovering under mer än en månad.

Igår vaknade Charlotte riktigt tidigt. Det är ljust här redan vid sex-halv sju på morgonen och då vaknar nämligen lilla madame och vill inte somna om. När jag kom ner i onsdags var hon redan vaken, likaså idag. Och idag steg jag ändå upp en halvtimme tidigare än vad jag brukar på torsdagar. Från och med nästa vecka är det nog upp senast sex som kommer att gälla för min del... Charlotte var riktigt trotsig igår, men gullig och självgående idag. Igår så tröttnade jag till slut och gick ut med henne. Vädret var strålande, solen sken på en klarblå himmel och det var relativt varmt (om man inte var i skuggan). Så vi var ute i drygt två timmar. Charlotte gick hela vägen till posten själv, en sträcka på kanske 1,5 km. Det tog tid, men det gjorde ju inget. Ett stopp på Martino blev det också. Så nu har jag ätit årets första glass sittandes utomhus! Det var gott!

Idag vaknade lilla fröken alltså riktigt tidigt, så vi fick många timmar tillsammans. Jämför med igår var hon idag extremt självgående och go. Hon lekte så lugnt för sig själv och var nöjd med det. Jag behövde bara läsa lite böcker då och då och det gör jag så gärna. Fast nu är hon på riktigt dåligt humör; jag hör henne skrika där nere. Vill förmodligen ha choklad...

Ikväll ska jag testa på Tai Chi och kanske träffa Dani en stund. Hoppas ni mår bra!

Lite av varje

Glömde bort lite saker när jag skrev igår, så det blir ett inlägg till idag. För det första glömde jag helt bort att berätta att Dani och jag var på IKEA i torsdags eftermiddag/kväll. Det blev inte så mycket köpt, Dani ville egentligen köpa en bokhylla, men den fick inte plats i bilen. Så det blev mest småsaker. Jag köpte en blomma och en kruka därtill, samt Pågens kanelgifflar och två tuber Kalles randiga. Det gjorde mig glad. :) Förra gången jag var på IKEA var kaviarn slut, men inte den här gången. Jag gick och dreglade en stund i Schwedenshop och kunde ha köpt med mig hälften av grejerna hem. Det fanns tunnbröd! Och kardemummaskorpor! Och riktig ost! Och kanelbullar! Och Annas pepparkakor! Och KRÄFTOR!!! Men det blev som sagt var bara kanelgifflar och Kalles. Försöker spara pengar inför Berlin...

Det andra jag glömde berätta (glömde jag visserligen i tisdagens inlägg) var en sak om Mamma Mia, som Johan och jag höll på att skratta högt när vi såg. På båda sidorna om scenen fanns det nämligen två storbildsskärmar och när musikalen började så var den textad på tyska! Till och med sångerna hade de översatt så för de som inte kunde engelska var det bara att läsa på skärmarna. Så typiskt tyskt! Jag höll som sagt var på att skratta ihjäl mig när jag såg det. :)

Igår var jag hos Dani. Vi tittade på film och somnade sen ganska tidigt. Båda två var rejält trötta, Dani somnade till och med ungefär halvvägs in i film nummer två. Idag har jag varit och tränat, Milans familj var här och fikade och sedan var det scoutmöte. De är ju numera flyttade till söndagar 16.45-18.15. Julia är för tillfället på teater med sin mamma, så vi är bara tre hemma. Charlotte är så söt så och på bra humör. Efter vi har ätit ska jag ta en bit till av tårtan vi åt innan idag. Körsbärs-straciatella-tårta, mums! Solen har skinit här idag, så jag är på bra humör. Hoppas att ni är det med!

P.S. Här är länken till min artikel om Explorer Belt i den österrikiska scouttidningen. Kändes coolt när jag såg den. :) http://www.pfadfinderinnen.at/service/ppoe_brief/pdf/ppb309.pdf

Det snöar :(

unschlüssig - obeslutsam

Först ska jag ta tillbaka det där jag sa om att våren har kommit hit. Det har den inte alls. Den var här och nosade några dagar, men försvann snabbt som attans igår. När jag cyklade till träningen var det visserligen ganska molnigt och kallt, men ändå lite vårigt. När jag cyklade hem hade det börjat snöa... Och imorse när jag steg upp så låg det 15 cm nysnö ute. Inte riktigt vad jag ville ha. Våren väck, vintern tillbaka. Suck...

De senaste dagarna har å ena sidan varit ganska lugna och å andra sidan ganska jobbiga. Vädret har som sagt var varit fint och Charlotte och jag har varit på lekplatsen varje dag och lilla damen har varit på ganska bra humör. Framför allt igår var hon riktigt go och rar. På förmiddagen var vi på krabbelgruppe som vanligt, men det var bara jag och Melina där, med Charlotte och Mattis. Det var dock ganska skönt, Charlotte och Mattis lekte bra ihop och Melia och jag satt och pratade om ditt och datt. Vi har inte pratat så mycket innan, så det var kul att lära känna henne. Hon är dessutom bara fyra år äldre än jag och därför så har vi en hel del gemensamt upptäckte jag. Det känns dock lite konstigt att en 23-åring har en 1,5 år gammal son och väntar sitt andra barn i augusti, det är ju inte så vanligt nu för tiden.

Efter krabbelgruppe skulle vi gå åt samma håll en bit och Charlotte och Mattis var då jättesöta. Melina sa till dom att hålla varandra i handen och det gjorde dom. Det var urgulligt att se dom här små personerna gå och hålla handen. :) Fast efter ett tag ville inte Charlotte mer och sprang då och gömde sig bakom mina ben när Mattis sprang efter henne och ville hålla handen. Så nu har Charlotte en uppvaktare. Det börjas tidigt måste jag säga... :)

Charlotte har kommit in i en ny lära-sig-nya-ord-fas. Hon kan säga "Brei" (gröt), namnam (för mat), "Moma" (egentligen ska det vara Oma för mormor), "Popa" (Opa för morfar), Nena (Anna-Lena), Resa, Batti (Basti), Kako (för Carro), "mal" (betyder "igen") och "danke" (tack). Dessutom kan hon säga Nino och Mimmi, vilket är en kanin respektive mus i två böcker hon har. "Mar" ska betyda "Arm" (arm) när hon vill upp i famnen, och "ja" och "nein" använder hon hela tiden. (Fast mest "nein"). Det går verkligen framåt nu och även hennes tänder kommer med stormsteg. Det är riktigt kul att se henne utvecklas, det är nog något av det jag kommer att sakna mest när jag åker hem igen i sommar.

En annan sak jag kommer sakna är morgonarna när hon är på bra humör. I fredags var en sådan dag. Vi lekte i sängen, gjorde kullerbyttor (bara Charlotte, inte jag), myste och läste böcker i säkert en halvtimme innan hon ville stiga upp. I sådana stunder känner jag att mitt jobb är härligt!

Det var den lugna biten med veckan som gått. Den jobbiga biten är att jag har funderat otroligt mycket på vad jag ska göra i höst och även längre fram i framtiden. Det är inte det lättaste att komma fram till och jag brukar ha riktiga problem när jag ska ta beslut. Så också denna gång. I sådana stunder blir hemlängtan extra jobbig och det är nästan så att man kan ta på beslutsångesten som finns i mitt rum, så tydlig är den. Men men, som tur har jag otroliga människor hemma som hjälper mig att reda ut mina tankar, stöttar mig och ger mig råd. Tack till er!

Idag har jag tittat på film, varit ute och gått en sväng (solglasögon behövdes) och ikväll ska jag sova hos Dani. Det kommer säkert att bli skoj!

Skobutiker är farliga...

der Purzelbaum - kullerbytta

Roligt ord, inte sant? Baum betyder ju träd, fast purzel har tydligen ingen direkt betydelse. Lite mysko och kul ord, tyckte i alla fall jag. Lärde mig det på krabbelgruppe.

Då var jag tillbaka i vardagen igen. Har haft en underbar helg med Johan, med bland annat shoppingtur i Hannover och Mamma Mia. Den typen lurade in mig i en skobutik, trots att jag sa att det inte var någon bra idé. Så nu ligger det ett par nya ballerinaskor i min garderob och väntar på värmen. Fast det var rea på dom, så jag är väl inte helt missnöjd. :) Mamma Mia var helt suverän att se. Den var lite seg i början och skådespelerskan som spelade Sophie var lite raspig i halsen till att börja med, men efter ett tag kom alla verkligen igång och det blev en strålande föreställning! Det var nog den bästa musikalen jag sett hitintills.

Så mycket nytt finns det inte att berätta annars. Jobbade som vanligt igår (medan Johan den typen sov) och Charlotte var på gulligt humör och vi lekte, dansade och läste som vanligt. En sväng ute blev det också, även om vädret igår var mycket egendomligt. Det ömsom regnade, ömsom snöade och ömsom sken solen på en klarblå himmel. Våren har verkligen kommit. Även om det idag var relativt kallt ute (det blåser en del) så skiner solen största delen av tiden och då är det riktigt härligt att vara ute. Charlotte och jag var på lekplatsen för första gången på månader idag. En och en halv timme ute blev det. Tur att det är så fint ute, får mig på lite bättre humör trots att Johan åkt hem. Måste säga att årstidsväxlingarna här är punktliga. Månadskiftet november-december slog det om från höst till vinter och nu under det senaste dagarna har det växlat från vinter till vår. Har till och med redan använt vårjackan. Nu står conversen här ivriga på att få användas. Solglasögonen ska letas fram och sedan hoppas jag att vädret håller i sig eller till och med blir ännu bättre. Framför allt i Berlin om 16 dagar hoppas jag på vårväder!

Våren är på väg!

der Frühling - våren

Tänkte att jag skulle skriva ett inlägg idag, eftersom Johan kommer imorgon (!) och jag varken lär ha tid eller lust att skriva nåt närmsta dagarna. Det har varit ganska lugnt sedan i tisdags. Igår tog jag hand om Charlotte som vanligt och hon var på ovanligt gott humör (dvs inte fullt lika många trotsiga utbrott). Idag var hon dock tillbaka med den trotsiga och skrikiga inställningen. Hon har en sån fas nu helt enkelt. Så fort hon inte får sin vilja igenom slänger hon nåt på golvet och kniper sedan ihop ögonen som om hon låtsades att jag (eller Julia eller Milan) inte är där. Nåja, det blir bättre, hon skriker inte lika länge längre innan hon plockar upp saken från golvet.

På eftermiddagen igår pluggade jag lite holländska och tvättade innan jag var och tränade vid fem. Det var så varmt ute att jag kunde cykla! Jag behövde inte ens mössa. Det var dessutom ljust när jag cyklade hem igen lite efter sex. Våren är på väg!!! Idag sken solen omväxlande med regn, typiskt vårväder. Dessutom som sagt var tillräckligt varmt för att lägga bort mössa. :) Härligt!

Igår kväll var Dani här en kort stund och vi gjorde nåt så flickigt som målade naglarna. Eller jag var snarare hennes försökskanin. Hon har köpt ett set så att man kan göra mönster med nagellacket och mina fingrar hade till slut alla olika mönster, målade i alla färger hon ägde. Som tur var fick jag tvätta bort det igen. Det är snyggt, men inte riktigt min stil.

Idag har jag städat och städat och städat lite till. Det är tur att jag får besök lite då och då annars hade dammet på bokhyllan uppnått en oroväckande mängd. Kvällen ska spenderas med holländska och en bok. Vi hörs om några dagar!

Mitt hundrade inlägg...

... och det är 210 dagar sedan jag kom hit. Tiden går...

die Erkältung - förkylning

Ja, så gick det trots allt en vecka till innan detta inlägget kom, men jag skyller det på att förra veckan var ganska händelserik och dessutom var jag förkyld hela helgen, så hade inte så mycket ork att göra nåt.

Varken idag eller i tisdags förra veckan var vi på babysimmet, för Charlotte har fått några utslag som vi inte riktigt vet vad de är. I tisdags förra veckan var vi istället ute och gick en sväng, för vädret var härligt. Det var sol!!! Det var underbart, det kändes som om det var vår i luften. Så kändes det hela förra veckan och igår, men idag har det snöat igen. Deprimerande. Som tur är är det plusgrader, så snön lägger sig inte. Jag vill ha vår nu!

I tisdags var det även Dani födelsedag och jag var där en kort stund på eftermiddagen innan jag tränade. Hon fick en blomma av mig, den riktiga presenten fick hon först i lördags. Jag var även hemma hos Dani på onsdagen, då hon firade med släkten. Hennes mormor kan verkligen baka! Det var trevligt, jag fick naturligtvis tusen frågor om Sverige, min tyska, hur det är att vara aupair och så vidare...

I torsdags var jag av någon konstig och okänd anledning på dåligt humör hela förmiddagen och en bit in på eftermiddagen innan film och två timmars träning muntrade upp mig. Dock var det kanske de där två timmarna på gymmet som triggade igång förkylningen jag vaknade med på fredag morgon. Snuva, öm i kroppen och lätt feber var ingen höjdare. Vi var emellertid på krabbelgruppe och handlade sedan som vanligt, för då mådde jag ändå relativt okej, men när vi sen kom hem så däckade jag på soffan. Efter en strategisk förflyttning upp till min säng spenderade jag och min förpackning pappersnäsdukar den resterande dagen med film och OS (inga scouter eller liknande).

Tyckte jag att jag mådde dåligt på fredagen så var det inget mot lördagen. Usch, det var riktigt jobbigt där ett tag. Vaknade vid åtta och åt efter ett tag frukost, men sedan blev det sängen igen. Försökte lyssna på en ljudbok ett tag, men orkade inte, utan somnade istället. Då var nog klockan runt nio. Sedan vaknade jag inte (med undantag för snyt- och drickauppvaknande) förrän vid två. Mådde som sagt var inte direkt toppen. Fast då var jag tvungen att rycka upp mig lite tyckte jag. En LÅNG varm dusch och en Aspirin Complex senare var jag i alla fall presentabel när Julias familj och Milans föräldrar kom vid halv sju. Vi åt raclette, precis som på julafton, och det är så vansinnigt gott! Alla kan välja vad de vill äta och hur de vill kombinera de olika sakerna, och det är väl det som gör det så lyckat.

Som sagt var, presentabel var jag om inte lika energifull som vanligtvis. Vid nio gick jag bort en timme till Dani och hennes pyjamasparty. Tanken var att jag skulle varit där och även sovit där, men inte med den förkylningen. Jag stannade bara ett tag, gav henne hennes present och åt en bit hembakad brownie. Hennes present var en grå mössa stickad av mig och den passade henne bra, om jag får säga det själv. Det bar dock hemåt igen för mig ganska omgående och efter en halvtimme till här hemma gav jag upp och gick och la mig. Förkylningar är jobbiga. Fast Johan konstaterade nåt om mina (två) förkylningar här nere: för Julia och Milan är de praktiska, för jag har båda gångerna blivit sjuk på helgen.

Söndagen var ingen hit den heller. Jag kollade på film typ hela dagen. Var ute och gick en runda bara för att röra lite på mig och få lite frisk luft. Som tur var sken solen, så det gjorde mig såklart piggare! Igår var jag väl halvfrisk, tillräckligt i alla fall för orka ta hand om Charlotte och på kvällen åka till Hannover och holländskakursen. Kände inte att jag ville missa en gång till, och det var kul när jag var där. Märkte dock på slutet att jag inte mådde helt hundra, var vansinnigt trött på tåget hem.

Idag har varit en lugn och skön dag. Mår fortfarande inte helt topp, så ingen träning. Charlotte är omväxlande vansinnigt söt och en riktigt liten surkärring. Julia var hemma idag eftersom hon inte mådde så bra imorse, men jag tog hand om Charlotte precis som jag brukar. Vi läste, var och handlade och lekte som vanligt. Min plan för kvällen är att se lite på tv tror jag. Hoppas ni mår bra!

Födelsedagar, födelsedagar...

der Igel - igelkott

Tänkte att det inte skulle dröja typ 5-7 dagar innan nästa inlägg kom, det blir så mycket att läsa varje gång då. Dessutom har jag en stund över nu, innan butikerna öppnan vid tre igen. Jag tycker det är en ganska mysko tradition här i Tyskland, att butikerna har lunchstängt hela två timmar (mellan ett och tre). Jag kan förstå att man har det i sydeuropa pga hettan, men varför här i Tyskland? Det är visserligen bara en del butiker som har det så nu, framför allt i småstäder. I Hannover har ju allt öppet hela dagarna.

Hur som helst, anledningen att jag ska ut på stan är att det är Danis födelsedag och jag hade tänkt köpa lite blommor till henne. Hennes riktigt present får hon först på lördag, då hon ska fira sin sista tonåringsfödelsedag med ett pyjamasparty. Eftersom jag vet att hon ibland försöker läsa min blogg får jag väl lägga in en grattishälsning tilll henne :) Herzliche Glückwünsche Dani!

Söndagen var som sagt en fixardag och det hände väl inget speciellt sedan jag skrivit mitt inlägg här. Igår hände det dock en del, för igår hade nämligen Julia födelsedag. 31 år blev hon och vi firade henne redan på morgonen. Både hon och Milan började jobba relativt sent så därför blev det presentutdelning redan på morgonen. Av mig fick hon som sagt var ett fotocollage med fyra bilder på henne och Charlotte och av Milan fick hon en "deckarmiddag". Begrep inte riktigt om det var middag med en deckarteaterföreställning som man såg samtidigt som middagen eller om även de ätande blev involverade i deckaren. Nånting med deckare och middag i alla fall :)

Charlotte och jag var hemma hela dagen och tittade på film, för min stackars lilla rödtott hade feber igår. Första timmen hon var vaken satt hon bara i mitt knä och gjorde inte ett dugg. Då vet man att det är nåt som inte stämmer. Men hon var trots allt på ganska bra humör under förmiddagen. När Julia kom hem tog jag hand om Charlotte en stund medan hon fixade det sista. För vid halv fyra kom nämligen en drös av Julias kollegor på besök (alla var kvinnor kan det nämnas) och fikade. Det var trevligt och det pratades och pratades, mest om skolan såklart.

Sen på kvällen gick vi fyra till Pallas och åt. En trevlig kväll och som vanligt blev vi alla för mätta.

Hade tänkt berätta lite om Charlotte också och hennes framsteg. Hon är inne i en liten trotsfas igen och när hon blir sur så slänger hon det hon har i handen på golvet och vägrar först att plocka upp det igen. Men står man och blänger på henne ett tag så ändrar hon säger. Det är lite svårt för mig, för jag vet inte alltid hur sträng jag ska vara. Hon är också inne i en annan fas och det är att hon konstant säger mamma, pappa och Nanna omväxlande. Så fort nån av oss kommer från ett annat rum säger hon högt och glatt mitt namn (respektive mamma och pappa såklart). Det är gulligt och man blir så glad när man får ett sånt mottagande. Hon har definitivt greppat betydelsen av "mer" och sa idag för första gången "mal" som en förkortning av "noch mal" (som betyder "igen"). För övrigt kan det nämnas att jag ibland när vi läser böcker känner mig som en hackande grammofonskiva. Hon pekar på saker i boken och jag ska säga vad det heter. Hon pekar om och om och om igen på samma saker så det känns verkligen som om jag hakat upp mig... Man orkar bara säga "igel" ett visst antal gånger innan man tröttnar...

Här är lite bilder på Charlotte som snöflinga. Och den nya förstasidesbilden är naturligtvis också från vårt Faschingsfirande. :)

Rolig träning, Fasching och hemmakväll

das Langhanteltraining - skivstångsträning

Jag sitter nu här och försöker minnas vad jag gjort de senaste dagarna, men det kan bevisligen inte ha varit så intressanta saker, för jag har verkligen svårt att minnas. I onsdags hände det inget intressant alls, fast torsdagen var visserligen lite mer händelserik. Jag läste ut en guidebok om Berlin (dit jag ska om mindre än fem veckor!). Den var riktigt intressant och speciell, inte alls som de från t.ex. Berlitz. Boken var lite som en historisk guide över Berlin, där kapitel ett började vid sekelskiftet 1800-1900 och det sista kapitlet beskrev Berlin i kölvattnet av murens fall och återföreningen. Som varje guidebok beskrev den även diverse sevärdheter. Riktigt intressant tyckte jag, fast för att läsa boken bör man ha varit i Berlin och känna till Tysklands historia ganska väl. Det är definitivt ingen bok för förstagångsturisterna som bara vill se muren och Brandenburger Tor, utan en för en mer van Berlinresenär. Kan dock rekommendera den: Berlin på 8 kapitel av Carl-Johan Vallgren.

I torsdags tog jag mig också i kragen och lämnade in min cykel på lagning och fick tillbaka den i lördags, hel och fin igen. Lite tunnare plånbok dock, man borde nog lära sig att laga punkteringar själv... Jag fixade även Julias födelsedagspresent: ett fotocollage med fyra bilder på henne och Charlotte. Bilder kommer imorgon när hon fått tavlan. Måste dock säga att jag är mycket nöjd :)

Haha, kom även på en rolig sak som hände i torsdags. Varje torsdag tränar jag ett grupppass med skivstänger och vi brukar vara ungefär samma gäng som är där. Men i torsdags var även ett fotbollslag och tränade för första gången. Ett gäng killar där den yngsta nog var lika gammal som jag och den äldsta runt 23. Och de hade som sagt var aldrig gjort det här innan. Jag vet att man inte borde skratta, men de såg ganska fåniga ut och dessutom var de ganska macho i början men betydligt mindre mot slutet. Jag kunde inte låta bli, jag hade kul. Uppvärmningen och benmusklträningen fixade de utan problem, men när vi kom till triceps och biceps var det andra tongångar. Som tjej får jag väl vara förnöjd över att jag fixade mer vikt än vissa av de killarna? :) De var lite möra mot slutet... Vi som brukar vara där hade som sagt var ganska kul åt dom.

När jag nu skriver kommer jag på att det ju faktiskt hänt en del nämnvärda saker. Som i fredags när Charlotte och jag firade Fasching med krabbelgruppe. Det är en sorts karneval man firar på vissa ställen här i Tyskland och tydligen även i resten av världen, men ingen har riktigt kunnat förklara vad ursprunget är och jag har inte orkat läsa det som står på wikipedia. Om nån är intresserad: http://sv.wikipedia.org/wiki/Karneval
Hur som helst, vi klädde ut oss, åt krapfen (österrikiska varianten av syltmunkar), lekte lekar och lyssnade på Faschingsvisor. För övrigt är krapfen så mycket godare än de syltmunkar man kan äta hemma. Charlotte var utklädd till snöflinga och var så otroligt söt! (Fast det är hon ju nästan jämt.) Jag hade fått låna en röd paljettklänning av Julia som hon brukar ha på maskerader och såg väl lagom udda ut. Det var väldigt trevligt och de andra barnen var så söta de med. Det var två pirater, en snickare, ett spöke och en byggarbetare. Gulligt!

På eftermiddagen var det scoutmöte och även föräldrarna var där ett tag. Vi måste nämligen byta tid, och efter många(!) diskussioner har det nu blivit söndagar. Inte optimalt, men i veckan går det helt enkelt inte, med skola och aktiviteter. I lördags träffades jag, Dani och Vanessa för att planera våren, lite imponerad av Dani där med tanke på att hela hösten kördes på improvisation. Men nu har vi faktiskt ett program där vi delat upp vem som är ansvarig för vilket möte. Känns bra.

Vad har mer hänt? Jag och pappa bokade hotell i Toscana i fredags. Julia, Milan och Charlotte ska nämligen till Östersjökusten i nordtyskland en vecka i juni och då passar jag på att åka iväg med pappa och Marie.
I lördags var jag inne i Hannover en sväng, gick mest omkring och tittade på hur annorlunda allt såg ut i snö jämfört med i somras och höstas. Det är fint, men det snöade lite för mycket för att det skulle vara angenämt att vara ute och gå en längre stund. Sedan var jag som sagt var hos Dani och på kvällen hade jag huset för mig själv. Milan och Julia var på bio och Charlotte hos farmor och farfar. Det resulterade i ett varmt bad och filmkväll. Ganska tidigt sänggång dessutom, för jag sov inte särskilt mycket i fredags. Här har jag konstaterat att nåt är konstigt med mig. I fredags somnade jag halv två på natten och vaknade redan vid halv nio. Igår somnade jag halv elva och vaknade också halv nio. Min hjärna verkar ha nåt inbyggt helgalarm (vilket är störande!).

Och idag har som vanligt varit en fixardag. Söndagar är utmärkta fixardagar!

Kort och gott

der Platten - punktering

Hej hej där hemma, här kommer en snabb uppdatering på vad som hänt de senaste dagarna. Jag hade tänkt hålla mig lite kort, får se om jag lyckas, för jag borde nämligen gå och lägga mig ganska omgående.

Efter min underbara födelsedag var jag lite i ett lyckorus under hela helgen. I fredags bjöd jag på chokladkaka för krabbelgruppe och på eftermiddagen tog jag med min födelsedagstårta till scouterna. Det var det enda problemet med min födelsedag: de kör ju diet för tillfället och jag kunde inte äta upp hela kakan själv, plus det som blev över från krabbelgruppekakan. Men det löste ett gäng fikasugna scouter. På kvällen funderade jag på min framtid (låter riktigt seriöst, inte sant?) och läste om diverse utbildningar och yrke. Vet inte om jag blev så mycket klokare... Men men, det kändes bra att åtminstone börja fundera på vad jag vill göra med mitt liv. Jag behöver ju inte bestämma det riktigt än, vilket känns skönt.

Det dumma var att jag på lördagen redan vaknade lite efter sju, dum som jag är. Så hela dagen var jag relativt trött. På eftermiddagen åkte jag dock in till Hannover för att bl.a. köpa jeans och sedan träffa Michael och Julia. Vi fikade, satt och pratade i en evighet, kom på att vi ville äta sushi och gjorde därför det. Vi pratade lite till innan vi drog oss hem igen. Alla tre var ganska trötta så det blev inget sen kväll, men väldigt trevligt. Sushi är vansinnigt gott.

Söndagen var som vanligt fixardag. Städning, tvätt, träning, holländskaplugg och så vidare. Mycket lugnt och skönt och dessutom fick jag en hel del saker gjorda. Igår var också en relativt lugn dag. Charlotte var go och rar och på eftermiddagen kom Veronika och Resa och passade henne (Julia hade konferens igen). Jag åkte in till Hannover vid fyra för att fixa biljetter till den varitéföreställning som jag fick presentkort på av Milan och Julia och sedan drog jag mig till språkkursen. Kruxet igår var bara att det var strejk i Hannover. Diverse kommunalarbetare, bland annat buss- och tunnelbanechafförer strejkade. Så det var bara för min del att ta cyklen med mig på tåget och cykla från stationen till Bildungsverein. Svinkallt kan jag berätta, det var säkert 10 minus ute igår (bara för att jag var tvungen att cykla, jag svär...). Åter i Springe konstaterade en trött Anna att cykeln hade punka... Så det var bara att traska hem. Var lite sur just då.

Idag har också varit en lugn dag. Charlotte sov till lite efter åtta och var sedan så söt så på babysimmet. Efteråt sov hon hela tre timmar! Det händer inte så ofta. För mig var det såklart skönt, pratade med mamma ett bra tag. I eftermiddag har jag bara vilat mig (funderar på om jag har nåt virus i kroppen, har varit lite hängig de senaste dagarna) och sedan tränat. Nu ska jag sova! Gonatt!

Min födelsedag

der Geburtstag - födelsedag

Så var jag 19 år och en dag gammal. Igår hade jag födelsedag och trots att jag inte var hemma hos min familj (vilket kändes lite konstigt) så hade jag verkligen en toppendag! Jag var på sånt sprudlande humör, framför allt från lunch och framåt, varför ska jag berätta strax.

Morgonen började inte med sång som den brukar, utan jag vaknade som vanligt vid halv sju av alarmet. Men när jag kom ner fick jag födelsedagskänsla, för på bordet stod en födelsedagstårta, bakad av Julia.

Redan då kändes det som om dagen skulle bli bra (och den överträffade sedan alla förväntningar). Jag fick en födelsedagskram och fick sedan blåsa ut ljuset. Sedan var det frukostdags, men halvvägs in i frukosten vaknade Charlotte och sedan tog det en halvtimme (!) innan jag fick henne att somna igen. Men då sov hon ett bra tag till, vilket var bra för mig. Till frukostefterrätt åt jag en bit tårta, mycket god med mycket choklad :)

Därefter var det dags att öppna breven jag fått och presenterna jag hade med mig hemifrån från pappa. Det blev två böcker från pappa, ett litet pussel med mirandanalle från mormor, pengar från farmor och farfar och en pin från mamma, Martin och Marie. Dessutom jättefina kort från alla. Måste säga att speciellt farmor har en särskild förmåga att hitta fina kort. Fast jag tyckte lika mycket om alla! Mycket bra början på dagen, var precis som på julafton då jag var nära tårarna. Jag känner mig älskad och är så lycklig att jag har alla er där hemma!

Under morgonen trillade det också in en drös grattis-sms och under hela dagen hälsningar på facebook. Charlotte vaknade efter att jag fått denna sköna stund för mig själv, och hon var så go och rar hela dagen. Vi lekte, läste, dansade, sjöng och var och handlade, precis som vi brukar. Men när vi kom hem från affären hände något som inte stämde in i vår vardag. Plötsligt ringde det på dörren och där stod en kvinna med två stora blombuketter insvepta i papper. Jag kan inte beskriva hur överraskad jag blev. Den första var en stor bukett med stora röda rosor från Johan och den andra en blandbukett i gult och orange från mamma, Martin, Marie och alla våra katter.

Min reaktion var ganska intressant. Jag tror att ni alla hade tyckt att det hade varit kul att se den, Charlotte tyckte det i alla fall. Jag skrattade och tjoade och var så otroligt överraskad och glad. Min lycka var total när jag fick dom här blommorna och de gjorde att mitt humör var på topp resten av dagen. Jag behöver bara titta på dom för att känna lyckan inom mig. Det var så oväntat och gjorde mig så otroligt glad!

Lite senare kom Dani och innan vi gick och åt glass på Martino så fick jag lite presenter av henne med. En liten ljuslykta, en liten flaska bubbel, lite choklad, tre små glashjärtan och en egenmålad tavla. Den uppskattade jag mest, för den är nåt verkligen personligt. Här ser ni mitt presentbord:

När jag visat Dani mina underbara blommor och presenter gick vi som sagt var och åt glass. Det var riktigt gott och vi satt och pratade och hade det trevligt en stund. Dock inte jättelänge, för sedan skulle jag hem och baka en kaka. Innan det hann jag emellertid få lite mer post, ett kort från gammelmoster Siv samt en dvd och ett kort från Marie. Hon hade photoshopat en bild på mig, riktigt tufft blev resultatet. Småsyskon kan vara bra ibland. ;)

Därefter var det alltså kakbakdags. En chokladkaka blev bakad och den hade jag med mig till krabbelgruppe idag. Vansinnigt chokladig och mäktig, mums!

Eftermiddagen var lite stressig, skulle ju både baka, fixa mig inför kvällen, få paket av min tyska familj och prata med alla där hemma. Men det var stressigt på ett bra sätt och jag var som sagt var på ett sprudlande och strålande humör!

Av min tyska familj fick jag två böcker samt två biljetter till en varitéföreställning i Hannover (för mig och Johan). Tanken var första att vi skulle gå söndagen när han kommer ner nu i februari, men då är det Mamma Mia, så det blev två presentkort istället. Det var en present som jag gladdes över! Under eftermiddagen trillade det även in lite mejl med "virtuella" presenter eller vad jag ska kalla det.

Sedan bar det av mot restaurangen där vi träffade Veronika, Wolfgang, Resa och Änni. Jag tyckte att det var jättekul att de kom med (Carro var tyvärr sjuk, så hon och Basti var tvungna att stanna hemma). Det blev en trevlig kväll med på tok för mycket mat (som smakade toppen) och väldigt trevlig stämning. En fin avslutning på en underbar dag.

Så kom jag då hem, mätt och belåten, efter en helt fantastisk dag! Som sagt var, varje gång jag ser på blommorna får jag ett glädjerus. Jag kunde knappt somna eftersom jag var så uppskruvad. Ett enormt tack till er alla där hemma som gjorde min dag så bra! Lite konstigt att inte vara hemma, men trots det så underbar! Jag känner mig älskad och uppskattad och nu när jag sitter och skriver detta känns det som om jag nog är en av de lyckligaste människorna på denna jord. Att jag har så otroliga människor omkring mig (naturligsvis inte bara fysiskt här nere, utan snarare mentalt) gör mig så lycklig. Tack för alla fina presenter och alla fina ord! Jag älskar er!

Sista inlägget som 18-åring...

der Führerschein für Kinderwagen - körkort för barnvagn

Ja, då var jag inne på de sista timmarna som 18-åring, om jag minns rätt så blir jag 19 om cirka 10 timmar (har för mig att jag är född lite innan tre på natten). Idag damp det ner tre kuvert i brevlådan, ett från mamma, ett från mormor och ett från farmor och farfar. Visserligen stod det bara på mammas och mormors att breven fick öppnas först imorgon, men jag antog att samma sak gällde farmors och farfars. :P

De senaste dagarna har varit lugna och sköna. I måndags och igår var Julia ledig, så jag har haft sovmorgon de senaste dagarna, vilket var så skönt så. Idag var det dock tillbaka till det normala och alarmet på 6.20... Julia var dock inte hemma så mycket i måndags förmiddag, hade en hel del ärenden att göra så det var i princip som en vanlig dag för mig och Charlotte, förutom då att jag inte behövde gå upp förrän åtta. Vi lekte, läste ALLA Charlottes böcker och var och handlade. En vanlig dag. På eftermiddagen begav jag mig redan lite efter fyra mot tågstationen, för jag behövde köpa frimärken och posta ett brev först. En väldigt god macka på centralstationen senare begav jag mig med tunnelbanan till holländskan. Lektionerna blir bättre och bättre och läraren blir mindre och mindre förvirrad. Jag kan fortfarande inte påstå att jag tycker om henne, men hennes pedagogik har förbättrats stadigt de senaste gångerna. Kanske är hon säkrare nu, vad vet jag. Hur som helst, på bara sex timmar känns det som om jag lärt mig riktigt mycket. Det är jättekul att lära sig ett språk till och att märka att det går snabbt framåt. Riktigt roligt!

I tisdags var vi på babysim igen och vi var bara tre stycken där (eller tjaa, sex egentligen ju, men vi räknar ofta parvis, även när vi pratar om t.ex. krabbelgruppe). Det märks att Charlotte är äldre än de andra, men vi anpassar det så hon får utmaningar hon också. Medan vi var på babysimmet började det snöa rejält. Jag var riktigt glad att Julia hade ledigt så att Charlotte och jag fick bilen. Att gå hem i vädret som var då hade inte varit nån höjdare. Sedan snöade det HELA dagen, det övergick i regn först vid åtta på kvällen. På dessa timmar kom det typ 20 centimeter nysnö, man riktigt såg hur det växte i trädgården. Så igår och idag har vägarna inte varit särskilt roliga att köra på, varken med bil eller barnvagn. En tur med barnvagnen idag hade varit ett riktigt träningspass. Förresten, om man hade behövt körkort för barnvagn hade jag definitivt klarat risk- och vinterutbildningen nu: is, snömodd, halvsmält snö med is under, djup nysnö osv.

Idag har också varit en lugn dag. Jag har stickat, tränat och funderat på vad jag vill göra med mitt liv (nej, jag kom inget närmare svaret). Charlotte utvecklas ständigt. Hon kan säga "mer", "dys" ("tschüs" såklart!) och äter nu mackan själv på morgonen, utan att man behöver göra nåt mer än att bre och ge den till henne. Hon vet hur man sätter på radion och säger till och med oftast till när hon har bajsat. Mycket smidigt.

Tjaa, det var de senaste dagarna. Jag har förresten även bokat Roxette-biljetter till mig och Johan; herregud, vilken vår och sommar jag kommer ha. Mamma Mia i februari här i Hannover, Dirty Dancing i mars i Berlin, Lars Winnerbäck i juli i Ronneby och Roxette i augusti i Anderstorp. Och så ska jag försöka få in åtminstone Lejonkungen i Hamburg, förhoppningsvis i april, och kanske Tarzan i Hamburg om jag har tid, råd och lyckas få biljetter. Låter det inte underbart! :) Och på ett så glatt humör avslutar jag mitt sista inlägg som 18-åring (usch, det låter lite hemskt och känns lite vemodigt). Nu ska jag ta vara på de sista timmarna innan jag blir 19!

Filmhelg

das Kino - biograf

Och så har jag då officiellt passerat halvårsgränsen här nere. Det har gått ännu några dagar här nere som även de har varit relativt händelselösa. Vissa skulle kalla det drygt; jag kallar det lugn och skönt.

I fredags var Charlotte och jag som vanligt på krabbelgruppe och jag behövde faktiskt inte väcka Charlotte. Istället för att vakna vid nio som hon gjorde ett tag så har hon den här veckan vaknat lite efter åtta. Det betyder att hon sover middag lite tidigare och på det hela taget passar den här rytmen mig bättre. Vad jag mer tänkte säga om krabbelgruppe var att jag verkligen trivs där. Barnen är så vansinnigt söta och rara och mammorna är väldigt trevliga allihopa. Känns betydligt bättre än med dom från Bad Münder som Julia var med innan.

På eftermiddagen var jag inte på scouterna, för jag skulle in till Hannover senare och gå på bio med Anna, vilket betydde att det fanns för lite tid för scouterna. Jag och Anna såg Sherlock Holmes och innan jag berättar om filmen måste jag bara få klaga lite på tyska biografer. De visar reklam i nästan en halvtimme innan själva filmen börjar. Står det att filmen börjar åtta startar den i själva verket först halv nio, vilket är ganska irriterande. Visst får de gärna visa lite reklam för kommande filmer innan, det tycker jag bara är kul, men en halvtimme!? Nej tack, det är lite för mycket.

Filmen var hur som helst bra. Ganska mycket action, mer än jag föreställt mig i en Sherlock Holmes-film, men intrigen var spännade och svår att förutsäga. Fast det som verkligen gjorde filmen bra var huvudrollsinnehavaren, Robert Downey Jr. Han var suverän, helt otrolig! Och samspelet med Jude Law som Dr. Watson var också det underbar att se. Bara på grund av dessa två är filmen verkligen sevärd.

Igår var en jobbig dag, för jag var trött. Jag har av olika orsaker sovit dåligt under nästan hela veckan och såg i fredags verkligen fram emot att det var helg och sovmorgon. "Yes, jag kan sova till typ tio eller elva på lördag" tänkte jag. Men icke. Lite innan åtta väcktes jag av en illvrålande Charlotte. Anna kände sig inte på särskilt gott humör då. Tvärtom, jag var så irriterad att det var inte klokt. Resten av dagen gick jag typ som en zombie, läste och tittade på film och så. Somnade redan innan tio, vilket var otroligt skönt. Och idag vaknade jag inte förrän halv nio, så nu är jag nästan ifatt med sömnen!

Så mycket mer finns det inte att berätta. Allt till min och Johans berlinresa i mars är bokat nu, hotell och resor och så. Känns väldigt bra! Det ser jag verkligen fram emot!

Idag har jag inte gjort många knop, och ska inte vara uppe så länge till. Trots mina 10,5 timmar inatt är jag trött. Hoppas att ni mår bra, för det gör jag!

Halvårsjubileum imorgon - blandade känslor

ein halbes Jahr - ett halvår

Och så har det gått några dagar till här nere i Springe. I morgon är det halvår sedan jag kom ner hit och jag kan inte bestämma mig för om tiden har gått fort eller långsamt. Både och. Det känns konstigt att vara halvvägs på mitt år här nere, på ett sätt början nedräkningen nu. Hitintills har jag räknat först dagar, sedan veckor och till sist månader sedan jag kom hit, men nu blir det på nåt sätt som om jag kommer att räkna månaderna tills det är slut och jag kommer hem. Blir inte riktigt klok på vad jag tycker om det. Om det är något det här halvåret bjudit på mer än nåt annat så är det kluvna känslor. Och så kommer det nog att vara även framöver och en tid efter det jag kommit hem i sommar. Det är lite jobbigt att i princip konstant vara både glad och lite ledsen, längtar faktiskt lite tillbaka till tiden då jag bara hade en känsla i hjärtat och huvudet. Det var skönt. Men men, då hade jag inte varit här nu och det hade ju varit tråkigt.

De senaste dagarna har varit ganska händelselösa, mest på grund av att jag har varit trött och inte orkat göra nåt speciellt. I måndags var jag dock på språkkurs i Hannover och innan dess gjorde jag nåt som piggade upp mig rejält. Jag var nämligen och köpte biljetter till Mamma Mia-musikalen som jag och Johan ska gå och se när han kommer ner. Ser vansinnigt mycket fram emot det!

Sedan var det alltså språkkursdags och det var väl lite mindre förvirrat den här gången, även om jag fortfarande inte tycker särskilt mycket om läraren. Hon känns inte som någon pedagog direkt, men det var betydligt bättre än förra gången. Det var ett uns mer organiserat. Kul att lära sig ett nytt språk, men gud vad trött jag var i huvudet efteråt. Man blir verkligen fullstoppad med nya saker under dessa två timmar.

Nåt mer spännande än så har egentligen inte hänt. För nån dag sedan stickade jag klart min andra strumpa, så nu är jag en stolt ägare till ett par egenstickade strumpor. :)














Som sagt var, det finns inte mycket mer att berätta. Jag kan ju berätta lite om Charlotte och hennes framsteg och egenheter. Hon har upptäckt lysknappen i köket och trappan och insett att hon når upp till dem. Kan vara lite frustrerande för oss andra i viss fall. Fast som tur är har hon inte längre jättestort intresse för dom. Hon begriper nästan allt man säger till henne och har en mycket bestämd vilja. Vill hon t.ex. inte äta säger hon ett bestämt "nej!". Ett "ja" slipper det sällan ur henne, hon föredrar att nicka. Hon har även gått och blivit ett mycket renligt barn, tvärtom stereotypen för småbarn. Så fort hon får nåt på fingarna ser hon på dem, spretar med dem och sträcker dem mot oss för att få dem avtorkade. Samtidigt deklarerar hon tydligt att hon inte tycker om det, nämligen med ett "iiii". Hon är en riktigt liten dam. Hon känner till de flesta djur och kan peka ut dem i en bok om man ber henne, även om hon inte kan säga namnen. Med just orden har det stannat upp lite nu, var ju några stycken nya per vecka där ett tag, men hon har bland annat lärt sig "mer" och "dil" (för krokodil). Hon är så söt så och tycker om att kela på morgonen innan hon stiger upp. Fast hon har som sagt var lite mer humör än i höstas. Trots det är hon min lilla sötnos.