En skrattande Charlotte och en Kneipe på kvällen

Igår morse blev en ganska annorlunda morgon jämfört med dagarna innan. Jag vaknade tjugo över sex av att Charlotte skrek och när hon inte hade slutat nån minut senare antog jag att varken Milan eller Julia hade hört henne och gick ner till henne. Det senaste nätterna har hon sovit i deras säng så det var bara att krypa ner jämte henne och försöka lugna henne lite. Vatten funkar alltid bra och gud vad törstig hon var. Hon drack nästan en halv liter bara sådär. Julia kom in nån minut senare och nej, de hade inte hört henne för både rakapparaten och hårfönen hade varit igång samtidigt. Julia var väldigt glad att jag hade hört Charlotte och gått ner. Naturligtvis blev Charlotte ledsen när Julia gick och det tog ett tag för henne att lugna ner sig och sluta gråta. Det märktes att hon var trött så jag försökte få henne att somna igen och vid kvart över sju sov hon igen. Skönt för både min och hennes del. Nu fick jag tid att äta frukost i lugn och ro och vila lite innan hon vaknade igen 1,5 timmar senare.

Det börjar formas lite rutiner här nu. Efter frukosten så leker hon, jag sjunger lite och leker med henne ett tag och sen går vi ut för att göra ärenden, oftast handla mat. Så även igår. Det blev en sväng om marknaden och två matbutiker. Om det var medelhavsvärme i förrår så var det det inte i går. På torsdagkvällen drog det in moln över staden och på natten åskade och regnade det nåt fruktansvärt, till och med jag vaknade och det vet de som känner mig, jag vaknar nästan aldrig under natten, inte av någonting. Och morgonen efter var värmen till stor del försvunnen, men det var kvavt ute. Molnen låg kvar och det regnade några gånger under dagen. Fast nu skiner solen här ingen.

När vi var i den sista butiken så märkte jag att Charlotte höll på att somna. Snabbt som attan sköt jag till henne en brödbit så hon hade något att sysselsätta henne med på vägen hem. För sover hon 5-10 minuter i vagnen somnar hon nästan garanterat inte hemma. Däremot blev det raka vägen till sängen för hennes del när vi kom hem och hon somnade ganska snabbt och utan att gnälla. På nåt sätt är hon mycket villigare att sova när jag lägger henne än när Julia gjorde det, jag har inte haft problem nån enda gång. Det är skönt.

Medan hon sov så städade jag, det börjar bli lite rutiner som sagt var. Hon sov dock bara en timme. På eftermiddagen var hon störskön, hon bara skrattade hela tiden. Vad jag än gjorde, eller även när jag inte gjorde någonting, så skrattade hon. Under tiden hon åt rapade hon ganska högt, vilket hon skrattade åt i flera minuter. Hon var så gullig och det var ju inga direkt svårigheter att leka med henne fram till Julia kom hem vid tjugo över ett. Men jag hade tyckt att hon känts febrig och när vi senare kollade visade det sig att hon hade 39 graders feber. Det märktes definitivt inte på hennes humör, hon var bara väldigt varm och lite glansig i ögonen, men muntrare har hon nog aldrig varit under min tid här. Som tur var försvann febern under eftermiddagen, lika snabbt som den kommit.

Resten av familjen åkte iväg för att köpa en bil som de sett ut dagen innan, men jag tog det lugnt här hemma. Läste mycket, såg ett avsnitt av Pride and Prejudice och var och hämtade en pizza åt mig eftersom de andra inte skulle komma hem förrän senare. Under den här tiden blev jag utsatt för en spindelinvasion i huset. Jag satt och läste och först en på mitt snedtak, inte stor men ändå. Den blev nedspolad direkt. Lite senare upptäckte jag en som måste varit hans kusin eller nåt på mitt soffbord. Ner i toan den med. Jag fick nog och gick och la mig i soffan där nere med min bok istället. Men vad ser jag på fönsterrutan några minuter senare? En spindel såklart! Ner i toan med den med, och då var jag var ju inte lite frustrerad. Kan de inte lämna mig ifred?! (och nu på morgonen tog jag ännu en, på min persienn den här gången)

Julia, Milan och Charlotte dök upp igen vid halv åtta, en halvtimme innan jag skulle träffa Melissa och Dani för att gå på Weinfest. Weinfest är en vinfestival här i Springe som organiseras av ett vinföretag eller liknande och som pågår under denna helgen. Tyvärr föjde Dani inte med, eftersom hon blivit sjuk, men Melissa och jag gick dit. Fast vi stannade inte länge, var betydligt yngre än medelåldern där och dessutom så var bandet som spelade katastrofalt. Jag vill nästan säga att de var sämre än vad vår musikklass var när vi gick i sjuan. Det enda roliga var två småkillar som stod och dansade framför den lilla scenen. Så efter varsitt glas vin gick vi helt enkelt därifrån. Vi gick till en Kneipe (tysk bar/pub) istället och träffade några av Melissas kompisar, först bara fyra stycken, men de blev fler under kvällen. Jag håller på att utvidga mitt sociala nätverk här nere nu, ikväll ska vi in till Hannover och dansa och nästa helg är det scoutläger. Efter att ha tagit det ganska lugnt på den fronten de första veckorna så känner jag mig tillräckligt hemma här nere nu för att försöka skaffa lite vänner i min egen ålder. Och med Melissas och Danis hjälp ska det nog inte vara några problem.

Jag hade en trevlig kväll, även om jag tycker att de röker hemsk mycket. Vi var väl runt 9-10 personer och det var bara jag och två till som inte rökte. Puh. Men det var ett trevligt gäng och jag hade som sagt var kul och vi ska ut och dansa ikväll. Som avslutning kan jag ju jämföra Sverige med Tyskland på punkten alkohol. Om man vill kan man här få 2 cl starksprit för 49 cent. Det kan aldrig vara bra.