Gårdagen började tjugo över sju och jag hade ganska gott om tid för mig själv innan Charlotte vaknade. Julia skulle börja senare än vanligt men hade lite saker att göra så därför var jag uppe i normal tid. Charlotte vaknade runt åtta och sedan skulle hon naturligtvis gosa, det gör hon varje morgon. Först med Julia och sen med mig när Julia var tvungen att gå. Charlotte blev såklart ledsen när hon gick men det går över ganska fort. När Julia eller Milan väl har lämnat rummet gråter hon max en halvminut till och sedan är allt bra igen. Det känns bra för min egen del.
Efter morgonbestyren bar det av mot lekplatsen. Solen sken ute men det var kallt, mycket kallare än man trott att det skulle vara. Så efter att ha gått bara några steg utanför dörren så var det bara att gå in igen och sätta på sig en extra tröja. Jag behöver ju inte uppmuntra förkylningen till att bli värre. Den är förresten nästan borta idag, bara pyttelite halsont kvar. Det går inte så fort när man är ute och går med en ettåring. Korta ben är ju en anledning men den andra är att allt på marken är ju så intressant! Klart man måste stanna och titta och plocka upp allt man ser. När vi väl kom fram blev det hur som helst lite gungande och lite åkande i rutschkanan. Att åka rutschkana tycker Charlotte är toppen. En bild på världens sötaste ettåring:
När vi kom hem igen efter en lika tidskrävande promenad hem så var det sovadags för Charlotte, men innan dess fick hon prova mina solglasögon som hon tyckte var intressanta.
Hon sov i 1,5 timmar, alltså fick jag både städat och lite egen tid. När hon väl vaknade igen var det såklart matdags. Dagen var lite annorlunda i och med att Julia skulle på vidareutbildning under dagen och därför skulle komma hem senare. Därför var jag med Charlotte fram till tre, då hennes mormor kom och hämtade henne. De skulle åka och vaccinera Charlotte och sen hämtade Julia henne hos morföräldrarna. Men Charlotte och jag fick tiden att gå utan problem, vi lekte och sjöng som vi brukar och gick sen ut en sväng till. Då var det riktigt varmt ute. Under promenaden träffade vi en Justin på 12 månader med farmor. Farmorn var riktigt pratglad och vi promenerade tillsammans en stund. Naturligtvis trodde hon att jag var Charlottes mamma och det tog ett tag att förklara vem jag var, varför jag var där och så vidare. Allt det vanliga folk undrar när man berättar att man jobbar som au pair. Hon gissade först på att jag kom från USA eller Storbritannien.
Charlotte blev upphämtad och jag gick ut på stan en sväng och tog det sen ganska lugnt. Lite av förkylningen satt fortfarande i kroppen. När Julia kom hem senare och det blev middagsdags så kom vi naturligtvis in på ämnet skolan. Och jag fick reda på en intressant sak. I Tyskland har de fortfarande betyg i ordning och uppförande. Eller uppförande och flit i alla fall. Vet inte för hur många decennier det togs bort i Sverige, men länge sen är det.
Och nu åter till dagens datum. Dagen började på tok för tidigt, klockan ringde kvart över sex. Då var jag lite trött, men upp måste jag ju. Jag hade precis brett mina mackor när jag hörde att Charlotte vaknat. Det var bara att gå upp och lägga sig jämte henne och försöka få henne att somna om, vilket som tur är gick. När hon vaknade nästa gång var klockan halv åtta, vilket kändes bättre. Gosa lite och sen stiga upp. Jag märkte redan på morgonen att hon inte var riktigt som hon brukar. Hon var mycket lugnare och inte alls lika leksugen som hon brukar vara på mornarna. Istället ville hon ligga och mysa i soffan och somnade nästan. Men då kände jag inte av nåt feber så vi gav oss iväg till babysimmet ändå. Och där var hon som vanligt, plaskade och skrattade. Jag pratade en del med en av de andra mammorna där, som hade varit au pair hon med, fast i Spanien. Hon verkade väldigt trevlig.
Men Charlotte mådde inte bra. Hon frös jättemycket efter vi hade badat och när vi kom hem märkte jag tydligt att hon hade feber. Lite extra kläder och sen sova, för trött var hon verkligen. Julia kom hem ca en timme efter hon somnat och jag var i princip klar med städningen. När Charlotte vaknade en stund senare kollade vi febern och usch ja, den var uppe i 39,4 grader. Inget roligt alls. Hon fick en tablett men var på ganska gott humör ändå, trots den höga febern. Så Julia och jag bestämde oss för att åka en sväng till Hameln och shoppa lite. En tröja blev det för min del, en klänning till Charlotte och lite annat till Julia. Naturligtvis också glass, en banana split som nog egentligen var lite för stor. Jag blev riktigt mätt, men god var den!
Charlotte mådde dock bara sämre och var trött och ledsen så nån längre runda blev det inte. Resten av dagen har hon bara varit trött och sovit större delen eller vilat i Julias knä. Jag har under kvällen skrivit klart den svenska versionen av EB-artiklen som Maja (EB-ledare) nu vill skicka in till den svenska scouttidningen. Det vore kul om den kom med. Spaghetti och köttfärssås till middag och nu sitter jag här. Charlotte sover för tillfället i Julias knä i soffan. Stackars min lilla ängel! Jag har redan blivit fäst vid henne.
Det här blev ett jättelångt inlägg, säkert det längsta hitintills, men men. Jag är glad om ni orkar läsa hela. Nu är det sovadags för mig!
Du, ta med snyggingen i solglasögon hem!!!
SvaraRaderaHenne vill vi ha!!!
Det blir aldrig för långt skrivande. Lika roligt att läsa varje dag. G-M
SvaraRaderaJag är själv lite krasslig, många här som är lite småsjuka just nu. Som vanligt när skolorna börjar. Men inget allvarligt, lite snuva o halsont.
SvaraRaderaEn varm o fin dag igår. Blir mycket plommon, de har börjat mogna. Men solen gick ner bakom träden redan halv åtta. Imorse var det 17 grader när jag cyklade till stationen, tog tidiga tåget så uppe på benen strax efter fem. Det du, som jämrar dig för kvart över sex :)
Ikväll drar whiskyklubben igång sin höstsäsongen. Sist fick jag skjuts av av dig, får fixa på annat håll denna gång.
Vi kanske kan prata lite på imorgon kväll. Kramar!